Glossophaga longirostris
| Glossophaga longirostris Status i världen: Kunskapsbrist[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Käkförsedda ryggradsdjur Gnathostomata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Underordning | Vespertilioniformes |
| Överfamilj | Noctilionoidea |
| Familj | Bladnäsor Phyllostomidae |
| Underfamilj | Glossophaginae |
| Släkte | Glossophaga |
| Art | Glossophaga longirostris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Glossophaga longirostris | |
| Auktor | Miller, 1898 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Glossophaga longirostris[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Miller 1898. Glossophaga longirostris ingår i släktet Glossophaga, och familjen bladnäsor.[4][5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Glossophaga longirostris är en centralamerikansk och sydamerikansk art som förekommer i Colombia, Venezuela, norra Brasilien, Guyana, Trinidad och Tobago, Grenada, St Vincent, Curaçao, Bonaire och Aruba (Simmons, 2005). Den förekommer på upp till 2250 meters höjd över havet.[7]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Arten når en kroppslängd av 52 till 80 mm (huvud och bål) och en svanslängd av 4 till 18 mm. Honor är med en genomsnittlig vikt av 12,8 g något lättare än hanar som väger cirka 13,3 g. Hanar har även längre hörntänder. Tandformeln är I 2/2 C 1/1 P 2/3 M 3/3, alltså 34 tänder.[8] Liksom andra medlemmar av släktet har Glossophaga longirostris en lång tunga med borstiga papiller på spetsen. Pälsen bildas av tvåfärgade hår. De är ljus vid roten och mörk vid spetsen. Pälsfärgen på ovansidan är brun till mörk gråbrun och undersidan är hasselnötsbrun till mörk gulbrun.[8]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Denna fladdermus fördrar torra habitat som savanner, gräsmarker, buskskogar och torra skogar men den besöker även regnskogar. Individerna vilar vanligen i grottor och i trädens håligheter. De kan även sova i konstruktioner som skapades av människor som byggnader, tunnlar och vägtrummor. Vid viloplatsen bildas utanför parningstiden mindre flockar med upp till 20 medlemmar. Honor lever under tiden där ungarna föds i större kolonier som är skilda från hanarna och som kan ha några hundra medlemmar. Efter föda letar varje individ ensam och den försvarar utvalda växter mot artfränder.[1][8]
Glossophaga longirostris är aktiv mellan skymningen och gryningen. Den äter nektar, pollen och frukter, till exempel av kaktusväxter.[8] Arten kan sväva framför en blomma och den är viktig för pollinationen. Dessutom äts några insekter.[1]
Fortplantningen är allmänt kopplad till regntider och honor kan ha tre kullar per år. Dräktigheten varar cirka tre månader och sedan föds en enda unge.[1][8]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Sju underarter finns listade: [7]
- G. longirostris campestris
- G. longirostris elongate
- G. longirostris longirostris
- G. longirostris major
- G. longirostris maricelae
- G. longirostris reclusa
- G. longirostris rostrata
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] 2008 Glossophaga longirostris Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Glossophaga longirostris
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/glossophaga+longirostris/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ ”Mamiferos do Mondo”. http://mamiferosdomundo.blogspot.se/2012_01_01_archive.html. Läst 1 december 2013.
- ^ [a b] ”Species Sheet – Glossophaga longirostris, Miller's Long-tongued Bat”. Mammal’s Planet. Arkiverad från originalet den 5 december 2013. https://web.archive.org/web/20131205084001/http://www.planet-mammiferes.org/drupal/en/node/38?indice=Glossophaga+longirostris. Läst 1 december 2013.
- ^ [a b c d e] T. Brilliant (29 november 2000). ”Miller's long-tongued bat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Glossophaga_longirostris/. Läst 14 november 2015.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Barquez, R. M., “The Bats of Argentina (Special Publications (Texas Tech University Museum))”, Museum of Texas Tech University (1999)
- Goodwin, G. G. and Greenhal, A. M., “A review of the bats of Trinidad and Tobago”, Bulletin of the American Museum of Natural History, volym 122, nummer 3, sid 187-302 (1961)
- Handley Jr., C. O., “Mammals of the Smithsonian Venezuelan Project”, Brigham Young University Science Bulletin, Biological Series, volym 20, sid 1-91 (1976)
- Howell, D. J., Glossophaga soricina (Murcielagc Lengualarga, Nectar Bat); in Costa Rican natural history” i D. H. Janzen (red.), sid 472-474, University of Chicago Press, Chicago, USA (1983)
- Lemke, T. O., “Foraging ecology of the long-nosed bat, Glossophaga soricina, with respect to resource availability”, Ecology, volym 65, nummer 2, sid 538-548 (1984)
- Linares, O. J., “Mamíferos de Venezuela”, Sociedad Conservacionista Audubon de Venezuela, Caracas, Venezuela (1998)
- Nowak, R. M., “Walker's Mammals of the World, 5 edition”, The Johns Hopkins University Press, Baltimore & London (1991)
- Reid, F., “A field guide to the mammals of Central America and southeast Mexico”, Oxford University Press, New York, USA (1997)
- Simmons, N. B., “Order Chiroptera”, i D. E. Wilson och D. M. Reeder (red.) “Mammal Species of the World”, sid 312-529, The Johns Hopkins University Press, Baltimore, MD, USA (2005)
- Webster, W. and Handley, C., “Systematics of Miller's long-tongued bat, Glossophaga longirostris, with description of two new subspecies”, Occasional Papers, Museum of Texas Tech University, nummer 100, sid 1-22 (1986)
- Webster, D. and Jones Jr., J. K., “Glossophaga commissarisi”, Mammalian Species, nummer 446, sid 1-4 (1993)
- Willig, M. R., “Composition, microgeographic variation, and sexual dimorphism in Caatingas and Cerrado bat communities from northeastern Brazil”, Bulletin of the Carnegie Museum of Natural History, volym 23, sid 1–131 (1983)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Glossophaga longirostris.
