Hoppa till innehållet

Girl Happy (musikalbum)

Från Wikipedia
Girl Happy
Soundtrack

av Elvis Presley
UtgivningUSA 26 mars 1965
Inspelat10–12, 15 juni 1964, Radio Recorders (Hollywood)[1]
18–19 mars 1962, RCA Studio B (Nashville)[2]
GenrePop, rock'n'roll
Längd24:12
SkivbolagRCA Victor
ProducentGeorge Stoll (1964)[1]
Steve Sholes (1962)[2]
LjudteknikerDave Wiechman (1964)[1]
Bill Porter (1962)[2]
Professionella recensioner

2/5 stjärnor "Allmusic"[3]
2/5 stjärnor "Music Hound Rock"[4]
4/5 stjärnor "Record Mirror"[5]
2/5 stjärnor "Rough Guide"[6]
2/5 stjärnor "New Rolling Stone Rec. Guide"[7]

Elvis Presley-kronologi
Roustabout
(1964) 		Girl Happy
(1965) 		Elvis for Everyone!
(1965)
Singlar från Girl Happy
  • "Do the Clam" / "You'll Be Gone" (februari 1965)
  • "Puppet on a String" / "Wooden Heart" (oktober 1965)

Girl Happy är det tionde soundtrackalbumet av den amerikanske sångaren och musikern Elvis Presley, släppt av RCA Victor i såväl mono som stereo (LPM/LSP 3338) den 26 mars 1965.[8] Girl Happy är soundtracket till filmen från 1965 med samma namn, i vilken Elvis Presley spelade huvudrollen.

Låtarna till soundtracket spelades in i Radio Recorders studio B i Hollywood i Kalifornien, den 10–12 och 15 juni 1964.[9][1] Albumets bonussång "You'll Be Gone" hade spelats in under en studiosession i RCA:s Studio B i Nashville i Tennessee den 18–19 mars 1962.[10]

Albumet nådde 8:e plats på Billboard 200-listan i USA,[11] medan det nådde 7:e plats på albumlistan i Storbritannien.[12] Det certifierades guld av Recording Industry Association of America (RIAA) 1999 för en försäljning av 500 000 exemplar i USA[13] och det sålde i minst 760 000 exemplar i hela världen.[14]

Inspelningarna juni 1964[redigera | redigera wikitext]

Floyd Cramer (1965) som spelade piano under sessionen på Radio Recorders den 10–12 juni 1964.

Om man bortser från samlingsalbumet Elvis' Golden Records Volume 3 som utgjordes av tidigare redan utgivna singellåtar, var detta det sjätte Elvis Presley-albumet i rad från ett soundtrack till en långfilm.[15] Totalt spelades elva låtar in i Radio Recorders studio i Hollywood i Kalifornien i juni 1964, och alla låtar togs med såväl i filmen som på albumet.[9]

Studiomusikerna utgjordes denna gång av gitarristerna Scotty Moore, Tommy Tedesco och Hilmer J 'Tiny' Timbrell. Bob Moore spelade bas och man hade tre trumslagare genom D. J. Fontana, Murrey "Buddy" Harman och Frank Carlson. Pianist var Floyd Cramer och på saxofon hade man Homer "Boots" Randolph. Bakgrundssångare var som vanligt gruppen The Jordanaires bestående av Gordon Stoker, Neal Matthews, Hoyt Hawkins och Ray Walker, och på låtarna "Do The Clam" och "Wolf Call" deltog också gruppen The Jubilee Four.[16]

Elvis anlände till studion klockan 19.00 den 10 juni för att påbörja inspelningen av soundtracket till Girl Happy, och man höll på med inspelningarna fram till kl. 03.00 på morgonen.[17] Nästföljande dygns inspelningar inleddes vid samma tid. Elvis var besviken över kvaliteten på materialet och dessutom missnöjd med sin egen sånginsats.[17] Mitt under sessionen, efter 36 tagningar av "Do Not Disturb",[18] lämnade han i frustration och utmattning studion och bandet fick fortsätta att spela in utan honom. Man färdigställde därefter två instrumentala spår. Nästföljande kväll dök Elvis inte upp och bandet fick spela in musiken till de tre kvarvarade låtarna utan hans medverkan. Den 15 juni återvände Elvis till studion och lade på sin sång på de fem återstående instrumentala låtarna.[17] Det skulle dröja åtta månader innan han på nytt klev in i en inspelningsstudio.[17]

Låtarna på albumet[redigera | redigera wikitext]

