Freeman Dyson
| Freeman Dyson | |
 Freeman Dyson, 5 oktober 2005. | |
| Född | Freeman John Dyson[1] 15 december 1923[2][3][4] Crowthorne, Berkshire, England |
|---|---|
| Död | 28 februari 2020[5][6] (96 år) Princeton, New Jersey, USA |
| Medborgare i | Storbritannien och USA |
| Utbildad vid | Universitetet i Cambridge, [1] Winchester College, [1] Trinity College, Cambridge, [1] Twyford School, [1] Winchester College, [1]  |
| Sysselsättning | Matematiker[7], professor, statistiker, kärnfysiker, teoretisk fysiker, fysiker[8] |
| Arbetsgivare | Imperial College London (1945–1946)[1] Universitetet i Birmingham (1949–1951)[9] Cornell University (1951–1953)[1][9] Institute for Advanced Study (1953–2020)[9] |
| Noterbara verk | dysonsfär |
| Maka | Verena Huber-Dyson (g. 1950–1958, skilsmässa)[1] |
| Barn | Esther Dyson (f. 1951) George Dyson (f. 1953) |
| Föräldrar | George Dyson[1] Mildred Atkey[10] |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | ias.edu/sns/dyson |
| Redigera Wikidata | |
Freeman Dyson, född 15 december 1923 i Crowthorne i Berkshire, död 28 februari 2020 i Princeton, New Jersey,[11] var en brittisk-amerikansk matematiker och teoretisk fysiker och medlem av Royal Society. Han var professor emeritus i Institutet för avancerade studier i Princeton, medlem av Board of Visitors vid Ralston College[12] och medlem av styrelsen för sponsorer av Bulletin of the Atomic Scientists.[13]
Dyson är känd för sina arbeten inom kvantfältteori, astrofysik, slumpmässiga matriser, matematisk formulering av kvantmekanik, fysik i kondenserad materia, kärnfysik och ingenjörsvetenskap,[14] samt att ha tänkt ut de teoretiska begreppen Dysonsfären och Dysonträdet. Han tilldelades Lorentzmedaljen 1966 och Hughesmedaljen 1968.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Dyson var son till Mildred (född Atkey) och George Dyson. Hans far, en framstående kompositör, senare adlad. Hans mor hade juristexamen, och efter att Dyson föddes arbetade hon som socialarbetare.[15] Som barn visade han ett intresse för stora tal och för solsystemet och påverkades starkt av boken Men of Mathematics av Eric Temple Bell.[16] Politiskt sade Dyson att han "växte upp som socialist".[17]
Sommaren 1936 tilldelades Dyson, efter att ha blivit nummer ett vid intagningsexamen, ett stipendium för att studera vid Winchester College där hans far var musikdirektör.[18] Vid 17 års ålder började han studera ren matematik med Abram Besicovitch som handledare[19] vid Trinity College, Cambridge, där han vann ett stipendium vid 15 års ålder. Under denna vistelse utövade Dyson också nattklättring på universitetsbyggnaderna.[20]
Vid 19 års ålder togs han ut till krigstjänst som operationsanalytiker vid RAF Bomber Command, där han utvecklade analytiska metoder för att beräkna den idealiska densiteten för bombformationer för att underlätta Royal Air Force bombning av tyska mål under andra världskriget.[21][22] Efter kriget, återvände han till Trinity College, där han tog en kandidatexamen i matematik.[23][24] År 1947 publicerade han två artiklar i talteori.[25][26]
Vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]Dyson skapade flera begrepp som bär hans namn, som Dysons transform, en grundläggande teknik i tillägg till talteorin,[27] som han utvecklade som en del av sin bevisning av Manns teorem,[28] Dysonträd, en hypotetisk genetiskt konstruerad växt som är kapabel att växa i en komet, Dyson-serien, en serie där varje term representeras av Feynmandiagram; Dyson-sfären, ett tankeexperiment som försöker förklara hur en rymdfarande civilisation skulle tillgodose sina energibehov med en hypotetisk megastruktur, som helt omfattar en stjärna och fångar en stor andel av dess uteffekt och Dysons eviga intelligens, ett sätt på vilket ett odödligt samhälle av intelligenta varelser i ett öppet universum kunde undgå riskerna för universums värmedöd genom att utvidga subjektiv tid till oändlighet samtidigt som man bara förbrukade en ändlig mängd energi.
