Gisela (757–810)
Gisela | |
Död | Chelles[1] |
---|---|
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Nunna |
Befattning | |
Abbedissa, Chelles Abbey (800–810) | |
Make | Gerold, Prefect of Bavaria[2] |
Barn | Adrian (?)[3] Eribo Graf von Orleans[3] |
Föräldrar | Pippin den lille Bertrada av Laon[1] |
Släktingar | Karl den store (syskon)[4] Karloman I (syskon)[5] |
Redigera Wikidata |
Gisela, född 757, död 810, var en frankisk prinsessa och abbedissa. Hon var dotter till kung Pippin den lille och Bertrada av Laon och syster till kejsar Karl den store.[6]
Gisela trolovades först med Leo IV (kejsare) och 770 med prins Adalgis, son till Desiderius. Ingen av de två trolovningarna resulterade i äktenskap, och hon fick istället tillstånd att bli nunna.
Hon blev nunna vid Abbaye Notre-Dame-des-Chelles, där hon var abbedissa 800-810. Under hennes tid var klostret ett kulturellt centrum, med ett scriptorium som tillhörde de mest framstående i något av Europas nunnekloster, och spelade en roll i den så kallade karolingiska renässansen. Hon brevväxlade under 790-talet med Alcuin. Hon uppges ha haft ett gott förhållande till sin bror Karl den store.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 186-187, ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p67241.htm#i672401, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 191-197, ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
- ^ Christian Settipani, La Préhistoire des Capétiens : Première partie : Mérovingiens, Carolingiens et Robertiens, 1993, s. 185-186, ISBN 978-2-9501509-3-6.[källa från Wikidata]
- ^ Sanctity and Power: The Dual Pursuit of Early Medieval Women, Suzanne F. Wemple, Becoming Visible: Women in European History, ed. Renate Bridenthal, Claudia Koonz and Susan Stuard, (Houghton Mifflin Company, 1987), 139.