Hoppa till innehållet

Fornnordiska exonymer

Från Wikipedia

Vikingar, även kända som varjager i öst, namngav ofta platserna och folken de besökte med fornnordiska ord utan koppling till de lokala endonymerna. Dessa namn har förvärvats från de fornnordiska sagorna, runstenar eller bysantinska krönikor medan vissa namn lever kvar på framför allt Island. Flera av dessa namn lever även kvar som förvanskningar i de nutida ortsnamnen.

Amerika

[redigera | redigera wikitext]
Karta över Amerika så som skandinaverna såg det.

Leif Eriksson upptäckte det Nordamerikanska fastlandet (Vinland), resultatet blev en kortvarig bosättning utöver de grönländska.[1][2][3][4]

(Vinland motsvarar Newfoundland och delar av New Brunswick)

Bjarneyjar "Björnön" - Diskoön vid Grönlands kust.

Furdustrandir "Sagostränder" - Kuststräcka i Nordamerika

Helluland - Hela Amerikas norra kust väster om Grönland kallas i forntida texter Helluland it Mikla eller "Stora Helluland" och ön Newfoundland endast Helluland eller Litla Helluland "Lilla Helluland". De flesta forskare är överens att Helluland motsvarar Baffinön i det nuvarande kanadensiska territoriet Nunavut.

Hop - En riklig plats i Vinland där ingen snö föll under vintern.

Hvitramannaland "Vita männens land" - Ett landområde beläget nära Vinland, även kallat Irland it mikla "Stora Irland".

Kjalarnes "Kölpunkt" - En plats i Vinland.

Leifsbudir "Leifs härbärgen" - En bosättning i Vinland.

Madksjo "Maskhavet" - Ett hav nära Vinland.

Markland "Skogsland" - Ett område mellan Vinland och Helluland, troligen taigan i Labrador.

Skrälingar - Beteckning på inuiter (även kallade eskimåer) som användes av nordmännen i Amerika. Även urinvånare på Vinland, det vill säga indianer, kallades skrälingar i Erik den rödes saga och Grönlänningasagan.

Skuggifjord - Hudsonsundet

Straumfjord "Strömfjord" - En fjord i Vinland där Thorfinn Karlsämne inrättade en tillfällig bosättning.

Vinland "Vin(dryck)-land)" - Området i Nordamerika utforskat av vikingar.

Baltikum

[redigera | redigera wikitext]

Via Baltikum tog varjagerna sig in i dagens Ryssland med hjälp av de många floderna och vidare mot medelhavet.[5][6]

Austrvegr - "Östraväg", benämningen på hela Baltikum och ofta landet bortom. Var en viking på väg till Baltikum skulle han "fara Östraväg".

Seeburg - Grobina, såsom benämd i Rimberts hagiografi Vita Anskarii.

Vineta - En mytisk stad i Östersjön med omtvistat läge.

Belarus/Vitryssland

[redigera | redigera wikitext]

Dagens Belarus var som en del av Kievriket och de olika ryska furstendömena välbesökt av varjager från Norden.[7][8]

Paltejsborg - Polotsk, Huvudstad i furstendömet Polotsk, regerat av varjagisk (svensk) ätt.

England

[redigera | redigera wikitext]
Kung Harald Godwinsons död i slaget vid Hastings 1066 markerade vikingatidens slut i västra Europa.

I England skedde den första väldokumenterade vikingaräden, dessa fortsatte tills att Harald Godwinsson förlorade slaget vid Hastings.

Djuraby - Derby

Dolgrveginn - Dollywaggon Pike

Dofrar - Dover

Hamvik / Hamtun - Southhampton

Jorvik - York

Kambabryggja - Cambridge

Kantaraborg - Canterbury

Krossbör "Vägskäl" - Crosby

Ludenvik / Lundunir / Lundenborg - London

Skardaborg - Scarborough

Öxnafurda - Oxford

I England finns mängder av ortsnamn med hypotetiska ursprungliga fornnordiska namn framför allt i Yorkshire (sammanfaller med Danelagen) men som inte kan bestyrkas med historiska källor. Man kan dock gissa sig fram till det ursprungliga namnet genom att titta på ortsnamnsefterleden som tex:

  • Ortsnamn som slutar på -by, som Selby eller Whitby. Dessa by-slut är i allmänhet platser där vikingarna slog sig ner först. I Yorkshire finns det 210 ortnamn med sådant efterled. By har övergått till engelska som "by-law", vilket betyder den lokala lagen i staden eller byn.
  • Ortsnamn som slutar på -thorpe (torp), till exempel Scunthorpe. -thorpe-namnen sammanhänger med sekundärbebyggelse, där bebyggelsen låg i utkanten på byn eller på fattiga marker. Det finns 155 ortnamn som slutar på -thorpe i Yorkshire.[9][10][11][12]

Finland

[redigera | redigera wikitext]

Kvänland - Benämningen på ett område i norra delen av nuvarande Sverige och Finland där kväner levde (åtminstone under medeltiden). Det brukar identifieras med området runt Bottenviken i Norrbottens län och finska Österbotten. Mer specifikt handlar det ofta om norra delen av Österbotten eller landet vid den innersta delen av Bottniska viken.[13]

Frankrike

[redigera | redigera wikitext]
Rollo, den första hertigen av Normandie.

