Frans Sammut
| Frans Sammut | |
 | |
| Född | Francsi Xavier 19 november 1945 Haz-Zebbug, Malta |
|---|---|
| Död | 4 maj 2011 (65 år) Malta |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Malta[1] |
| Språk | maltesiska |
| Verksam | 1963–2011 |
| Webbplats | http://www.franssammut.info[2] |
Frans Sammut, född 9 november 1945, död 4 maj 2011[3]) var en maltesisk novell- och romanförfattare.[4]
Liv
[redigera | redigera wikitext]Frans Sammut föddes i Zebbug på Malta.[3] Han studerade vid Zebbugs Primary School, St Aloysius College, på lärarutbildningen vid St Michaels Teacher Training College, vid Maltas universitet (B.A., S.Th.Dip./examen i teologi, M.Ed.) och vid universitet i Perugia i Italien i syfte att undervisa italienska utomlands.
Sammuts verk blev först kända under senare delen av 1960-talet när han var med och grundade ”rörelsen för litterärt återupplivande”, Moviment Qawmien Letterarju. Senare tjänstgjorde han som sekreterare för den maltesiska språkakademin Akkademja tal-Malti och mellan 1996 och 1998 var Sammut kulturrådgivare åt Maltas premiärminister. Under 2010 valdes han in som medlem i det internationella Napoleonsällskapet, International Napoleonic Society.[5] Sammut avslutade sin karriär som rektor inom utbildningsväsendet.
Han var gift med Catherine Cachia och de fick tillsammans två söner, Mark och Jean-Pierre.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]_cropped.jpg)
Sammut publicerade en rad verk varav de mest kända är succéromanen Il-Gaġġa(Buren) som filmatiserades 1971 under titeln Gaġġa och regisserades av Mario Azzopardi,[6] Samuraj som vann Rothman-priset,[3] Paceville,[3] som vann regeringens litteraturmedalj och Il-Holma Maltija (Den maltesiska drömmen) som litteraturkritikern Norbert Ellul-Vincenti recenserat med orden "det finns inget av samma storhet i maltesisk litteratur."[7] Tidigare premiärminister och dramaförfattaren Alfred Sant betraktade samma verk som “ Sammuts mästerverk”[8] och brittiska författaren och poeten Marjorie Boulton kallade det "ett kolossalt verk".[9]
Sammut gav även ut en rad kortare noveller: Labirint (Labyrinten), Newbiet (Årstider), and Hrejjef Zminijietna (Berättelser av vår tid).
Hans icke skönlitterära verk omfattar Ir-Rivoluzzjoni Franciza: il-Grajja u t-Tifsira (Franska revolutionen: historia och betydelse), Bonaparti f'Malta (Bonaparte på Malta), vars franska översättning, Bonaparte à Malte, gavs ut 2008.
2006 skrev Sammut On The Da Vinci Code, en tvåspråkig kommentar på engelska och maltesiska av den internationella succéromanen.
Han redigerade även Mikiel Anton Vassallis verk Lexicon. Vassalli (död 1829) anses vara det maltesiska språkets fader. 2006 publicerades Sammuts översättning av Vassallis Motti, Aforismi e Proverbii Maltesi (Maltesiska axiom, aforismer och ordspråk) under titeln Ghajdun il-Ghaqal, Kliem il-Gherf u Qwiel Maltin. Verket Il-Holma Maltija översatt som La Malta Revo) representerade Malta i Esperanto-samlingen av klassiska litterära verk som gavs ut av Mondial Books i New York 2007. Året efter publicerades Il-Gagga för femte gången och 2009 presenterade Sammut en revolutionerande omarbetning av Pietru Caxaros dikt Xidew il-qada (även känd som Il-Kantilena), det äldsta skrivna dokumentet i det maltesiska språket.[10]
Sammut översatte även viktiga teaterverk: Racines Phedre (Fedra) (1978) (1978) och Maxim Gorkis Erwieh fil-Qiegha (The Lower Depths), vilka båda spelades på Manoel-teatern under ledning av poeten Mario Azzopardi .[11]
Peter Serracino Inglott, tidigare rektor för Maltas universitet, professor i filosofi och Maltas främste intellektuelle, har sagt:
- "Sammuts begåvning ligger i hans förmåga att likt en voltairistisk gycklare beklä en historisk karaktär med en sorts karnevalisk mask som, ironiskt nog, är större än själva livet. Läsaren ges möjligheten att, likt en medbrottsling, få njuta av personligheternas många sidor som annars vanligtvis beskrivs med gränslös vördnad. Man ler i samförstånd åt deras tvivel, tafatthet och undanflykter. Det stilistiska bytet från historiskt berättande till fiktion är kanske den största utmaningen som en översättare kan ställas inför."[12]
Sista ord
[redigera | redigera wikitext]Frans Sammuts sista ord blev: Min fru och jag ska åka till Jerusalem men det ser ut som att planerna har ändrats. Jag åker nu till det gudomliga Jerusalem istället."[13]
Serracino Inglott reagerade på följande sätt på dessa ord: "Jag insåg då att ibland är tårar och skratt utbytbara."[12]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]
