Gülenrörelsen
Gülenrörelsen, (turkiska: Gülen hareketi), även känd som Hizmet eller Cemaat, är en social, religiös och politisk rörelse med otydliga konturer.[1] Rörelsen är sunniislamsk och stöder demokrati som styrelseform.[2] Den finns främst i Turkiet men också i många andra länder. Rörelsens ledare var Fethullah Gülen (1941-2024) från Turkiet som sedan 1999 bodde i exil i Pennsylvania, men hans roll var oklar. Han såg sig själv snarast som inspiratör.[3]
Gülenrörelsen bedriver välgörenhetsorganisationer och humanitära hjälporganisationer som är transnationellt aktiva. Den ledande bland dem är den Istanbul-baserade Kimse Yok Mu Association (KYM). KYM har specialstatus hos FN-organet ECOSOC.[4]
Det är svårt att veta antalet sympatisörer till rörelsen, eftersom man inte går in i den som medlem och den snarare utgör ett mera löst organiserat nätverk. Man har dock uppskattat sympatisörerna till flera miljoner, främst i Turkiet, men även i många andra länder.[källa behövs] Gülenisterna har etablerat många skolor, utöver i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har innehaft viktiga positioner i Turkiets polisväsende och rättsväsende.[5] Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder menar att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningen Zaman liksom flera banker, tv-stationer och andra företag.[3][6]
Gülenörelsen samarbetade i början av 2000-talet med det blivande regeringspartiet AKP. Båda rörelserna önskade större möjligheter för den enskilde att offentligt uttrycka sin religiösa tillhörighet i det strängt sekularistiska Turkiet.[3] Med tiden uppstod en allt djupare klyfta mellan gülenisterna och AKP. I mars 2016 tog den turkiska regeringen kontrollen över Zamans redaktionslokaler. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående[7] konflikten mellan president Erdoğan och Gülen. Liknande åtgärder har även drabbat en av tv-stationerna. Efter militärens misslyckade kuppförsök i juli 2016 anklagades rörelsen för att ligga bakom detsamma, men utan att några konkreta bevis lades fram. Fethullah Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den.
Efter kuppförsöket har regeringen låtit stänga alla skolor som drevs av rörelsen. Många statsanställda har blivit avskedade efter misstänkt samröre med eller sympatier för Gülenrörelsen.
Rörelsens inriktning
[redigera | redigera wikitext]Rörelsen sägs vara pacifistisk. Själva beskriver de sig som moderat islamistiska, teknikvänliga och toleranta men vill tona ner sitt politiska budskap. Fethullah Gülen menar att Koranen måste tolkas i ett sammanhang; och när sammanhanget ändras måste också tolkningen ändras.[3] De försöker samtidigt bevara Atatürks stat, men beskrivs av kemalisterna som islamister.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Beaumont, Peter (2016-07-16): "Fethullah Gülen: who is the man Turkey's president blames for coup attempt?". theguardian.com. Läst 17 juli 2016. (engelska)
- ^ Store norske leksikon/ Gülen-bevegelsen
- ^ [a b c d] Grinell, Klas (2017). Imamen, kuppen och tjänarna. ISBN 978-91-87393-46-4
- ^ ”The Turkish exception: Gallipoli, Gulen, and capitalism” (på australisk engelska). Radio National. 23 augusti 2013. https://www.abc.net.au/radionational/programs/archived/encounter/turkey-gallipoli-g%C3%BClen-capitalism/4853162. Läst 17 maj 2020.
- ^ ”Profile: Fethullah Gulen's Hizmet movement”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/world-13503361. Läst 22 december 2013.
- ^ Dan Bilefsky and Sebnem Arsu (24 April 2012). ”Turkey Feels Sway of Reclusive Cleric in the U.S.”. New York Times. http://www.nytimes.com/2012/04/25/world/middleeast/turkey-feels-sway-of-fethullah-gulen-a-reclusive-cleric.html. Läst 22 december 2013.
- ^ McGeough, Paul (2016-07-17): "Turkey coup: Who is Fethullah Gulen and why is Recep Tayyip Erdogan obsessed with him?". smh.com.au. Läst 19 juli 2016. (engelska)