Hoppa till innehållet

George Stephens (filolog)

Från Wikipedia
George Stephens
Född13 december 1813[1][2][3]
Liverpool[2], Storbritannien
Död9 augusti 1895[1][2][3] (81 år)
Köpenhamn[2]
Medborgare iEngland, Storbritannien[4], Sverige[4] och Konungariket Danmark[4]
Utbildad vidUniversity College London
SysselsättningAntropolog, barnboksförfattare, antikvarie, sagosamlare, historiker[5], arkeolog, filolog, runolog, språkvetare, etnolog[5]
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
Redigera Wikidata

George Stephens, född 13 december 1813 i Liverpool, död 9 augusti 1895 i Köpenhamn, var en brittisk arkeolog och filolog.

Stephens var prästson. Han läste vid University College London. 1834 gifte han sig med Mary Bennett och flyttade till Sverige. Sedan dess var han bosatt i de skandinaviska länderna, under det han gjorde historiska och arkeologiska forskningsresor till andra länder. Under sin fleråriga vistelse i Sverige forskade han inte bara i biblioteken om nordisk fornlitteratur och fornhistoria, utan ägnade mycken uppmärksamhet åt de etnologiska moment, som enligt tidens uppfattning fanns i ballader och sägner. Tillsammans med G.O. Hyltén-Cavallius samlade och utgav han Svenska folksagor och äfventyr 1844-49, samt Sveriges historiska och politiska visor 1853.

Han översatte Esaias Tegnérs Fritiofs saga, som 1839 utkom i ett illustrerat praktverk, försett med musik- och andra bilagor. Tegnér var nöjd med allt utom själva översättningen, om vilken han skrev: "Öfversättningen är trogen; men det är med öfversättningar som med Fruar: de trognaste äro sällan de vackraste."[6]

Efter att ha överflyttat till Danmark, konstituerades han till lektor i engelska språket och litteraturen vid Köpenhamns universitet 1851 och tillika i fornengelska (angelsachsiska) 1852 samt utnämndes till lektor i engelska språket och litteraturen, med titel av professor, 1855. Stephens tog 1893 avsked från universitetet. Han var hedersledamot och ledamot av en stor mängd lärda samfund och sällskap. 1877 blev Stephens hedersdoktor i Uppsala.

Stephens monumentalverk The Old Northern Runic Monuments of Scandinavia and England 3 tom. 1866–84 skildrar alla inskrifter med de så kallade gamla runorna i de nordiska länderna och i England, så väl på fasta minnesmärken som på lösören. Enligt Stephens var det engelska folket närmast av nordisk börd och det gammalengelska språket bör räknas till de nordiska språken.

George Stephens var far till Joseph Stephens och farfar till Florence StephensHuseby bruk.

Under 1990-talet upptäcktes på Svenskt visarkiv en tidigare okänd samling av ovanliga skillingtryck som hade tillhört George Stephens. Samlingen bestod av två kartonger innehållande paket som var inslagna i tidningar från februari 1860. Troligen var dessa inte öppnade sedan dess.[7] Skillingtryckssamlingen består av cirka 2 100 vistryck, varav över 100 är från 1700-talet och resterande från första halvan av 1800-talet.[8] Samlingen hade troligen lånats till visarkivet av Växjö stadsbibliotek och återfördes dit 1998.[7]

I februari 2005, under ett besök på stadsbiblioteket för att studera skillingtryckssamlingen, upptäckte Boel Lindberg en stor samling handskrivna nedteckningar av visor och ballader gjorda med George Stephens handstil. Samlingen är känd som George Stephens manuskriptsamling och består av över 900 handskrivna blad. Innehållet består av ballader, visor och sånglekar, men även ett mindre material av sagor, sägner och ordspråk. Information om samlingens tillkomst är knapp, liksom om hur den hamnade på stadsbiblioteket. Enligt anteckningar i bibliotekets ackvisionskatalog är det troligt att samlingen donerades till dåvarande Stifts och gymnasiebiblioteket den 9 juni 1893.[7]

Ytterligare material samlat av Stephens finns på Kungliga biblioteket i Stockholm och på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.[7]

