Frustuna församling
| Frustuna församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Gnesta kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Strängnäs stift |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Frustuna socken (1863) |
| Införlivat | Kattnäs församling (1959) Torsåkers församling (1992) |
| Medlemmar | 4 669 (59 %) ()[1] |
| Folkmängd | 7 870 ()[1] |
| Upphov till | Frustuna distrikt |
| Karta | |
 i Södermanlands län.  Frustuna församlings läge i Södermanlands län. | |
| Koordinat | 59°03′30″N 17°18′29″Ö / 59.058416666667°N 17.308066666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 041001 (–) 046101 (–) 046100 (–) 046101 (–) 048029 (–) 046101 (–) |
| Pastoratskod | 040107 |
| Kyrkoarkiv | SE/ULA/10283 |
| Redigera Wikidata | |
Frustuna församling är en församling i Domprosteriet i Strängnäs stift. Församlingen ligger i Gnesta kommun i Södermanlands län. Församlingen utgör ett eget pastorat.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Församlingen har medeltida ursprung och skrevs Frötuna på 1300-talet, och har sitt namn efter guden Frej. Frustuna by låg på kullen väster om kyrkan där några av byns hus ännu finns kvar, bland annat en parstuga från 1700-talet. Prästgården ligger i Frönäs bredvid kyrkan, nuvarande boningshus är från 1875 och fungerar nu som prästgård. En arrendatorsbostad uppfördes 1915 längre söder om kyrkan.[2]
Under perioden 1959 till 1992 var församlingens namn Frustuna-Kattnäs församling efter att Kattnäs församling införlivats.
Församlingen var till 1959 moderförsamling i pastoratet Frustuna och Kattnäs för att därefter efter sammanslagning utgöra ett eget pastorat. Från 1976 till 1980 moderförsamling i pastoratet Frustuna-Kattnäs, Lästringe, Torsåker, Sättersta och Bogsta. Från 1980 till 1992 Frustuna-Kattnäs och Lästringe.[3]
Den 1 januari 1992, samtidigt som Gnesta kommun utbröts ur Nyköpings kommun, överfördes ett område med 122 personer, motsvarande Torsåkers församling, till Frustuna-Kattnäs församling från Lästringe församling.[4]
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Series pastorum
[redigera | redigera wikitext]- Jöns Ragvaldsson 1404
- Johan 1456
- Tomas Laurentii 1587-1593
- Nicolaus Erici Smolandus 1617-1628
- Johannes Mathiae 1630-1649
- Johannes Brigeri 1650-1667
- Johannes Jerling 1669-1689
- Johannes Tavänius 1690-1693
- Tomas Benedicti Carelius 1695-1730
- Johan Adolf Luuth 1730-1748
- Abraham Graffman 1748-1760
- Wiberg (avled före tillträde) 1762
- Lars Barvander 1763-1771
- Johannes Svenonis Flodman 1772-1777
- Hans Graffman 1778-1795
- Carl Gustaf Ljungqvist 1795-1817
- Erik Adolf Enhörning 1818-1830
- Daniel Erenfrid 1832-1849
- Carl Sandstedt 1852-1878
- Petrus Agrell 1875-1911
- Carl Persson 1913-1947
- Sigurd Håkansson 1948-1956
- Folke Tyrbjörn 1957-1973
- Eric Åkerberg 1973-1980
- Leif Tiström 1980-1986
- Sigrid Evstedt 1986-1990
- Lennart Ankartun 1990-2002
- Katariina Sjöblom -2012
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