- Labirint u Stejjer Oħra [Labyrint och andra berättelser] (noveller) 1968
- Il-Gaġġa [Buren] femte upplagan (roman) 1971 – filmatiserad 1971 med titeln Gaġġa regisserad av Mario Azzopardi, 1971
- Logħba Bejn Erbgħa [Spel mellan fyra människor] (längre novell) 1972
- Samuraj [Samuraj] tredje upplagan (roman) 1975
- Kristu fil-Poeżija Maltija 1913-1973 [Kristus i maltesisk poesi 1913-1973] (ej utgiven avhandling, Maltas universitet) 1977
- Fedra [Racines Phèdre] 1978
- Il-Qtil fi Sqaq il-Ħorr [Mord i Gränd För Ärlig Man] (längre novell) 1979
- Il-Proċess Vassalli [Vassalli rättegången] (drama) 1980
- Il-Mixja tal-Ħaddiem lejn il-Ħelsien [Arbetarens marsch mot frihet] (politisk analys) 1982
- Ir-Rivoluzzjoni Franċiża: il-Ġrajja u t-Tifsira [Den franska revolutionen: Historia och betydelse] (historisk skildring) 1989
- Paceville (roman) 1991
- Letteratura [Litteratur] (litteraturkritik) 1992
- Il-Ħolma Maltija [Den maltesiska drömmen] (roman) 1994, 2012[14], översatt till esperanto under titeln La Malta Revo, publicerad i New York, 2007
- Bonaparti f’Malta [Bonaparte på Malta] (historieskildring) 1997, översatt till franska som Bonaparte à Malte, 2008
- Newbiet [Årstider] (noveller) 1998 (Illustrationer: Giovanni Caselli)
- Ħrejjef Żminijietna [Berättelser från vår tid] (noveller) 2000 (Illustrationer: Giovanni Caselli)
- Dun Ġorġ: Il-Bniedem tal-Poplu [Fader George: en man av folket] (historisk och religiös skildring) 2001
- Ġrajjet Ħaż-Żebbuġ [En historia om Haz-Zebbug] (historisk skildring) (översatt från originalverket av Dun Salv Ciappara) 2001
- Lexicon (av Mikiel Anton Vassalli) 2002
- Għala Le għall-UE [Varför inte EU] (politisk analys) 2003
- Ħarsa mill-qrib lejn ħajjet San Filep u l-Kult tiegħu [En närmare betraktelse av St Philip: Liv och Dyrkan] (historisk och religiös skildring) 2004
- On The Da Vinci Code/Dwar The Da Vinci Code (litteraturkritik) 2006
- Għajdun il-Għaqal, Kliem il-Għerf u Qwiel Maltin [Maltesiska axiom, aforismer och ordspråk] (översättning av Mikiel Anton Vassallis ursprungsverk) 2006
- I Giovanniti: La Storia dei Cavalieri di Malta [The History of the Knights of Malta] (history) 2006, published in 2015 (Bonfirraro Editore, Italy)[15]
- Alfred Sant: Il-Viżjoni għall-Bidla [Alfred Sant: en vision av förändring[16]] (politisk analys) 2008
- Inledning till Baron Vincenzo Azopardis lexikon där han analyserar Caxaros Cantilena (litteraturkritik och språkvetenskap) 2009
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: lettiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Attard, Elaine (5 maj 2011). ”Frans Sammut passes away”. The Malta Independent. Arkiverad från originalet den 12 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120112122937/http://www.independent.com.mt/news.asp?newsitemid=124627. Läst 5 maj 2011.
- ^ Le Petit Futé, 9th Ed, 2009-2010, Paris, p. 70.
- ^ http://www.napoleonicsociety.com/english/maltastory.htm
- ^ Aquilina, Sandra (12 March 2007). "Portrait of the artist" Arkiverad 22 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., The Malta Independent. Läst 15 maj 2011.
- ^ Ellul Vincenti, Norbert (11 maj 1994): "Vassalli's Maltese Dream", The Sunday Times (Malta), p. 20.
- ^ Sant, Alfred (4 maj 2001). "Frans Sammut: A Man of Courage", maltastar.com. Läst 15 maj 2011.
- ^ Maltese works in Esperanto Arkiverad 12 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., The Malta Independent, 2 september 2007. Läst 15 maj 2001.
- ^ New interpretation to oldest written document in Maltese Arkiverad 11 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine., maltamediaonline.com. Läst 15 maj 2011.
- ^ Azzopardi, Mario: "In Memoriam: Frans tal-Gagga u Gerusalemm l-ohra" in In-Nazzjon 14 June 2011.
- ^ [a b] Serracino Inglott, Peter (15 maj 2011). "Inheritance of icons", The Sunday Times (Malta). Läst 25 maj 2011.
- ^ Sammut, Mark (15 maj 2011). "Frans Sammut", The Sunday Times (Malta). Läst 25 maj 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 september 2013. https://web.archive.org/web/20130906095120/http://franssammut.info/?page_id=34. Läst 27 maj 2013.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 november 2015. https://archive.is/20151105211143/http://www.ilsudonline.it/news/il-recupero-della-memoria-frans-sammuth-luomo-e-lautore/. Läst 5 november 2015.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120315084011/http://www.independent.com.mt/news.asp?newsitemid=65773. Läst 28 mars 2013.