Titelsången "Girl Happy" hade skrivits av Doc Pomus och Jerry Ragovoy, och Elvis spelade in den under första inspelningsdagen. Efter 13 tagningar hade man dock ännu inte fått en godtagbar master. Därför fattades beslutet att skapa såväl ett nytt intro som en ny avslutning, vilka fogades till tagning 13.[19][20] Av någon icke klarlagd anledning[21] kom därefter inför utgivningen denna sammansatta version av "Girl Happy" att snabbas upp,[22] så att hastigheten ökade med 7,8 procent.[23][19][24]

Nästa låt på albumet är "Spring Fever",[25] som Elvis i filmen sjöng i duett med sin medspelare Shelley Fabares.[22] På albumet framförde dock Elvis hela sången utan Fabares medverkan.[22] "Fort Lauderdale Chamber of Commerce" är en låt med calypso-känsla.[25] Inför utgivningen kortades den ned[19][26] och gavs därmed också ett abrupt slut.[22]

"Startin' Tonight" är en rocklåt utan någon större slagkraft. Inledningen består endast av uppräknade namn på lärosäten – något som kan fungera i en film men som utan sammanhang på ett album framstår som märkligt[22][25] – och slutet rinner bara ut i sanden.[22] "Wolf Call" är bokstavligen en låt om ett varglockrop i form av en vissling.[25] Låten innehåller några av de märkligaste textrader som Elvis någonsin sjungit.[22] Hans engagemang för låten är också svagt.[22]

"Do Not Disturb" är en ballad.[25] Det var den låt som fick Elvis att lämna studion under andra dygnets inspelningar.[18] Elvis arbetade på den, tagning efter tagning, totalt 34, innan han hade lyckats åstadkomma en någorlunda tillfredsställande inspelning. Till slut blev han så frustrerad att han lämnade inspelningen.[22][25] "Cross My Heart and Hope to Die" har ett melodiskt flöde och viss nattklubbskänsla över sig,[22] och Elvis sjunger denna låt med större engagemang.[25] Mastern klipptes samman från två tagningar med ett pålagt pianointro.[19]

"The Meanest Girl in Town" är en rocklåt.[25] Elvis var här mer engagerad under inspelningen och verkade gilla låten, vilken gick i en stil liknande andra låtar som låg på listorna under denna period.[22][27] Sex dagar efter Elvis inspelning av låten den 10 juni[20] spelades den in också av Bill Haley & His Comets. Denna inspelning gavs ut redan i september 1964 under namnet "Yeah, She's Evil!",[28] medan Elvis inspelning utkom först i samband med albumets utgivning i mars 1965.[29][30] "Do the Clam" var en danslåt och visade sig vara ett fruktlöst försök att skapa en ny dansvåg eller dansfluga, "The Clam!"[29][22][31] Låten valdes ut som singel från albumet och den parades samman med "You'll Be Gone" som B-sida.[32] Singeln nådde bara plats 21 på Hot 100-listan i USA,[33] och den sålde i omkring 350 000 exemplar där.[32]

"Puppet on a String" har en följsam melodi[22] som baseras på den traditionella vaggvisan "Hush, Little Baby".[29] Det var måhända skivans bästa ballad och Elvis ansträngde sig för att få till en bra inspelning av låten.[29] Även den kom att ges ut som singel, i oktober 1965, tillsammans med B-sidan "Wooden Heart" från 1960 års G.I. Blues.[34] När varken Elvis eller hans manager Tom Parker tyckte att det fanns en lämplig singel på soundtrackalbumet Harum Scarum från filmen med samma namn, valde de att i stället ge ut "Puppet on a String" från det föregående soundtrackalbumet Girl Happy som singel-A-sida.[35][22] Den visade sig också överträffa "Do the Clam". Den nådde plats 14 på Hot 100-listan i USA[36] och sålde i över 500 000 exemplar där.[37][35][22] "I've Got to Find My Baby" är en rocklåt skriven av Joy Byers, som också skrev "The Meanest Girl in Town".[29][22] Låten innehåller ett saxofonsolo av Boots Randolph medan arrangemanget i övrigt är stökigt.[29] Masterversionen av låten förkortades inför utgivningen.[19]

RCA:s studio B, där Elvis Presley spelade in "You'll Be Gone" den 18–19 mars 1962.

