Georges Ifrah
| Georges Ifrah | |
| Född | 29 augusti 1947[1] Marrakech[1] |
|---|---|
| Död | 1 november 2019[1] (72 år) Paris sextonde arrondissement[1], Frankrike |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Historiker, matematiker |
| Redigera Wikidata | |
Georges Ifrah, född den 29 augusti 1947 i Marrakech, död den 1 november 2019 i Paris, var en fransk populärvetenskaplig författare och matematiklärare, mest känd för sitt verk Histoire universelle des chiffres, som främst behandlar den historiska utvecklingen av talsystem, räkning och siffror.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Histoire universelle des chiffres, Seghers/Robert Laffont, första upplaga 1981, andra upplaga 1994.
- Svensk översättning (av Bengt Ellenberger 2001), Räknekonstens kulturhistoria, volym 1 ISBN 9146211160 och volym 2 ISBN 9146211179.
- Les chiffres ou l'histoire d'une grande invention, Robert Laffont, 1985
- Jojo au pays des merveilles mathématiques, Stock, ISBN 9782234056084.
Histoire universelle des chiffres/Räknekonstens kulturhistoria
[redigera | redigera wikitext]Ifrahs huvudverk rönte stor uppmärksamhet inom "populärvetenskapliga kretsar", har översatts till flera språk (bland dem svenska) och togs med i American Scientist's 100 or so Books that shaped a Century of Science[2]. Å andra sidan har verket mött mycket skarp kritik från forskare inom de ämnesområden det behandlar.[3][4] [5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] matchID, matchID-ID: 2yRBCQ4q3z2F, läst: 8 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ P & P Morrison, 1999, 100 or so Books that shaped a Century of Science i American Scientist, 87:6.
- ^ Joseph Dauben, 2002, Book Review: The Universal History of Numbers and The Universal History of Computing (del 1) i Notices of the AMS. 49:1, sid. 32–38.
- ^ Joseph Dauben, 2002, Book Review: The Universal History of Numbers and The Universal History of Computing (del 2) i Notices of the AMS. 49:2, sid. 211–216.
- ^ Philipp E. Nothaft, 2020, Medieval Europe’s satanic ciphers: on the genesis of a modern myth Arkiverad 25 september 2021 hämtat från the Wayback Machine. i British Journal for the History of Mathematics 35:4, sid. 1-30. doi:10.1080/26375451.2020.1726050.
|