Françoise Mallet-Joris
| Françoise Mallet-Joris | |
 | |
| Född | Françoise Julienne Eugénie Lilar[1][2] 6 juli 1930[1][3][4] Antwerpen, Belgien |
|---|---|
| Död | 13 augusti 2016[5][6][7] (86 år) Bry-sur-Marne nära Paris, Frankrike |
| Andra namn | Françoise Mallet-Joris[8] |
| Medborgare i | Frankrike och Belgien |
| Utbildad vid | Faculté des lettres de Paris  |
| Sysselsättning | sångtextförfattare, författare[9] |
| Gift med | Robert Amadou (g. 1948–, skilsmässa) Alain Joxe (g. 1952–, skilsmässa) Jacques Delfau (g. 1958–1982, skilsmässa) Marie-Paule Belle (g. 1970–1981, splittring) |
| Partner | Marie-Paule Belle (1970–1981) |
| Barn | 4 |
| Föräldrar | Albert Lilar[1] Suzanne Lilar[1] |
| Utmärkelser | |
| Prix des libraires (1957) Prix Femina (1958) Prix littéraire Prince Pierre (1965) Riddare av Leopoldorden | |
| Redigera Wikidata | |
Françoise Mallet-Joris är en pseudonym för Françoise Lilar, född 6 juli 1930 i Antwerpen, död 13 augusti 2016 i Bry-sur-Marne strax utanför Paris, som var en belgisk författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Mallet-Joris är dotter till författaren Suzanne Lilar och Belgiens justitie- och statsminister Albert Lilar och tillbringade två år i Amerika innan hon kom till Paris för studier på universitet i Sorbonne. Hon bodde (2013) i Paris och Bryssel.
Mallet-Joris var en flitig författare som var medlem i Prix Femina-kommittén 1969–1971 då hon valdes in till Académie Goncourt.
Mallet-Joris började sin litterära karriär tidigt med publiceringen av Le Rempart des Beguines 1951. Handlingen är förlagd till en stad som liknar Mallet-Joris' födelsestad Antwerpen och behandlar teman som socialklass och lesbianism. Hon följde sitt första arbete med en uppföljare 1955 med titeln La chambre rouge, där hon fortsatte sin behandling av sociala klasskillnader och seder i Belgien. Hennes romaner handlar mycket om kärlekskonflikter mot en borgerlig bakgrund.
Litterära utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Mallet-Joris vann Prix des bibliothécaires 1958 för Les mensonges, Prix Femina 1958 för L'empire Céleste (som kan översättas med "Himmelska riket", en ironisk titel) och Prix Monaco 1964 för sin biografi om Marie Mancini.
Böcker på svenska
[redigera | redigera wikitext]- Lögnerna (översättning Saga och Claes Gripenberg, Bonnier, 1959) (Les mensonges, 1956)
- Café Céleste (översättning Margareta Ångström, Bonnier, 1961) (L'empire Céleste, 1958)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] läs online, www.arllfb.be .[källa från Wikidata]
- ^ matchID, matchID-ID: OZZfiz8S2Gia, läst: 24 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Francoise-Mallet-Joristopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 209290, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lesoir.be , läst: 13 augusti 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: mallet-joris-francoise.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: lilarf.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jx20040226017, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jx20040226017, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bra Böckers lexikon, 1977
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|