Fredrik Kjellin
| Fredrik Kjellin | |
| Född | 24 april 1872[1] Vårdinge församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 december 1910[1] (38 år) Oscars församling[1], Sverige |
| Begravd | Nikolai kyrkogård[2] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Kemist, uppfinnare[1], bergsingenjör[1] |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Adolf Kjellin, född den 24 april 1872 i Vårdinge församling, Stockholms län,[3] död den 30 december 1910 i Stockholm, var en svensk ingenjör och uppfinnare.
Efter avgångsexamen från Tekniska högskolans kemiska avdelning 1893 anställdes Kjellin vid Gysinge järnbruk där han arbetade 1899–1904. Han var därefter delägare i Metallurgiska patent AB. Vid Gysinge uppfann och byggde Kjellin den första användbara elektriska induktionsugnen för stålsmältning. Kjellin sysslade även med vetenskapligt arbete, bland annat rörande den elektrolytiska dissociationsteorin. Han är begravd på Nikolai kyrkogård i Örebro.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 486
- Kjellin, Adolf Fredrik på SvenskaGravar.se
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Fredrik A Kjellin, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11547.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Vårdinge församlings födelsebok.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|