Fredrik Thesleff
Utseende
Fredrik Thesleff, född 17 september 1859 i Viborgs landskommun, död 12 december 1913 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt. Han var bror till botanisten Arthur Thesleff.
Thesleff var son till överste Fredrik Wilhelm Thesleff och Olga Maria Thesleff.[1] Han utexaminerades 1884 från Polytekniska institutet i Helsingfors och företog flera studieresor till bland annat Frankrike, Italien och Ryssland. Han tjänstgjorde 1884–1887 som e.o. arkitekt vid Överstyrelsen för allmänna byggnaderna och 1887–1896 som lektor i husbyggnadskonst vid industriskolan i Vasa, där han även innehade en arkitektbyrå tillsammans med länsarkitekten Waldemar Backmansson. Han verkade en tid även som stadsarkitekt i Vasa.
Byggnader i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1890 – Rådhusgatans folkskola, Vasa
- 1896 - Carlsro, Kommerserådet Carl Alfed Carlströms sommarvilla i Kristinestad
- 1897 – Telefonföreningens hus, Vasa
- 1901 – Wolffska villan, Vasa
- 1904 – Wasa Aktie Bank, Vasa
- 1886 – Nya svenska läroverkets skolbyggnad, Helsingfors, numera riven
- 1897 – Finlaysons "Lilla palats", Tammerfors
- 1897 – villa för vinfabrikör, Vasa, sedermera Wasa Sångargilles fastighet "Cantare"
- 1898 – bostadshus åt kommerserådinnan Alice Hackman, Norra vallen 11, Viborg;[2] förstört i brand i juli 2014[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”THESLEFF Fredrik”. Ylioppilasmatrikkeli 1853–1899. Helsingfors universitet. http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/1853-1899/henkilo.php?id=20483. Läst 25 december 2015.
- ^ Silius, Emer (7 januari 2013). ”Något om Norra vallen”. Wiborgs Nyheter: s. 8. http://wiborg.fi/Site/Data/1773/Files/wn_pdf/Wiborgs%20Nyheter%202013.pdf. Läst 25 december 2015.
- ^ ”Thesleffin arvotalo tuhoutui Viipurissa”. Etelä-Saimaa. 16 juli 2014. Arkiverad från originalet den 26 december 2015. https://web.archive.org/web/20151226225332/http://www.esaimaa.fi/Online/2014/07/16/Thesleffin%20arvotalo%20tuhoutui%20Viipurissa/2014117629413/4. Läst 25 december 2015.
- Fredrik Thesleff i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0