Fredrik Herman Höijer
| Välborne Fredrik Herman Höijer | ||
|---|---|---|
| ||
| Fredrik Herman Höijer, självporträtt. | ||
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Försvarsgren |  Flottan
| |
| Grad | Ålderstyrman | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 4 januari 1621 Oldenswort, Schleswig-Holstein, Danmark
| |
| Död | 12 januari 1698 (77 år) Stockholm, Sverige
| |
| Begravd | Hedvig Eleonora kyrkogård | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Hoyer von Hoyerswörth | |
| Far | Herman Hoyer | |
| Mor | Anna Ovena Hoyer | |
Familj
| ||
| Make/maka | Gertrud Schultz (g. 1663–1698, hans död) | |
| Barn | 9 | |
| ||
_Coat_of_Arms.png)
| ||
| Hoyer von Hoyerswörths vapen. | ||
Fredrik Herman Hoyer von Hoyerswörth (på svenska: Höijer), född 4 januari 1621 i Oldenswort, Schleswig-Holstein, död 12 januari 1698 i Ladugårdslands församling, Stockholm, var en tysk-svensk adelsman, skulptör, kopparstickare, ålderstyrman, astronom och matematiker. Höijer har beskrivits med orden: ”Hans lärdom och genialitet var obestridliga – hans uppträdande kunde vara mycket obehärskat.”[1] Han var son till poeten Anna Ovena Hoyer.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fredrik Herman Höijer föddes på Hoyerswort i Oldenswort, i nuvarande Tyskland.[2] Som elvaåring flyttade han tillsammans med sina syskon och sin mor Anna Ovena Hoyer till Sverige, där de omhuldades av drottning Maria Eleonora.[3]
Höijer började sin karriär som bildhuggare hos Marcus Hebel och bistod Hebel i hans arbeten vid Tyska kyrkan i Stockholm och Jacobsdals slott. Åren 1653–1655 arbetade Höijer med kopparstick hos bröderna Momma vid Larsbo bruk i Dalarna och 1656 i Amsterdam.[1] Han har signerat flera gravstenar vid Säters kyrka och Söderbärke kyrka och även skrivit en julvisa.[4][2]
1660 gick Höijer med i svenska flottan med graden fänrik.[2][3] Han blev Sveriges förste kände navigationslärare år 1662, som ålderstyrman (lotschef) vid amiralitetet i Stockholm fram till 1680.[1] Han fick senare även understöd av Stockholms stad och utarbetade en lärobok i navigation; den blev dock aldrig tryckt.[4] Höijer fick kaptens lön och blev utnämnd till kunglig astronom vid svenska hovet. Han var även statsmatematikus (statsmatematiker).[1]
Höijer ägde fastigheten kvarteret Styrmannen 22 i hörnet Riddargatan – Grev Magnigatan i Stockholm.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Fredrik Herman Höijer tillhörde den holsteinska adelsätten Hoyer von Hoyerswörth.[3] Han var son till fogden i Eiderstedt Herman Hoyer (1571–1622) och skalden Anna Ovena Hoyer (1584–1655). Hans farfars far Herman Hoyer (1477–1540) var en dansk överste som adlades av hertig Fredrik av Danmark.[4] Hans gudmor var änkedrottning Sofia av Mecklenburg. Höijer gifte sig 24 februari 1663 i Tyska församlingen i Stockholm med Gertrud Schultz. Paret fick nio barn.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Kjellander, R. (1986). Familjen Hoyer i Schleswig-Holstein och Sverige. sid. 86–87. Libris 636788. http://libris.kb.se/bib/636788
- ^ [a b c] Schoeps, D. & H.J. (1945). En svensk julvisa från 1675. Stockholm. http://www.musikforskning.se/stm/STM1945/STM1945Schoeps.pdf
- ^ [a b c] ”Dödsfall”. Nya Dagligt Allehanda: sid. 2. 28 december 1893. https://tidningar.kb.se/2092229/1893-12-28/edition/147640/part/1/page/2/?q=%22fredrik%20herman%20hoyer%22&sort=asc.
- ^ [a b c] ”Höijer, släkter”. Svenskt Biografiskt Lexikon. Riksarkivet. 1973. sid. 691. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14023&forceOrdinarySite=true#Arkivuppgifter. Läst 11 februari 2023.