Forsärla

	Forsärla; Status i världen: Livskraftig (lc); Status i Sverige: Livskraftig; Status i Finland: Sårbar
	Forsärla, adult hona.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Ärlesläktet; Motacilla
Art	Forsärla; M. cinerea
Vetenskapligt namn
	§ Motacilla cinerea
Auktor	Tunstall, 1771
Utbredning
Synonymer
	vetenskapliga Motacilla boarula; Motacilla caspica; Calobates cinerea; trivialnamn Grå ärla; Gråärla; Långstjärtad ärla; Bergärla (numera namn på Motacilla clara;
	Hane som matar ungar.

Forsärla (Motacilla cinerea) är en fågel i familjen ärlor som förekommer i tempererade delar av Europa och Asien samt i Nordafrika. Som namnet avslöjar häckar den vanligen vid rinnande vattendrag. Kännetecknande i alla dräkter är den exceptionellt långa stjärten. I Sverige etablerade den sig som häckfågel på 1900-talet och har expanderat kraftigt de senaste decennierna. Det globala beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Den är slank och 17–20 cm lång. Ovansidan är blågrå, vid gumpen gröngul. Undersidan är på sommaren lysande gul, på vintern gulaktig-brunaktig. Den häckande vuxne hanen har svart strupe. Andra fjäderdräkter saknar den svarta strupen, och det gula kan vara uppblandat med vitt utom i området under stjärten. Den har liksom andra ärlor en karakteristisk lång, vippande stjärt. Stjärten är svart med gul undersida och har vita ytterfjädrar. Forsärlan är den av Europas ärlor som har längst stjärt och den vippar ofta med denna. Benen är långa. Flykten är jämn och vågformig.

Lätet är en skarpare variant av sädesärlans, ett hårt, metalliskt "tsitsitt" eller "tsetsetse".

Utbredning och systematik

Forsärlan häckar i stora delar av de tempererade regionerna i Europa och Asien, och i delar av norra Afrika. Den är stannfågel i de mildare delarna av utbredningsområdet, exempelvis Västeuropa, men de nordliga och merparten av de östliga bestånden är flyttfåglar som har sina vinterkvarter i Europa, Afrika, Arabiska halvön, Indien, Sydostasien och Nya Guinea.^[4]

Underarter

Forsärlan delades tidigare upp i sex till sju underarter, med tre underarter spridda över Eurasien och med tre endemer som häckar på olika öar. Sentida genetiska studier har visat att denna uppdelning inte stämmer och idag delas den oftast bara upp i tre underarter:^[4]^[5]^[6]

Motacilla cinerea patriciae – stannfågel i Azorerna
Motacilla cinerea schmitzi – stannfågel på Madeira
Motacilla cinerea cinerea inkl. M. c. caspica, canariensis, melanope och robusta – häckar i Eurasien, från Kanarieöarna, Europa och Nordafrika (Atlasbergen) österut till Sibirien och Japan; övervintrar söderut till norra och östra Afrika, Sydasien och Sydostasien

Förekomst i Sverige

Som häckfågel har den etablerat sig i Sverige under 1900-talet och var fram till 2000-talet vanligast i de västra delarna av landet. Numera finns i hela Götaland och Svealand, utmed Norrlandskusten till Ångermanland samt längs fjällkedjan till Torne Lappmark. Den är dock sparsam från östra Småland till Stockholmstrakten och saknas helt på Öland och Gotland. Det svenska beståndet flyttar i september-oktober till västra och sydvästra Europa och de återvänder i mars–april.^[2]

Ekologi

Forsärlan håller till i snabbt strömmande vattendrag, men på vintern flyttar den till långsammare låglandsvatten. Den livnär sig på insekter som den finner vid vattnen - flugor, små skalbaggar, trollsländelarver, men också små kräftdjur och små blötdjur. Fågeln vadar också genom vattnet och pickar i det i jakt på föda. Den tar också flygande insekter.

Honan bygger ett bo av mossa och gräs som bekläs med hår. Boet placeras bland stenar eller klippor och inte sällan i dammbyggnader i närheten av vatten. Ibland används gamla bon från strömstarar eller speciella fågelholkar. Honan lägger en till två gånger per häckningssäsong tre till sex gråbruna fläckiga ägg, som hon eller båda föräldrarna ruvar i tolv till 14 dagar. Båda föräldrarna matar ungarna, tills de efter cirka tolv dagar blir flygfärdiga.

Forsärlan och människan

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] I Europa tros det häcka mellan 689 000 och knappt två miljoner par.^[1]

Status i Sverige

Forsärlan har ökat mycket kraftigt i antal, de senaste tio åren med 50–150 % och sedan 30 år tillbaka med hela 300–500 %. Beståndet anses vara livskraftigt.^[2] 2018 uppskattades det svenska beståndet till 11 000 par.^[7]

Namn

Fågeln har på svenska också kallats gråärla.^[8] Det vetenskapliga artnamnet cinerea betyder just "grå", eller bokstavligen "askfärgad".^[9]

I kulturen

Forsärlan är Bjuvs kommunfågel.

Referenser

Delar av artikel bygger på översättningar av tyskspråkiga wikipedias artikel Gebirgsstelz och engelskspråkiga wikipedias artikel Grey_Wagtail lästa den 15 augusti 2005

Noter

^ [a b c d] BirdLife International 2012 Motacilla cinerea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
^ [a b c] Artfakta om forsärla, ArtDatabanken.
^ Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av forsärla – Motacilla cinerea” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. http://tun.fi/MX.32182. Läst 22 mars 2022.
^ [a b] Mild & Alström (2010) Pipits and Wagtails of Europe, Asia and North America, Christopher Helm publisher, London, s:329-240
^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi : 10.14344/IOC.ML.10.1.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i jordbrukslandskapet? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02
^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Källor

Roland Staav & Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, andra upplagan, Stockholm, ISBN 91-1-913142-9
Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Peter Goodfellow Fåglar i Sverige och Nordeuropa (2019) ISBN 9789177836926 #WiB

Externa länkar

Dansk ornitologisk forening
Wikimedia Commons har media som rör forsärla.
Bilder & media
Wikispecies har information om forsärla.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org
Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder

[IUCN-1] [a b c d] BirdLife International 2012 Motacilla cinerea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.

[artfakta-2] [a b c] Artfakta om forsärla, ArtDatabanken.

[ADBfi-3] Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av forsärla – Motacilla cinerea” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. http://tun.fi/MX.32182. Läst 22 mars 2022.

[Alstrom-4] [a b] Mild & Alström (2010) Pipits and Wagtails of Europe, Asia and North America, Christopher Helm publisher, London, s:329-240

[IOC-5] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi : 10.14344/IOC.ML.10.1.

[CC-6] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[7] Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i jordbrukslandskapet? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02

[8] Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

[9] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]