Albumets bonuslåt "You'll Be Gone" var en överbliven låt från den studiossession som hölls i RCA:s Studio B i Nashville den 18–20 mars 1962[38] och som i övrigt gav upphov till bland annat sju av de låtar som ingick i albumet Pot Luck.[2][39] Det var en av endast två låtar som Elvis Presley verkligen bidragit till uppkomsten av och därmed var legitim låtskrivare till (den andra var "That's Someone You Never Forget"[40]),[39][32] och den enda låt som Elvis på allvar var involverad i som låtskrivare.[41][42] I början av 1961 kläckte Elvis idén att skriva en ny text till Cole Porters "Begin the Beguine". I samarbete med vännerna Charlie Hodge och Red West tog han sig an uppgiften, där West var den som bidrog mest till texten. När sedan Cole Porter inte gick med på att man ändrade hans text, bestämde man sig för att också ändra melodin, och Charlie Hodge kom på en ny tvåackordsstruktur.[39][42] I jämförelse med Porters "Begin the Beguine" är "You'll Be Gone" mer dramatisk med latinska rytmer.[42][39] Elvis tog sig an låten på ungefär samma sätt som han tog sig an "It's Now or Never" eller "Surrender" och växlade mellan å ena sidan passager som han sjöng med inlevelse och å andra sidan närapå operasång.[43][39] Låten gavs ut på singel som B-sida till "Do the Clam" och rönte därmed inte speciellt stor uppmärksamhet.[32]

Försäljning och listplacering[redigera | redigera wikitext]

I USA nådde albumet Girl Happy plats 8 på Billboard 200-albumlistan,[11] och i Storbritannien nådde det plats 7 på UK Albums Chart.[12] Albumet sålde inledningsvis i omkring 400 000 exemplar i USA[44][45] och med tiden i 500 000 exemplar och kom att certifieras guld av Recording Industry Association of America (RIAA) den 15 juli 1999.[13] I hela världen uppgick försäljningen till minst 760 000 exemplar.[14]

Återutgivningar[redigera | redigera wikitext]

År 1993 utkom Girl Happy på en cd tillsammans med Harum Scarum i "Double Features"-serien.[46][47] År 2003 återutgavs Girl Happy på Follow That Dream-etiketten i en specialutgåva som innehöll det ursprungliga albumet tillsammans med många alternativa tagningar.[48][49] Detta album återutgavs på nytt 2009.[50][51]

Låtlista[redigera | redigera wikitext]

Originalutgåva (1965)[redigera | redigera wikitext]

Sida 1[52]
Nr TitelKompositörInspelningsdatum[8] Längd
1. Girl Happy  Doc Pomus, Norman Meade10–11 juni 1964 2:07
2. Spring Fever  Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 1:52
3. Fort Lauderdale Chamber of Commerce  Sid Tepper, Roy C. Bennett12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:33
4. Startin' Tonight  Lenore Rosenblatt, Victor Millrose12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:20
5. Wolf Call  Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:30
6. Do Not Disturb  Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 1:55
Sida 2[52]
Nr TitelKompositörInspelningsdatum[8] Längd
1. Cross My Heart and Hope to Die  Ben Weisman, Sid Wayne11 juni 1964 1:52
2. The Meanest Girl in Town  Joy Byers10 juni 1964 1:55
3. Do the Clam  Ben Weisman, Dolores Fuller, Sid Wayne12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 3:18
4. Puppet on a String  Sid Tepper, Roy C. Bennett10 juni 1964 2:39
5. I've Got to Find My Baby  Joy Byers12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:30
6. You'll Be Gone (bonussång)Elvis Presley, Charlie Hodge, Red West18–19 mars 1962 2:20
Total längd:
 24:12

Follow That Dream-utgåva (2003 & 2009)[redigera | redigera wikitext]

Cd 1[50][48]

         Side 1
Nr TitelKompositörInspelningsdatum[49][51] Längd
1. Girl Happy  Doc Pomus, Norman Meade10–11 juni 1964 2:09
2. Spring Fever  Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 1:53
3. Fort Lauderdale Chamber of Commerce  Sid Tepper, Roy C. Bennett12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:33
4. Startin' Tonight  Lenore Rosenblatt, Victor Millrose12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:21
5. Wolf Call  Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:29
6. Do Not Disturb

Side 2  		Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 2:02
7. Cross My Heart and Hope to Die  Ben Weisman, Sid Wayne11 juni 1964 1:54
8. The Meanest Girl in Town  Joy Byers10 juni 1964 1:57
9. Do the Clam  Ben Weisman, Dolores Fuller, Sid Wayne12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 3:21
10. Puppet on a String  Sid Tepper, Roy C. Bennett10 juni 1964 2:41
11. I've Got to Find My Baby

Bonus song  		Joy Byers12 juni 1964 (track)
15 juni 1964 (vocal)		 1:31
12. You'll Be Gone (take 4 – latin version, endast första utgåvan)

