Fredrik Carl Sinclair
| Fredrik Carl Sinclair | |
.jpg) Riksrådet, greve Fredrik Carl Sinclair (1723–1776). Porträtt av Gustaf Lundberg. | |
| Född | 17 oktober 1723[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 11 maj 1776[2][3] (52 år) Karlskrona[2][3][4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo[1]  |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Befattning | |
| Generalguvernör[5] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1751–1752, Riksdagen 1755–1756, Riksdagen 1760–1762, Riksdagen 1765–1766, Riksdagen 1769–1770 och Riksdagen 1771–1772 (1751–1772)[1] Riksråd (1769–1772)[5] | |
| Maka | Sofia Johanna Reuter af Skälboö (g. 1749–)[1][4] |
| Barn | Christina Charlotta Sinclair (f. 1750) Catharina Sofia Sinclair (f. 1750) Fredrik Sinclair (f. 1751) |
| Föräldrar | Carl Anders Sinclair |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Serafimerorden (1774) | |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Carl Sinclair, född den 17 oktober 1723 i Karlskrona, död där 11 maj 1776, var en svensk greve, militär, politiker och riksråd.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sinclair var student vid Åbo akademi 1734, volontär vid fortifikationen 1738 samt fänrik vid Åbo läns regemente 1741 och löjtnant där 1742. Sinclair var 1745 löjtnant i fransk tjänst och blev 1746 kapten vid franska regementet Royal Suédois. Han blev kapten vid Östgöta infanteriregemente 1747 och överstelöjtnant i hessisk tjänst 1750.
Sinclair blev 1757 sekundmajor vid Östgöta infanteriregemente och samma år överstelöjtnant i armén. Efter att blivit illa skadad på ett krigsuppdrag 1757 fick Sinclair livstidspension. År 1762 utnämndes Sinclair till överste i armén och samma år förordnades han av drottning Lovisa Ulrika till daglig uppvaktning, som kavaljer, hos kronprins Gustaf, ett uppdrag som varade till kronprinsens förmälning 1766. Samma år upphöjdes Sinclair till friherre. Han blev riksråd 1769 och greve 1771 (introducerad 1776 under nr 270 bland friherrar och 95 bland grevar). Under frihetstidens sista skede var Sinclair hovpartiets ledare vid riksdagarna. Vid Gustav III:s statskupp 1772 entledigades han ur rådskammaren, men inkallades dit samma dag och sändes omedelbart därefter som generalguvernör till Pommern. Samma år förordnades Sinclair till kansler för universitetet i Greifswald.
År 1762 började Sinclair bygga ett lustslott utanför Linköping, Lambohovs säteri.
Utöver pastellporträttet av Gustaf Lundberg finns Sinclair avbildad på Carl Gustaf Pilos oljemålning av Gustav III:s kröning i Storkyrkan där Sinclair, som då var överstemarskalk och högste hovfunktionär, är placerad framför och till höger om drottning Sofia Magdalena.
Sinclair dog i Karlskrona under en resa från Stralsund till Stockholm våren 1776. Enligt en handskriven anteckning framgår att Fredrik Carl Sinclair
"Dog uti Carlscrona under sin förrättning. 1776 där begrafven på konung Gustafs d. 3 bekostnad 1776 och dess lik upford. til Östergötland och nedsatt uti Baronliga Sparreska Grafven uti Ekebyborna kyrka."[6]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Fredrik Carl Sinclair var son till generalmajoren Carl Anders Sinclair (adl. ätten Sinclair nr. 965) och Barbara Christina von Schwartzenhoff.
Sinclair gifte sig 1749 med Sofia Reuter af Skälboö (1713–1769) och de fick barnen Catharina Sofia Sinclair (1750–1818), Christina Charlotte Sinclair (1750–1806) och Fredrik Sinclair (1751–1816).
Fredrik Carl Sinclair var farfar till Fredrik Adam Vilhelm Sinclair (1791–1835).
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Riddare av Svärdsorden, 1751
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 1766
- Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (Serafimerorden), 1774 då han behöll sin ätts valspråk: Via Crucis, Via Lucis.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- SBH
- Leif Gidlöf: Fredrik Carl Sinclair i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006), hämtad 2013-07-10]
- Elgenstierna, Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, volym VII, Stockholm 1932
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Fredrik Carl Sinclair, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Nordisk Familjebok: Konversationslexikon och Realencyklopedi : Tjugufemte Bandet, Sekt – Slöjskifling, vol. 25, 1917, s. 608, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 465, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 778, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fredrik Carl Sinclair, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5953, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ "Annotation", handskriven, odaterad, men troligen författad i slutet av 1700-talet (efter 1793).
|