Dyson höll inte med om vetenskaplig konsensus om den globala uppvärmningen. Han ansåg att vissa av effekterna av ökade CO2-nivåer är gynnsamma och inte beaktas av klimatforskare, såsom ökad jordbruksavkastning, och vidare att de positiva fördelarna med koldioxid sannolikt uppväger de negativa effekterna.[29][30][31] Han var skeptisk till simuleringsmodellerna som används för att förutsäga klimatförändringar och ansåg att politiska försök att reducera klimatförändringarnas orsaker distraherar från andra globala problem som bör prioriteras. Han undertecknade också den så kallade världsklimatdeklarationen med titeln "Det finns inget klimatnödläge".[32]
Dyson myntade termen "grön teknik", baserad på biologi istället för fysik eller kemi, för att beskriva nya arter av mikroorganismer och växter utformade för att möta mänskliga behov. Han hävdade att sådan teknik skulle baseras på solenergi snarare än på fossila bränslen vars användning han såg som en del av vad han kallar "grå teknik" inom industrin. Han trodde att genetiskt modifierade grödor, som han beskrev som gröna, kan bidra till att få ett slut på fattigdomen i världen, med en rörelse baserad på etik för att få ett slut på den orättvisa fördelningen av rikedom på planeten.[33]
Bibliografi (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Dyson, Freeman J. (1966). Symmetry groups in nuclear and particle physics: a lecture-note and reprint volume. Benjamin. https://books.google.com/books?id=4j1KzQEACAAJ.
- Dyson, Freeman J. (1979). Disturbing the Universe. Harper & Row. ISBN 978-0-06-011108-3. https://books.google.com/books?id=A8raAAAAMAAJ.
- Dyson, Freeman J. (1984). Weapons and Hope. Harper & Row. ISBN 978-0-06-039031-0. https://books.google.com/books?id=qQhEa54Bx7gC. (Winner of the National Book Critics Circle Award).[29][34]
- Dyson, Freeman J. (1985). Origins of Life. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-30949-3. https://books.google.com/books?id=zulgAAAAMAAJ.
- Dyson, Freeman J. (1988). Infinite in All Directions: Gifford Lectures Given at Aberdeen, Scotland, April-November 1985. Harper & Row. ISBN 978-0-06-039081-5.
- Dyson, Freeman J. (1992). From Eros to Gaia. Pantheon Books.
- Dyson, Freeman J. (1996). ”Some Guesses in The Theory of Partitions”. Selected Papers of Freeman Dyson with Commentary. American Mathematical Soc. ISBN 978-0-8218-0561-9.
- Dyson, Freeman J. (1997b). Imagined Worlds. Harvard University Press. ISBN 978-0-674-53908-2. https://books.google.com/books?id=tS0EAAAAYAAJ.
- Dyson, Freeman (1998). Imagined Worlds. The Jerusalem-Harvard Lectures. Harvard University Press. ISBN 9780674539099. https://archive.org/details/imaginedworlds00dyso.
- Dyson, Freeman J. (1998b) (på italienska). L'importanza di essere imprevedibile. Di Renzo. ISBN 978-88-86044-95-0. https://books.google.com/books?id=XNFPAAAACAAJ.
- Dyson, Freeman J. (1999). The Sun, the Genome & the Internet: Tools of Scientific Revolutions. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-512942-7. https://books.google.com/books?id=ioD-6SxGn0kC.
- Dyson, George (2002). Project Orion: The Atomic Spaceship 1957-1965. Allen Lane and Penguin. ISBN 978-0-14-188613-8. OCLC 51109229. https://books.google.com/books?id=QQUBAAAACAAJ.
- Dyson, Freeman J. (2006). The Scientist as Rebel. New York Review Books. ISBN 978-1-59017-216-2.
- Dyson, Freeman J. (2007). A Many-colored Glass: Reflections on the Place of Life in the Universe. University of Virginia Press. ISBN 978-0-8139-2663-6. https://books.google.com/books?id=UHMl03-CNYwC.
