Fristaten Mecklenburg-Schwerin
| Fristaten Mecklenburg-Schwerin | ||||
| Mecklenburg-Schwerin (Tyska) | ||||
| ||||
|
| |||
| Flagga | Vapen | |||
.svg) | ||||
| Huvudstad | Schwerin
| |||
| Statsskick | Republik | |||
| Bildades | 1918 | |||
| – bildades genom | Tyska revolutionen | |||
| – bildades ur | Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin | |||
| Upphörde | 1933 | |||
| – uppgick i | Mecklenburg | |||
| Areal – varav vatten |
13 794 km² 5 | |||
| Folkmängd – befolkningstäthet |
657 330 (1919) 50 inv/km² | |||
| Valuta | Riksmark | |||
| Idag del av | Mecklenburg-Vorpommern | |||
Fristaten Mecklenburg-Schwerin (tyska: Freistaat Mecklenburg-Schwerin) var en stat i Weimarrepubliken och den bildades efter den tyska revolutionen 1918 då storhertigen av Mecklenburg-Schwerin hade förlorat sin tron. Staten existerade fram till det att nazistpartiet kom till makten och slog ihop den med Mecklenburg-Strelitz för att på så sätt bilda staten Mecklenburg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Storhertig Adolf Fredrik V av Mecklenburg-Strelitz dog 1914, hans son Adolf Fredrik VI, f. 1882, begick självmord 24 februari 1918, och regeringen övertogs då av regerande storhertigen i Mecklenburg-Schwerin, Fredrik Frans IV, i avvaktan på tronföljdens definitiva reglering och de båda storhertigdömenas förening (representanten för ättens i Ryssland naturaliserade yngre gren, hertig Karl Mikael, väntades avsäga sig sina tronanspråk).
Emellertid kom tyska revolutionen i november 1918 emellan. I båda storhertigdömena utropades republik, och Fredrik Frans avsade sig 14 november sina tronanspråk. Författningsgivande församlingar inkallades i båda länderna var för sig och antog nya författningar, varvid föreningstanken sköts åt sidan. I båda de nya republikerna vidtog ett genomgripande reformarbete i fråga om sociala förhållanden, förvaltning m. m. Den gamla ständerförfattningen avskaffades, lokalförvaltningen i stad och på land nyorganiserades efter moderna grundsatser, nya förvaltningsdomstolar inrättades, den prästerliga uppsikten över skolväsendet avskaffades o. s. v. Vid valen till författningsgivande lantdagar erhöll i bägge länderna socialdemokraterna hälften av mandaten, men sedan fick i båda lantdagarna borgerlig (om än inbördes söndrad) majoritet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Mecklenburg, 1904–1926.
