Franz Exner (filosof)
Franz Serafin Exner, född den 28 augusti 1802 i Wien, död den 21 juni 1853 i Padua, var en österrikisk filosof, far till Adolf, Karl, Franz och Siegmund Exner.
Exner utövade 1832-45 stort inflytande som professor i filosofi i Prag, var sedermera ministerialråd i det österrikiska undervisningsministeriet och avböjde två gånger anbudet att bli undervisningsminister.
1848 blev han medlem av kejserlig akademien i Wien. Exner var en framstående anhängare av den herbartska filosofin och bidrog mycket till störtandet av den hegelska skolans anseende.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Ueber nominalismus und realismus (1841)
- Die psychologie der hegelschen schule (1842-44)
- Über die Lehre von der Einheit und des Denkens und Seins (1848)
Källor
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Exner, 1. Franz, 1904–1926.
