Franz Christian Gau
| Franz Christian Gau | |
| Född | 15 juni 1790[1][2][3] eller 15 juni 1789[4] Köln[4] |
|---|---|
| Död | 31 december 1853[1][2][3] eller 26 december 1853[4] Paris[4] |
| Begravd | Montmartrekyrkogården |
| Medborgare i | Frankrike och Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | École nationale supérieure des Beaux-Arts  |
| Sysselsättning | Arkeolog[4], akvarellist[4], tecknare[4], arkitekt[5][4], målare[4] |
| Redigera Wikidata | |
Franz Christian (eller François-Chrétien) Gau, född 15 juni 1790 i Köln, död 31 december 1853 i Paris, var en tysk-fransk arkitekt.
Gau kom 1810 till Paris tillsammans med sin vän Jakob Ignaz Hittorff, studerade vid akademien där samt i Italien och Nubien och blev 1826 naturaliserad fransman. Han var en av representanterna för det uppblomstrande studiet av gotiken.
Gau restaurerade kyrkorna Saint Julien le Pauvre och Saint Severin och uppgjorde ritningarna till Sainte Clotilde, hållen i Rhenlandets katedralers anda. Den fullbordades efter Gaus död av Théodore Ballu, som i ett och annat avvek från Gaus plan.
Gau var 1824-48 i Paris föreståndare för en arkitektskola, huvudsakligen avsedd för tyskar. Bland hans lärjungar var Gottfried Semper den mest betydande. Gau utgav 1824 Les antiquités de la Nubie och samma år de två senare delarna av François Mazois' "Les ruines de Pompeji".
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Gau, Franz Christian i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Franz Christian Gau, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 30422, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Structurae, Structurae person-ID: 1007186, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Gau, Franz Christian, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T030983.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00188482, läst: 13 januari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, arch-pavouk.cz , läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
|