- Dyson, Freeman J. (2007c). Advanced Quantum Mechanics. World Scientific. ISBN 978-981-270-661-4. https://books.google.com/books?id=Cb5QvwEACAAJ.
- Dyson, Freeman J. (2015). Birds and Frogs: Selected Papers, 1990-2014. World Scientific. ISBN 978-981-4602-85-3. https://books.google.com/books?id=l5tZjgEACAAJ.
- Dyson, Freeman (2015a). Dreams of Earth and Sky. New York Review Books. ISBN 978-1-59017-855-3. https://books.google.com/books?id=5nZoBAAAQBAJ&pg=PA238.
- Freeman J. Dyson (2018). Maker of Patterns: An Autobiography Through Letters. Liveright. ISBN 978-0-87140-386-5. https://books.google.com/books?id=p6e0tAEACAAJ.
Utmärkelser och hedersbetygelser
[redigera | redigera wikitext]- Harkness Fellowship, 1947
- Fellow of the Royal Society, 1952[35]
- Dannie Heineman-priset för matematisk fysik, 1965[36]
- Lorentzmedaljen, 1966[1]
- Hughesmedaljen, 1968[1]
- Max Planck-medaljen, 1969[1]
- Priset till J. Robert Oppenheimers minne, 1970
- Josiah Willard Gibbs-föreläsningen, 1972[1]
- Harvey-priset, 1977[37]
- Wolfpriset i fysik, 1981[38]
- Andrew Gemant Award, 1988[39]
- Matteuccimedaljen, 1989
- Oersted-medaljen, 1991[40]
Enrico Fermi-priset, 1993[1]- Joseph A. Burton Forum Award, 1998[41]
- Templetonpriset, 2000[1]
- Pomeranchuk-priset, 2003
- Great Immigrants, 2007[42]
- Henri Poincaré-priset, 2012
- Hedersdoktor vid Yeshivauniversitetet
- Hedersdoktor vid Princeton University
- Hedersdoktor vid University of Glasgow
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Freeman Dyson, 18 november 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6125vkp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 21198, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Renowned Mathematician And Physicist Freeman Dyson Has Died At Age 96 (på engelska), Maine Public Broadcasting Network, 28 februari 2020, läs online, läst: 28 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Freeman Dyson Dies at 96; Wrestled With Questions of Physics and Morality (på engelska), The New York Times, 28 februari 2020, läs online, läst: 28 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jx20111005004, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jx20111005004, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.ias.edu .[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Renowned Mathematician And Physicist Freeman Dyson Has Died At Age 96 (engelska)
- ^ ”Board of Visitors”. Ralston College. https://www.ralston.ac/boardofvisitors.
- ^ ”Board of Sponsors”. Bulletin of the Atomic Scientists. https://thebulletin.org/about-us/board-of-sponsors/.
- ^ ”Scientist wins $1m religion prize”. BBC News. 9 maj 2000. http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/740688.stm. Läst 28 februari 2020.
- ^ Stocke, Joy E. (20 december 2008). ”The Scientist as Rebel”. Wild River Review Interview. Arkiverad från originalet den 21 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080521024729/http://www.wildriverreview.com/quarkpark_dyson.php. Läst 5 december 2017.
- ^ Lin, Thomas (31 mars 2014). ”At 90, Freeman Dyson Ponders His Next Challenge”. Wired. https://www.wired.com/2014/03/quanta-freeman-dyson-qa/. Läst 2 april 2014.
- ^ Ghodsee, Kristen (2015). The Left Side of History: World War II and the Unfulfilled Promise of Communism in Eastern Europe. Duke University Press. sid. 5. ISBN 978-0-8223-5823-7. https://books.google.com/books?id=MmCUoAEACAAJ
- ^ Schweber 1994, sid. 477.
- ^ Freeman Dyson - Pure mathematics at Cambridge: the influence of Besicovitch på Youtube
- ^ Schweber 1994, sid. 486.
- ^ Dyson, Freeman (1 november 2006). ”A Failure of Intelligence: Part I”. MIT Technology Review. https://www.technologyreview.com/2006/11/01/227625/a-failure-of-intelligence/. Läst 30 oktober 2020.