  • The age of bronze and the early iron period.. [London]. 1863. Libris 3079850 
  • Candidat L.F.A. Wimmer: Om de oldnordiske Runeindskrifter: - Dr. E. Jessens Småting vedrörende Runeindskrifter.... Kjöbenhavn. 1867. Libris 3079860 
  • Conversational outlines of English grammar: intended as an easy introduction to that language.... Stockholm. 1837. Libris 3079851 
  • The Danish warrior to his kindred: [Rubr.]. [Köbenhavn]. 1864. Libris 3079852 
  • Den danske hövding Astrad.. Kjöbenhavn. 1876. Libris 3079853 
  • Engelskt och svenskt handlexikon: Stereotyperad upplaga [Anon.]. Stockholm. 1841. Libris 8247978 
  • Den fjerde nordiske Steffans-Vise: [Rubr.]. [Kjöbenhavn]. 1861. Libris 3079855 
  • Ett fornsvenskt legendarium: innehållande medeltids kloster-sagor om helgon, påfvar och kejsare ifrån det 1:sta till det xiii:de århundradet. Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 7:1-3. Stockholm: Norstedt. 1847-1874. Libris 8208486 
  • Tegnér, Esaias (1994[1839]). Frithiof's saga: a legend of Norway. Felinfach: Llanerch. Libris 6916168. ISBN 1-897853-68-8 
  • Förteckning öfver de förnämsta brittiska och fransyska handskrifterna uti Kongl. bibliotheket i Stockholm. Stockholm. 1847. Libris 2067261 
  • En förtrollad groda. Göteborg: Bergendahls boktr. 1978. Libris 412027 
  • Handbook of the old-Northern runic monuments of Scandinavia and England. Felinfach: Llanerch. 1993[1884]. Libris 6916112. ISBN 1-897853-02-5 
  • Herr Ivan Lejon-riddaren: en svensk rimmad dikt ifrån 1300-talet tillhörande sagokretsen om konung Arthur och hans runda bord. Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 2:2-4 [= 5 ; 6 ; 13]. Stockholm: Norstedt. 1845-1849. Libris 528096 
  • Hurrah for Denmark!. Stockholm. 1848. Libris 10674968 
  • Inedited Burgundian antiquities.. [London]. 1862. Libris 3079858 
  • Is English a German language?.. London. 1890. Libris 3079859 
  • Likstenen i Lund öfver Biskop Herman.. Lund. 1875. Libris 3079862 
  • Macbeth, Jarl Siward og Dundee: et Bidrag til Skotlands Historie fra Skandinaviens Rune-Fund. Kjöbenhavn. 1876. Libris 3079864 
  • Modern views of old English history.. S.l. [London]. 1863. Libris 3079865 
  • Note of a fragment of a rune-inscribed stone from Aiths Voe, Cunningsburgh, Shetland, now in the Museum.. [Edinburgh]. 1875. Libris 3079866 
  • Nydam Moss: the diggings and discoveries.. [London]. 1863. Libris 3079868 
  • Några ord i Bildnings-cirkeln den 19 mars 1848.. Stockholm. 1848. Libris 3079869 
  • Old Denmark.. Upsala. 1848. Libris 10674942 
  • Old Norse fairy tales, gathered from the Swedish Folk.. London. 1882. Libris 2717355 
  • The Old-Northern runic monuments of Scandinavia and England. London. 1866-1901. Libris 8207504 
  • Om de ældste old-nordiske Rune-Indskrifter.. Kjöbenhavn. 1868. Libris 3079872 
  • On a runic door from Iceland.. S.l. [Edinburgh]. 1874. Libris 3079873 
  • On an ancient runic casket now preserved in the Ducal museum, Brunswick.. S.l.. 1863. Libris 3079874 
  • On an earlier and later period in the stone age.. [London]. 1862. Libris 3079875 
  • On an ebony pax bearing the legend of St. Veronica.. S.l.. 1nnn. Libris 3079870 
  • On Scandinavian runic stones which speak of Knut the Great.. London. 1870. Libris 3079876 
  • On the dialect of the first book printed in Swedish. Uppsala. 1879. Libris 8594612 
  • Pilgårdarunstenen i Boge socken på Gotland.. Stockholm. 1878. Libris 3079877 
  • Prof. S. Bugge's Studies on northern mythology shortly examined. London. 1883. Libris 3079878 
  • Queen Dagmar's cross, facsimile in gold and colors of the enameled jewel ... with introductory remarks.. Cheapinghaven. 1863. Libris 3079879 
  • Recent excavations in Denmark.. [London]. 1861. Libris 3079880 
  • The rescue of Robert Burns, February 1759: a centenary poems. Cheapinghaven. 1859. Libris 3079882 
  • S. Patriks-sagan. Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 1:2. Stockholm: Norstedt. 1844. Libris 528093 
  • Seventeen songs and chants, etc. to George Stephens's melodram Revenge, or woman's love. Copenhagen: C.G. Iversen. 18nn. Libris 11817333 