Frankerriket var föremål för en mängd räder och erövringar av vikingar såsom belägringen av Paris och det normandiska väldets grundande.[14][15][16]

Bertangaland - Bretagne

Frakkar - Fransmän

Frakkland - Frankerriket

Namsborg - Nantes

Nortmanni - Normandie

Niflungaland - Nibelungarnas land, burgundernas rike.

Peituborg - Poitiers

Reimsborg - Reims

Ruduborg - Rouen, benämnd Rothemadum i Håkon Håkonssons saga.

Signa - Floden Seine

Tarlungaland - Troligen en förvanskning av Karlungaland, det vill säga karolinernas land.

Tuskaland - Touraine

Valland - Norra Frankrike

Grekland/Turkiet

[redigera | redigera wikitext]

Varjager huvudsakligen från Svealand gick med i det kejserliga bysantinska väringagardet.[17]

Miklagård - Konstantinopel

Atalsfjord - Antalya

Irland

[redigera | redigera wikitext]

Irland var under vikingatiden uppdelat i småriken som alla hade olika förbindelser med skandinaverna.[18][19]

Dalkö - Dalkey

Dyflinn - Dublin

Hlymekr - Limerick

Hufud - Howth

Kaupmanneyjar "köpmännens öar" - Copeland Islands

Kerlingafjord "de gamla hagarnas fjord" - Carlingford

Laxhleypa "laxsprång" - Leixlip

Strangerfjord "starkt sjöinlopp" - Strangford

Vadrefjord "Blåsig fjord" - Waterford

Vestmenn "Västmännen" - Gaelerna i Irland och Storbritannien.

Viklo "gräsbevuxen äng vid bäcken" - Wicklow

Waesfjord - Wexford

Italien

[redigera | redigera wikitext]
Konungariket Sicilien, resultatet av de normandiska erövringar fram till 1154.

Normanderna erövrade södra Italien och grundade Konungariket Sicilien och utövade därmed även inflytande på resten av den italienska halvön.[20]

Bern - Verona

Hreidmarar - Ett hav omtalat i Rökstenen. Eftersom den är dedikerad till Theodorik den store, anses det vara Medelhavet.

Langbardaland - En bysantinsk provins i södra Italien, tidigare styrd av langobarderna. De normandiska vikingar som stred där har förevigats i flera runstenar hittade i Sverige.

Melansborg - Milano

Sikiley / Sikilö - Sicilien

Mellanöstern

[redigera | redigera wikitext]

Kristna nordmän under den sena vikingatiden gjorde pilgrimer till det heliga landet.[21][22]

Akersborg - Akko

Jorsala / Jorsalaheim / Jorsalir / Jorsalaborg - Jerusalem

Jorsalahaf "Jerusalems hav" - östra medelhavet

Jorsalaland - Palestina

Serkland "Saracenernas land" - Mellanöstern, ibland södra Kaukasus. Benämnd i Ingvarsstenarna.

Syrland - Syrien

Sætt / Sätt - Sidon

Rumänien

[redigera | redigera wikitext]

Varjagerna stred för den bysantinska kejsaren i de områden som idag är Rumänien mot det Bulgariska riket.[23]

Blökumenn - Valaker

Blokumannaland - Landområdet söder om nedre Donau.

Dunheith - Donaus slätter eller enkelt landområdena runt Donau

Harvada fjöllum "Harvadafjällen" - Karpaterna

Ryssland

[redigera | redigera wikitext]
Karta över varjagernas viktigaste handelsvägarna: handelsvägen Volga (röd) och rutterna Dnepr och Dnjestr (lila). Andra handelsvägar från 800-1100-talen visas i orange.

Ryssland = Rusernas land, uppkallat efter de skandinaver från Roslagen (Ruser) som kom att härska över det som idag är Ryssland.[24][25][26]

Alaborg - En fästning nära Aldogaborg

Aldogaborg - Staraya Ladoga. Det hypotetiska ursprungliga finska namnet är Alode-joki "låglandsflod".

