Friedrich Wöhler
Friedrich Wöhler | |
Friedrich Wöhler, 1856. | |
Född | 31 juli 1800[1][2][3] Frankfurt-Eschersheim[4] |
---|---|
Död | 23 september 1882[5][6][2] (82 år) Göttingen[7][8][9] |
Begravd | Stadtfriedhof Göttingen[10] |
Medborgare i | Konungariket Preussen, Kurfurstendömet Hessen, Hessen-Kassel och Kejsardömet Tyskland |
Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
Sysselsättning | Kemist, universitetslärare, biokemist |
Arbetsgivare | Göttingens universitet Berliner Gewerbeschule (1825–1831) |
Utmärkelser | |
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) Utländsk ledamot av Royal Society (1854)[11] Copleymedaljen (1872)[12] Cothenius-medaljen (1880) Riddare av Hederslegionen Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Redigera Wikidata |
Friedrich Wöhler, född 31 juli 1800 i Eschersheim, idag ett distrikt i Frankfurt am Main, död 23 september 1882 i Göttingen, var en tysk kemist, mest känd för sin syntes av urea (urinämne) 1828. Detta var det första organiska ämne som syntetiserades från helt icke-organiska utgångsämnen. Detta ledde till att man övergav teorin om att en särskild "livskraft" ("vitalitetsprincipen") behövdes för att skapa kolföreningar. Wöhler var även först med att isolera många av grundämnena.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]År 1823 avslutade Wöhler sina medicinstudier i Heidelberg vid Leopold Gmelins laboratorium, som arrangerade en möjlighet för Wöhler att arbeta hos Jöns Jacob Berzelius i Stockholm. Från 1825 till 1831 var Wöhler lärare vid yrkesskolan i Berlin, från 1828 med titeln professor. Från 1831 till 1836 var han professor vid högre yrkesskolan (Polytechnikum) i Kassel. Efter Friedrich Stromeyers död 1835 blev Wöhler 1836 hans efterföljare på professuren i medicin, kemi och farmaci vid universitetet i Göttingen och verkade där till sin död 1882. Wöhler blev känd för det han råkade framställa. Wöhler var ledamot av Vetenskapsakademien i Göttingen och invaldes 1834 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Copleymedaljen 1872.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 1898, s. 711–717.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6cf9t93, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00003959, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 1898, s. 711–717.[källa från Wikidata]
- ^ Michail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Wöhler, Friedrich, vol. 43, Allgemeine Deutsche Biographie, 1898, s. 711–717, ”Im Anfang August des Jahres 1882 begann W., der keine Schwäche des Alters kannte, zu kränkeln und im September stellten sich die Krankheitserscheinungen in erhöhtem Maße ein. Ein Ruhranfall verzehrte schnell seine Kräfte und am 23. September hatte „dieses schöne Leben in einem schnellen und sanften Tod einen schönen Abschluß gefunden“”.[källa från Wikidata]
- ^ Michail Goldstein & Dmitrij Mendelejev, Велер, Фридрих, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Вёлер Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: friedrich-wohler, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 386, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Wöhler.
- Wöhler, Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
|
- Alumner från Marburgs universitet
- Alumner från Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg
- Tyska professorer i kemi
- Tyska professorer i medicin
- Personer verksamma vid Göttingens universitet
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Mottagare av Copleymedaljen
- Kemister under 1800-talet
- Tyska forskare under 1800-talet
- Födda 1800
- Avlidna 1882
- Män
- Hedersdoktorer vid Tartu universitet