- ^ Brower, Kenneth (1 december 2010). ”The Danger of Cosmic Genius”. The Atlantic. https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2010/12/the-danger-of-cosmic-genius/308306/. Läst 30 oktober 2020.
- ^ Aharony, A.; Feder, J., reds (1989). ”Fractals in Physics: Essays in Honor of Benoit B. Mandelbrot”. Proceedings of the International Conference Honoring Benoit B. Mandelbrot on His 65th Birthday, Vence, France, 1–4 oktober 1989. sid. 66
- ^ ”Freeman Dyson”. Institute for Advanced Study. 11 februari 2013. https://www.ias.edu/sns/dyson. Läst 30 oktober 2020.
- ^ Dyson, Freeman J. (1947). ”The Approximation to Algebraic Numbers by Rationals”. Acta Mathematica (Uppsala) 79 (1): sid. 225–240. doi:. Arkiverad från originalet den 25 november 2020. https://web.archive.org/web/20201125162418/https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/BF02404697.pdf.
- ^ Dyson, F. J. (1946). ”On Simultaneous Diophantine Approximations”. Proceedings of the London Mathematical Society s2-49 (1): sid. 409–420. doi:. ISSN 0024-6115.
- ^ Nathanson, Melvyn B. (1996). Additive Number Theory: Inverse Problems and the Geometry of Sumsets. Springer. sid. 42. ISBN 978-0-387-94655-9. https://books.google.com/books?id=PqlQjNhjkKUC&pg=42
- ^ Halberstam, H.; Roth, K. F. (1983). Sequences (revised). Berlin: Springer-Verlag. ISBN 978-0-387-90801-4
- ^ [a b] Dawidoff, Nicholas (25 mars 2009). ”The Civil Heretic”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2009/03/29/magazine/29Dyson-t.html. Läst 30 oktober 2020.
- ^ Freeman Dyson - Conversations That Matter Ep. 27 på Youtube
- ^ Connor, Steve (23 mars 2000). ”£600,000 prize for physicist who urges ethics in science”. The Independent. https://www.independent.co.uk/news/science/600000-prize-for-physicist-who-urges-ethics-in-science-284361.html. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”World Climate Declaration”. Global Climate Intelligence Group. 1 februari 2020. Arkiverad från originalet den 3 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200303080647/https://clintel.org/wp-content/uploads/2020/03/WCD_A4-02-2020.pdf. Läst 14 december 2022.
- ^ Shwartz, Mark (13 mars 2001). ”Freeman Dyson envisions biotech solutions to rural poverty: 3/01”. Stanford News Service. Arkiverad från originalet den 17 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200217155608/https://news.stanford.edu/pr/01/dyson321.html. Läst 30 oktober 2020.
- ^ Pierre, Andrew J. (Summer 1984). ”Review of Weapons and Hope by Freeman Dyson”. Foreign Affairs. https://www.foreignaffairs.com/reviews/capsule-review/1984-06-01/weapons-and-hope. Läst 30 oktober 2020.
- ^ Freeman Dyson, Fellows Directory (på engelska), Royal Society, Fellow of the Royal Society-ID: 11371.[källa från Wikidata]
- ^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aip.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aapt.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.carnegie.org .[källa från Wikidata]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Schweber, Silvan S. (1994) (på engelska). QED and the men who made it: Dyson, Feynman, Schwinger, and Tomonaga. Princeton series in physics, 0079-5216. Princeton, N.J.: Princeton Univ. Press. Libris 5139339. ISBN 0-691-03327-7
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Freeman Dyson.- Kätterska tankar om vetenskap och samhälle på engelska
|
- Brittiska fysiker
- Personer verksamma vid Duke University
- Ledamöter av Royal Society
- Mottagare av Lorentzmedaljen
- Mottagare av Hughesmedaljen
- Brittiska eponymer
- Födda 1923
- Avlidna 2020
- Män
- Alumner från Trinity College, Cambridge
- Alumner från Cornell University
- Wolfpristagare i fysik
- Fysiker under 1900-talet
- Brittiska forskare under 1900-talet
- Personer från Berkshire
- Personer verksamma vid Institute for Advanced Study