Bjarmaland - De södra kustområdena av Vita havet och runt inloppet av Norra Dvina. Många historiker antar att termerna beorm och bjarm kommer från det uraliska ordet perm, som hänvisar till "resande köpmän" i den gamla permiska kulturen. Bjarmaland betyder följaktligen "de resande köpmännens land.

Bjarm - Perm

Gandvik "Ormviken" - Vita havet, kan dock även hänvisa till Östersjön eller Bottenviken i vissa källor. I nordisk mytologi är Gandvík ett farligt hav, känt som "Ormviken" eller "Ormbukten" på grund av vattnets förrädiska natur.

Viktor Vasnetsov, Varjagernas inbjudan: Rurik och hans bröder anländer till Aldogaborg.

Gutagård - Handelsplatsen för köpmännen från Visby i Holmgård (Velikij Novgorod).

Holmgård - Velikij Novgorod

Miliniska / Smaleskja - Smolensk

Radstofa - Rostov

Sursdalar - Suzdal

Skottland

[redigera | redigera wikitext]
Skotska öar i skandinavisk besittning på 1100-talet.

I Skottland varade vikingarnas inflytande i form av språk och kultur längre än någon annanstans på de brittiska öarna.[27][28]

("-ey" och "-eyjar" betyder ö respektive öar i modern svenska, varför de översatts)

Apardion - Aberdeen

Austrsker - Auskerry

Bot - Bute

Edinborg - Edinburgh

Eriksö - Eriskay

Hersö - Arran

Hjaltland - Shetlandsöarna

Konungsborg - Cunningsburgh

Leirvik / Larvik - Lerwick

Ljodhus - Lewis

Norderöar - "Norra öarna", Orkney och Shetland.

Orkneöar - Orkneyöarna

Rothersö - Rothesay

Skuyö - Skye

Suderöar "Södra öarna" - Hebriderna

Tyrvist - Tiree

Spanien

[redigera | redigera wikitext]

Iberiska halvön blev utsatta för räder och angrepp när vikingarna försökte nå medelhavet västerifrån via Gibraltar efter att ha passerat Frankrike.[29][30]

Alkasse - Alcácer do Sal

Galizuland - Galicien

Jakobsland - Området runtomkring Santiago de Compostela

Karlsa - Cádiz

Njorvasund "Smalt sund" - Gibraltar sund

Manork - Mallorca

Seljupollar - A Guarda

Tyskland

[redigera | redigera wikitext]

Skandinavernas göromål i Tyskland var begränsade till de norra delarna, förbindelser med andra germanska stammar fanns emellertid i landet.[31][32][33]

Beiaraland / Bæjaraland- Bayern

Brimar - Bremen

Frakkafurda - Frankfurt am Main

Hedeby "Hednisk by" - En dansk handelsbosättning i Schleswig-Holstein.

Jomsborg - Jomsvikingarnas fästning på oviss plats i Pommern.

Kolni - Köln

Meginzuborg - Mainz

Sudrvegr - "Södraväg", benämningen på Tyskland och ofta landet bortom. Var en viking på väg till Tyskland skulle han "fara Södraväg".

Saxland - "Saxarnas land" - Landområden bebodda av saxare, ibland hela Tyskland.

Susat - Soest

Vendland "Vendernas land" - Slaviska områden öster om Lübeck.

Verden - Ferduborg

Ukraina

[redigera | redigera wikitext]
Varjagerna tog sig till Könugård via floder som Danpar.

Dagens Ukraina utgjorde kärnlandet för dåtidens Kievrike, grundat av varjager och kallat av dessa för Gårdariket "Städernas rike".[34][35]

Arheimar - Huvudstad i Reidgotaland, goternas rike i de östra Europa.