  • Runehallen i det danske oldnordiske Museum.. Köbenhavn. 1868. Libris 3079881 
  • The runes: whence came they. London. 1894. Libris 2365962 
  • The runic monuments of Denmark.. [London]. 1864. Libris 3079885 
  • Runstenen från Skee.. Stockholm. 1876. Libris 3079886 
  • Scandinavian book-lore.. [London]. 1863. Libris 3079888 
  • Scandinavian old-lore.. [London]. 1865. Libris 3079889 
  • Scandinavian old-lore and antiquites.. [London]. 1860. Libris 3079890 
  • Some runic stones in northern Sweden. Nova acta Regiae Societatis Scientiarum Upsaliensis, 0029-5000 ; Ser. 3, Vol X:2, nr. 8. Upsala. 1878. Libris 1892794 
  • The stone age - one or two?.. [London]. 1862. Libris 3079891 
  • En svensk historisk run-brakteat.. Stockholm. 1876. Libris 3079892 
  • En svensk solskifva med runinskrift.. Stockholm. 1877. Libris 3079893 
  • Svenska folk-sagor och äfventyr. Stockholm. 1844-1849. Libris 1965048 
  • Svenska folksagor. Stockholm: Norstedt. 1875. Libris 1582453 
  • Svenska folksagor. Stockholm: Norstedt. 1915-1916. Libris 599680 
  • Svenska folksagor. Niloe-biblioteket. Lila serien, 99-0192797-8 (Ny utg. /bearbetad av Harry Lundin). Uddevalla: Niloe. 1986. Libris 7602742. ISBN 91-7102-161-2 
  • Svenska medeltidens kloster- och helgonabok: en samling af de äldste på svenska skrifne legender och äfventyr. 2, Ett forn-svenskt legendarium innehållande medeltids kloster-sagor om helgon, påfvar och kejsare ifrån det I:sta till det XIII:de århundradet. Bd 1. Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 3:2-4 = 7:1. Stockholm: Norstedt. 1847. Libris 9815544 
  • Svenska sagor saml. av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och George Stephens. Kungl. Gustav Adolfs akademien.. Stockholm. 1943-1945. Libris 2717357 
  • Svenska sagor. Prisma. Stockholm: Prisma. 1964-1965. Libris 899508 
  • Sveriges historiska och politiska visor. Örebro: Lindh. 1853-. Libris 1253436 
  • Thunor the Thunderer, carved on a Scandinavian font of about the year 1000: the first yet found god-figure of our Scando-Gothic forefathers. London: William and Norgate. 1878. Libris 3079894 
  • To i Sverige fundne processionsøxer. Kjøbenhavn. 1866. Libris 2145424 
  • To the editor of the Saturday review: [Rubr.] [Angående slesvigska frågan.]. Fædrelandet. 1861: Nr. 24. Tillægsblad. S.l.. 1nnn. Libris 3079895 
  • Tordneren Thor, fremstillet på en skandinavisk döbefont fra omtrent år 1000: det eneste hidintil fundne gudebillede efterladt os af vore Skando-Gotiske forfædre. Kjöbenhavn. 1878. Libris 3079896 
  • Tre barbarisk-classiske Gemmer, fundne i Danmark.. Kjöbenhavn. 1873. Libris 3079897 
  • Týr hæb us, ye Týr ye Odin!.. Kjöbenhavn. 1875. Libris 3079898 
  • Ver = spring.. Lund. 1891. Libris 3079901 
  • Viser om Christi Barndom: [Rubr.]. Kjöbenhavn. 1852. Libris 3079899 
  • Det ældste, hidtil kjendte Dokument paa Dansk.. Kjöbenhavn. 1885. Libris 3079900 
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] George Stephens, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 20150, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6m90dxk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Libris, Kungliga biblioteket, 22 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: zmp20231176269, läst: 8 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Eliæson, Åke; Olsson, Bror (1949). Esaias Tegnér: en monografi i bild. Malmö: Allhem. sid. 86. Libris 364522 
  7. ^ [a b c d] Eriksson, Karin (2008). ”En bortglömd manuskriptsamling: George Stephens efterlämnade uppteckningar”. i Byrman, Gunilla. En värld för sig själv : Nya studier i medeltida ballader. Växjö University Press. sid. 189-223. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1874 
  8. ^ Danielsson, Eva (2019). Skillingtryckarna: Skillingtrycksproducenter under det långa 1800-talet. Meddelanden från Svenskt visarkiv 53. Stockholm: Svenskt visarkiv/Musikverket. sid. 99. http://carkiv.musikverk.se/www/epublikationer/Meddelanden_53.pdf 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]