Hoppa till innehållet

Göran K. Hansson

Från Wikipedia
Göran K. Hansson
Född2 november 1951[1] (73 år)
Lysekils församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs universitet
SysselsättningLäkare, immunolog
ArbetsgivareKarolinska Institutet
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (2024)[2]
Redigera Wikidata

Göran Knut Hansson, född 2 november 1951 i Lysekils församling, Göteborgs och Bohus län,[3] är svensk läkare och medicinsk forskare.

Hansson disputerade 1980 vid Göteborgs universitet[4] och är professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet, och har tidigare varit ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien. Han har varit postdoktorsforskare vid University of Washington i Seattle 1981-82, professor i cellbiologi vid Göteborgs universitet 1994-95, och gästprofessor vid Harvard Medical School 2008.

Hanssons forskningsområde gäller samspelet mellan immunsystemet och blodkärlen samt uppkomsten av åderförkalkning, som är en viktig orsak till hjärtinfarkt och stroke. [5], Han upptäckte 1985 en immunologisk reaktion som orsakar inflammation i blodkärlen och lade fram hypotesen att åderförkalkning är en kronisk inflammation, som utlösts av kolesterolansamling i kärlväggarna. Hans fortsatta forskning har belyst inflammationens roll vid hjärtkärlsjukdomar. Hanssons artikel "Inflammation, atherosclerosis and coronary artery disease" är en av Sveriges mest citerade vetenskapliga artiklar[6][7]. Hans H-index är 128 (Google Scholar 2024).

Göran K. Hansson invaldes 2007 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och var mellan 1 juli 2015 och 31 december 2021 dess ständige sekreterare.[8][9] Han har tidigare varit ledamot (2002-2007) och ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté och var 2009-2014 dess sekreterare. 2011-2022 var han vice ordförande i Nobelstiftelsens styrelse. Han är ledamot av Academia Europaea, ingår i redaktionskommittéerna för flera internationella vetenskapliga tidskrifter, och har en rad uppdrag för internationella forskningsorganisationer.

Vid Nobelprisutdelningen 2006 och 2011 höll Hansson presentationstalet av årets pristagare i fysiologi eller medicin. 2024 gav han ut boken "I Nobels hemliga tjänst" (Fri Tanke förlag) där han berättar om sitt arbete med Nobelpriset under 25 år.

Hansson är son till redaktören Knuth Hansson och hans hustru Elisabeth f. Brännström. Han har två söner och fyra barnbarn. Hustrun Margareta avled 2024.


Opinion

Hansson har i en rad debattartiklar betonat betydelsen av fri forskning och varnat för en politisk detaljstyrning av de statliga forskningsmedlen (DN 2012-02-03). Han har föreslagit att Sverige bör införa ett enprocentsmål för den statliga forskningsfinansieringen (DN 2019-09-26). Hansson har även kritiserat svenskt näringsliv för att man inte tagit till sig nya forskningsresultat, som gensaxen (Crispr/Cas9) (2015-04-02). Han har betonat vikten av klinisk forskning på universitetssjukhusen, och varnade 2012 för att Nya Karolinska Sjukhuset var felplanerat (DN 2012-02-22).

Tillsammans med flera andra akademiledamöter krävde Hansson på Nobeldagen 2015 att verkningslösa homeopatiska produkter inte skulle få säljas som läkemedel (DN 2015-12-10). Regeringen följde forskarnas förslag, och undantaget i läkemedelslagen för sådana produkter togs bort genom riksdagsbeslut 2018.

Som företrädare för Vetenskapsakademien krävde Hansson att Karolinska Institutet skulle återuppta utredningen av den forskningsfuskande kirurgen Paolo Macchiarini ,och att tidskriften The Lancet skulle publicera ett tillrättaläggande av de felaktiga uppgifter som publicerats om Macchiarinis operationer (Lancet 2016-02-23). Båda kraven tillgodosågs.