New bonus tracks  		Elvis Presley, Charlie Hodge, Red West18–19 mars 1962 2:25
(el 2:20)
13. Puppet on a String (takes 5, 6, 7)Sid Tepper, Roy C. Bennett10 juni 1964 3:47
14. The Meanest Girl in Town (takes 7, 8, 9)Joy Byers10 juni 1964 3:55
15. Spring Fever (take 4)Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 1:57
16. Do Not Disturb (takes 24, 25, 26, 27)Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 6:07
17. Cross My Heart and Hope to Die (take 6)Ben Weisman, Sid Wayne11 juni 1964 2:05
18. Girl Happy (takes 1, 2, 3, 4)Doc Pomus, Norman Meade10 juni 1964 7:05
19. Puppet on a String (take 10)Sid Tepper, Roy C. Bennett10 juni 1964 2:48
20. Spring Fever (takes 18, 19, 21)Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 3:49
21. The Meanest Girl in Town (take 11)Joy Byers10 juni 1964 2:26
22. Do Not Disturb (take 35)Bernie Baum, Bill Giant, Florence Kaye11 juni 1964 2:06
23. Cross My Heart and Hope to Die (takes 9, 10, 11)Ben Weisman, Sid Wayne11 juni 1964 4:00
24. Girl Happy (take 13 & ending of take 4)Doc Pomus, Norman Meade10 juni 1964 3:08
Total längd:
 67:29[50]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Jorgensen 1998, sid. 192–193.
  2. ^ [a b c d] Jorgensen 1998, sid. 166–167.
  3. ^ Erlewine, Girl Happy.
  4. ^ Knopper 1999, sid. 892.
  5. ^ Jones & Jopling 1965, sid. 11.
  6. ^ Simpson 2004, sid. 127.
  7. ^ Marsh 1983, sid. 395.
  8. ^ [a b c] Flynn 2024, Discography (1960s): Girl Happy (LP).
  9. ^ [a b] Flynn 2024, Recording Sessions 1963–1966: June 10–12, 15 1964.
  10. ^ Flynn 2024, Recording Sessions 1960–1962: March 18 / 19 1962.
  11. ^ [a b] Billboard, Album: Girl Happy #8.
  12. ^ [a b] Official Charts, Official Albums Chart: Girl Happy #7.
  13. ^ [a b] RIAA, Girl Happy.
  14. ^ [a b] Vieira 2018, Girl Happy (1965).
  15. ^ Jorgensen 1998, sid. 415–416.
  16. ^ Flynn 2024, Recording Sessions 1963–1966: June 10–12 1964.
  17. ^ [a b c d] Guralnick & Jorgensen 1999, sid. 199.
  18. ^ [a b] Guralnick 2000, sid. 178.
  19. ^ [a b c d e] Jorgensen 1998, sid. 193.
  20. ^ [a b] Flynn 2024, Recording Sessions 1963–1966: June 10 / 11 1964.
  21. ^ Neibaur 2014, sid. 168.
  22. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Eder 2013, sid. 167.
  23. ^ Flynn 2024, Recording Sessions 1963–1966: June 15 1964 – Girl Happy (composite).
  24. ^ Brown 2017, sid. 195.
  25. ^ [a b c d e f g h] Brown 2017, sid. 196.
  26. ^ Flynn 2024, Recording Sessions 1963–1966: June 15 1964.
  27. ^ Brown 2017, sid. 196–197.
  28. ^ Gardner, The Bill Haley Recordings File.
  29. ^ [a b c d e f] Brown 2017, sid. 197.
  30. ^ Eder 2013, sid. 196.
  31. ^ Gaar 2014, sid. 200.
  32. ^ [a b c d] Guralnick & Jorgensen 1999, sid. 203.
  33. ^ Billboard, Do The Clam #21.
  34. ^ Jorgensen 1998, sid. 416.
  35. ^ [a b] Guralnick & Jorgensen 1999, sid. 211.
  36. ^ Billboard, Puppet on a String #14.
  37. ^ RIAA, Puppet on a String.
  38. ^ Brown 2017, sid. 165.
  39. ^ [a b c d e] Eder 2013, sid. 168.
  40. ^ Eder 2013, sid. 156.
  41. ^ Jorgensen 1998, sid. 168.
  42. ^ [a b c] Brown 2017, sid. 164.
  43. ^ Brown 2017, sid. 164–165.
  44. ^ Guralnick & Jorgensen 1999, sid. 200.
  45. ^ Guralnick & Jorgensen 1999, sid. 204.
  46. ^ Discogs, Harum Scarum and Girl Happy, Double Features, US (1993).
  47. ^ Flynn 2024, Discography (1990–1995): Double Features – Harum Scarum and Girl Happy (CD) (1993).
  48. ^ [a b] Discogs, Girl-Happy: Follow That Dream Records CD (2003).
  49. ^ [a b] Flynn 2024, FTD Discography (1999–2003): Girl Happy (CD) 2003.
  50. ^ [a b c] Krueger, Girl Happy (FTD).
  51. ^ [a b] Flynn 2024, FTD Discography (2009–2012): Girl Happy (CD) 2009.
  52. ^ [a b] Discogs, Girl Happy: LSP 3338 US (1965).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Girl_Happy_(musikalbum)&oldid=54883445”