Georgius Agricola

Georgius Agricola
	Georgius Agricola
Född	Georg Pawer; 24 mars 1494; Glauchau, Tyskland
Död	21 november 1555 (61 år); Chemnitz
Begravd	Zeitz Cathedral
Utbildad vid	Leipzigs universitet; Universitetet i Bologna; Universitetet i Padua
Sysselsättning	Läkare, kemist, filosof, ingenjör, mineralog, historiker, metallurg
	Redigera Wikidata

Georgius Agricola, eller Georg Agricola, latinisering av Georg Pawer (Georg Bauer),^[5] född 24 mars 1494 i Glauchau, Sachsen (i nuvarande Tyskland), död 21 november 1555 i Chemnitz, Sachsen, var en tysk läkare, humanist, mineralog och metallurg. Han kallas ofta mineralogins och metallurgins fader.

Bergskedjan Montes Agricola på månen har fått sitt namn efter honom.

Biografi

Efter att ha bedrivit medicinska studier i Leipzig och även i Italien praktiserade Agricola som läkare i Joachimsthal i Böhmen (nuvarande Jachymov i Tjeckien). Efter att han fått en pension av kurfursten Moritz av Sachsen slog han sig ned i Chemnitz där han både blev stadsfysikus och även borgmästare (han avsattes 1552 på grund av religionsstridigheter). Han var den första att försöka klassificera mineral och bergarter baserad på deras fysiska egenskaper. Agricola hade stor betydelse för bergsvetenskapen genom en rad uppfinningar, bland annat en metod att rosta malm och att tillvara ta det vid rostningen utvunna svavlet. Han förbättrade även metoderna för att tillverka koksalt, alun, vitriol och salpeter.

En av de uppfinningar som beskrivs i De re metallica är en vattenpump bestående av ett trärör (pipa), genom vilket en ändlös kedja med tagelfyllda skinnpåsar (pungar) dras. Detta slags pump kallas kedjepump eller "pipepungskonst" och användes vid Stora Kopparberget i Falun från 1500-talets mitt.^[6]

Bibliografi

De natura fossilium (1546)
De re metallica (1556)

Källor

Nationalencyklopedin
Uppfinningarna, band 9 - Baltiska förlaget 1926

Noter

^ [a b c d e f g] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 24, ISBN 978-2-221-06888-5.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Georgius-Agricola topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6dz14kv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Clausthal-Zellerfeld (red.), Die Straßen in Clausthal – Zellerfeld – Buntenbock, 1983, s. 7.^{[källa från Wikidata]}
^ Wer ist Georgius Agricola?, Agricola-Forschungszentrum Chemnitz. Läst 7 augusti 2022.
^ Sven Rydberg (red.), Svensk teknikhistoria (1989) ISBN 91-7844-150-1, sid. 51.

[d7f74c2918b2160d896de9247940601012265d49-1] [a b c d e f g] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 24, ISBN 978-2-221-06888-5.^{[källa från Wikidata]}

[ade897cfe14b46823ded53fab352c232a8bd7797-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Georgius-Agricola topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[da370bdf17a7f8d5fe7049abad51e05013696d3e-3] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6dz14kv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[b06b922e811cb0fe51195b03ff2c672aec43d6b7-4] [a b] Clausthal-Zellerfeld (red.), Die Straßen in Clausthal – Zellerfeld – Buntenbock, 1983, s. 7.^{[källa från Wikidata]}

[afc-5] Wer ist Georgius Agricola?, Agricola-Forschungszentrum Chemnitz. Läst 7 augusti 2022.

[6] Sven Rydberg (red.), Svensk teknikhistoria (1989) ISBN 91-7844-150-1, sid. 51.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]