I samband med Svenska Akademiens kris 2018 konstaterade Hansson i en uppmärksammad debattartikel att en akademi måste ha förtroende från både forskare och allmänhet (DN 2018-04-18), och kontrasterade Vetenskapsakademiens strikta jävsregler och mandatperioder med Svenska Akademiens dåvarande arbetssätt.

Bristen på kvinnliga Nobelpristagare har kommenterats upprepade gånger av Hansson, som beklagat obalansen. Ett program infördes för att minska riskerna för könsdiskriminering i Nobelprisarbetet, med ökad kvinnlig representation i priskommittéerna, uppmaningar till nominerarna att beakta insatser av kvinnliga forskare, och konferenser om genderfrågor (Nature 2019-10-04, SVT 2020-09-30).

Under coronapandemin kritiserade Hansson Folkhälsomyndighetens strategi (DN 2020-08-11, Expressen 2020-12-10) och de otillräckliga virustesterna (DN 2021-11-17) (DN 2020-09-24). Han har betonat vikten av att lyssna på ledande forskare inom smittskyddsområdet, och att lära av de misstag som begåtts.

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1992: Fernströmska priset för yngre forskare
  • 1999: Werkö-priset för hjärtforskning
  • 2003: Eijkman-medaljen från universitetet i Utrecht
  • 2007: Anitschkow-priset
  • 2007: Invald i Academia Europaea
  • 2008: Invald i Kungl. Vetenskapsakademien som ledamot 1545
  • 2008: William Harvey-medaljen
  • 2008: Distinguished Service Award från amerikanska hjärtförbundet
  • 2014: Anthony Cerami-priset
  • 2014: hedersdoktor vid Östra Finlands universitet,[10]
  • 2015: hedersprofessor vid Shandong University i Jinan i Kina.
  • 2017: Hans Majestät Konungens medalj i guld av 8:e storleken, att bäras på bröstet i Serafimerordens band (Kon:sGM8mserafb)[11]
  • 2022: European Society of Cardiology’s guldmedalj
  • 2023: von Höpken-medaljen av Kungl. Vetenskapsakademien
  • 2024: Hedersledamot av American Society of Clinical Investigation
  • 2024: Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken, i Serafimerordens band

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.kungahuset.se , läst: 6 juni 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 2000: Hansson, Göran Knut (1951-11-02) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  4. ^ Hansson, Göran K. (1980) (på engelska). Endothelial injury and monocyte adhesion in atherogenesis: experimental studies in the rabbit. Göteborg. Libris 228172 
  5. ^ ”Akademiens nya ledning tillträder - Kungl. Vetenskapsakademien”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113222922/http://www.kva.se/sv/nyheter/akademiens-nya-ledning-tilltrader. Läst 4 juli 2017. 
  6. ^ Hansson GK (2005). ”Inflammation, atherosclerosis and coronary artery disease”. N Engl J Med (352): sid. 1685-1695. doi:DOI: 10.1056/NEJMra043430. 
  7. ^ ”Most-Cited Paper From the Top 20 Countries, 2000-August 31, 2010 - ScienceWatch.com - Clarivate Analytics”. archive.sciencewatch.com. http://archive.sciencewatch.com/dr/cou/2011/11janALLPAPERS/. Läst 13 april 2019. 
  8. ^ ”Tre nya ledamöter i akademien - Kungl. Vetenskapsakademien”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 6 november 2019. https://web.archive.org/web/20191106233339/https://www.kva.se/sv/nyheter/tre-nya-ledamoter-i-akademien-3. Läst 4 juli 2017. 
  9. ^ ”Akademiens nya ledning tillträder - Kungl. Vetenskapsakademien”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113222922/http://www.kva.se/sv/nyheter/akademiens-nya-ledning-tilltrader. Läst 18 augusti 2015. 
  10. ^ ”Itä-Suomen yliopiston kunniatohtorit 2015”. Östra Finlands universitet. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150706134640/http://www2.uef.fi/fi/promootio/kunniatohtorit. Läst 6 juli 2015. 
  11. ^ Kungahuset.se: Kungen delade ut medaljer Arkiverad 2 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine., läst 2 februari 2019

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göran_K._Hansson&oldid=56504203”