Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona
| Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona (Ing 2 K) | |
 Vapen för Göta ingenjörkår tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Kungl. Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani |
| Datum | 1902–1939 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Ingenjörtrupperna |
| Roll | Kustingenjörkompani |
| Del av | Göta ingenjörkår [a] |
| Ingående delar | Detachementsstab, 5. kompaniet, |
| Storlek | Detachement |
| Högkvarter | Karlskrona garnison |
| Förläggningsort | Karlskrona |
| Färger | Svart |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona, även känt som Göta ingenjörkårs kustingenjörkompani (Ing 2 K), var ett ingenjörförband inom svenska armén som verkade åren 1902–1939. Förbandsledningen var förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.[1][2][3][4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Genom 1901 års härordning beslutades att två fästningsingenjörkompanier skulle uppsättas i fredsorganisationen, avsedda för fästningarna i Karlskrona och Vaxholm. Kompanierna bildades den 1 januari 1902 och ingick organisatoriskt i Göta ingenjörkår respektive Svea ingenjörkår. Göta ingenjörkårs kompani var inledningsvis förlagt till Karlsborg och benämndes som kårens 5. kompani. På grund av kompaniets belägenhet hade det en viss självständighet. Genom 1925 års försvarsbeslut omorganiserades de båda kompanierna till kustingenjörkompanier.
I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Svea ingenjörkår innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen Ing 1. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[5]
Inför 1936 års försvarsbeslut föreslog regeringen för riksdagen att Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona samt Svea ingenjörkårs detachement i Vaxholm indragas.[6] Riksdagen antog dock aldrig regeringens förslag, utan istället antogs oppositionens motion, vilket egentligen inte skilde sig nämnvärt från regeringens förslag om att avveckla och upplösa de två kustingenjörkompanierna.[7] Det sista utbildningsåret för ingenjörerna i Karlskrona blev 1936/1937, därefter kom detachementet att påbörja sin avveckling och officiellt avvecklades det från fredsorganisationen den 30 september 1939.[3]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]När fästningsingenjörkompaniet bildades hade det i uppgift att stödja mark- och sjöförsvaret med befästningsarbeten, tillsammans med Karlskrona grenadjärregemente. Genom 1925 års försvarsbeslut organiserades Kronobergs regementes fästningsbataljon, vilket medförde att bataljonen samtidigt övertog markförsvarsuppgiften från ingenjörkompaniet. I den nya organisationen fick ingenjörkompaniet istället i uppgift att stödja sjöförsvaret med bland annat befästningsarbeten och så kallade krigsangöringsplatser i skärgårdarna för flottans fartyg. Fästningsbataljonen och ingenjörkompaniet drogs in med 1936 års försvarsbeslut.
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]När ingenjörkompaniet bildades var det samgrupperat med Göta ingenjörkår i Karlsborg. År 1908 förlades kompaniet till en nyuppförd kasern i Karlskrona, vilken uppfördes enligt 1901 års härordnings byggnadsprogram och ritades av Erik Josephson. Kasernen kom att kallas för ingenjörkasernen (även Blå port) och uppfördes i tre våningar och ett vindplan, med tegelfasad och trappstensgavlar vilka hade sköldformade fält som utsmyckning. Utöver kasernen uppfördes inom kasernområdet även ett exercishus, badhus, verkstad, samt förrådsbyggnader.[4][8]
Efter att ingenjörtrupperna lämnade kasernetablissementet och Karlskrona, kom kasernen åren 1940–1943 att användas av inkallade beredskapsförband. Från 1943 var staben för Blekinge kustartilleriförsvar samt staben för Blekinge försvarsområde förlagda i den gamla ingenjörkasernen längs Blåportsgatan (Blåportshöjden 10). Efter att Blekinge kustartilleriförsvar upplöstes som myndighet och förband, kvarstod byggnaden inom marinen fram till 1997, då den såldes till ett privat fastighetsbolag. Kasernen i Karlskrona är förövrigt en direkt kopia av den kasern som uppfördes Svea ingenjörkårs detachement i Vaxholm, som senare övertogs av Stockholms kustartilleriförsvar.[9][10]
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]- 1902–1939: ???
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Ingenjörkasernen i Karlskrona (2021). -
Ingenjörkasernen i Karlskrona (2021). -
-
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Åren 1902–1939 var detachementet underställt chefen för Göta ingenjörkår.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Braunstein (2003), s. 247-249
- ^ Kjellander (2003), s. 266
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 37
- ^ [a b] ”Garnisonsminnen berättar Nr 1”. garnisonsminnen.se. http://www.garnisonsminnen.se/?media_dl=339. Läst 28 maj 2022.
- ^ von Konow (1987), s. 18
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 225 år 1936”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-225_DX30225b1. Läst 28 maj 2022.
- ^ ”Motion 1936:756 Andra kammaren”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-756_DX2O756. Läst 28 maj 2022.
- ^ Berg (2004), s. 55
- ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 28 maj 2022.
- ^ ”Motion 1981/82:2265”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G5022265. Läst 28 maj 2022.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- ”Garnisonsminnen berättar Nr 1”. garnisonsminnen.se. http://www.garnisonsminnen.se/?media_dl=339.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Göta ingenjörkårs detachement i Karlskrona.
