GLP-1-analoger
GLP-1-analoger är läkemedel som verkar mot receptorer för hormonet GLP-1. De används mot diabetes och övervikt samt positiva effekter som motverkar vissa hjärtkärlsjukdomar. De vanliga biverkningarna vid behandling med GLP-1-agonister härrör från mag- och tarmkanalen.[1]
Användningen av GLP-1-analoger har populariserats under det tidiga 2020-talet. Antalet förskrivna recept i USA ökade med 300 % från 2020 till 2023. Den omfattande förskrivningen har lett till restnoteringar som påverkat möjligheten för diabetiker att få sina läkemedel utlämnade på apotek.[2]
Effekten på kroppsvikt varierar mellan läkemedlen. Liraglutid, dulaglutid och semaglutide kan ge viktnedgång på upp till 5–10 procent beroende på dos. Kombinerade GLP-1/GIP-analoger som tirzepatid har visats kunna medföra en viktnedgång på upp till 20 procent hos feta individer. Flera ytterligare preparat med kombinerad verkningsmekanism är under utveckling.[1] den samlade efterfrågan på GLP1-analoger gör att värdet på den globala försäljningen beräknas passera 1 biljon kronor i mitten av 2030-talet.[3]
Lista
[redigera | redigera wikitext]| Substans | Varumärkesnamn | Tillverkare |
|---|---|---|
| Exenatid | Bydureon | AstraZeneca |
| Liraglutid | Victoza, Saxenda | Novo Nordisk |
| Dulaglutid | Trulicity | Eli Lilly |
| Semaglutid | Ozempic, Wegovy, Rybelsus (tablettform) | Novo Nordisk |
| Tirzepatid | Mounjaro | Eli Lilly |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Ljung, Rickard (11 december 2023). ”Förskriv GLP-1-receptoragonister endast på godkänd indikation”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/12/forskriv-glp-1-receptoragonister-endast-pa-godkand-indikation/. Läst 17 mars 2024.
- ^ Ducharme, Jamie (20 november 2023). ”Should We End Obesity?”. Time: sid. 36–40.
- ^ Lindström/TT, Olle (5 maj 2024). ”Dansk fördel när fetma blir biljonmarknad”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Mnge3K/dansk-fordel-nar-fetma-blir-biljonmarknad. Läst 6 maj 2024.