Danpar - Dnepr

Jernigoga - Tjernihiv

Könugård - Kiev

Teruja - Liubech

Vitaholm - Vytachiv

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Grimberg, Carl Gustaf. Svenska folkets underbara öden: Forntiden och medeltiden. sid. 96-97 
  2. ^ ”The Saga of Erik the Red - Icelandic Saga Database” (på engelska). Icelandic Saga Database. https://sagadb.org/eiriks_saga_rauda.en. Läst 9 maj 2024. 
  3. ^ Gulløv, Hans Christian (2004). Grønlands forhistorie. Gyldendal 
  4. ^ Smiley, Jane (2005-02-01). The Sagas of the Icelanders 
  5. ^ ”Internet History Sourcebooks: Medieval Sourcebook: Life of Anskar, the Apostle of the North”. sourcebooks.fordham.edu. https://sourcebooks.fordham.edu/basis/anskar.asp. Läst 9 maj 2024. 
  6. ^ ”Vineta - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vineta. Läst 9 maj 2024. 
  7. ^ ”Nordisk familjebok: Polozk”. runeberg.org. 28 november 1915. https://runeberg.org/nfca/0689.html. Läst 9 maj 2024. 
  8. ^ Евгений Быков (27 juli 2020). ”Викинги в Полоцке ⋆ Статья” (på ru-RU). Туры в Беларусь из любой точки России. https://welcome-belarus.ru/vikingi-v-polocke.html/. Läst 9 maj 2024. 
  9. ^ ”Viking place names and language in England”. www.viking.no. https://www.viking.no/e/england/e-pl-england.htm. Läst 9 maj 2024. 
  10. ^ ”Key to English Place-names”. kepn.nottingham.ac.uk. http://kepn.nottingham.ac.uk/. Läst 9 maj 2024. 
  11. ^ ”Scarborough | Etymology of the name Scarborough by etymonline” (på engelska). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/Scarborough. Läst 9 maj 2024. 
  12. ^ Mark Milligan (8 december 2017). ”London's Viking Lineage” (på amerikansk engelska). HeritageDaily - Archaeology News. https://www.heritagedaily.com/2017/12/londons-viking-lineage/104235. Läst 10 maj 2024. 
  13. ^ ”Kvänland - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kv%C3%A4nland. Läst 9 maj 2024. 
  14. ^ Mortimer, Richard (2001-02). ”The Charters of Duchess Constance of Brittany and her Family, 1171–1221, Judith Everard and Michael Jones”. The English Historical Review 116 (465): sid. 180–181. 
  15. ^ ”Nordisk Familjebok: Didrikssagan”. https://runeberg.org/nfbf/0197.html. Läst 9 maj 2024. 
  16. ^ ”Old Norwegian Dictionary - Johan Fritzner” (på engelska). Old Norwegian Dictionary. https://old-norwegian-dictionary.vercel.app/. Läst 9 maj 2024. 
  17. ^ Larsson, Mats. G (1991). Väringar: nordbor hos kejsaren i Miklagård 
  18. ^ ”Nordic place-names in Ireland and Wales” (på brittisk engelska). www.vikingeskibsmuseet.dk. https://www.vikingeskibsmuseet.dk/en/news/nordic-place-names-in-ireland-and-wales. Läst 9 maj 2024. 
  19. ^ ”Vikings in Ireland”. www.wesleyjohnston.com. https://www.wesleyjohnston.com/users/ireland/past/pre_norman_history/vikings.html. Läst 9 maj 2024. 
  20. ^ Sigurd Agrell (28 november 1930). ”Rökstenens chiffergåtor och andra runologiska problem”. runeberg.org. https://runeberg.org/rokstenen/. Läst 9 maj 2024. 
  21. ^ ”Nordisk familjebok: Jorsala”. runeberg.org. 28 november 1910. https://runeberg.org/nfbm/0102.html. Läst 9 maj 2024. 
  22. ^ ”jorsala- | SAOB”. https://www.saob.se/artikel/?seek=Jorsala. Läst 9 maj 2024. 
  23. ^ Snorri (1995). Heimskringla: history of the kings of Norway. Univ. of Texas Press. ISBN 978-0-292-73061-8. Läst 9 maj 2024 
  24. ^ ”Mythical Lands of Russia, Part 2 :: History :: Culture & Arts :: Russia-InfoCentre”. russia-ic.com. http://russia-ic.com/culture_art/history/2572/. Läst 9 maj 2024. 
  25. ^ ”Ruser | Historia | SO-rummet”. www.so-rummet.se. 26 mars 2024. https://www.so-rummet.se/kategorier/ruser. Läst 9 maj 2024. 
  26. ^ [https://faculty.uml.edu/ethan_spanier/Teaching/documents/CP21DeAdministrandoImperio.pdf ”Byzantine Relations with Northern Peoples in the Tenth Century”]. https://faculty.uml.edu/ethan_spanier/Teaching/documents/CP21DeAdministrandoImperio.pdf. Läst 9 maj 2024. 
  27. ^ Andersson, Joseph (1893). The Orkneyinga Saga 
  28. ^ ”Viking influence on Scotland's vocabulary and place names”. https://www.scotsman.com/whats-on/arts-and-entertainment/viking-influence-on-scotlands-vocabulary-and-place-names-1450353. Läst 9 maj 2024. 
  29. ^ ”Snorre Sturlasson: Norges konungasagor: OLAV DEN HELIGES HISTORIA”. https://heimskringla.no/wiki/Olav_den_heliges_historia. Läst 9 maj 2024. 
  30. ^ ”SASS 68.2 1996: Norwegian Crusaders and the Balearic Islands”. web.archive.org. 30 juni 2016. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630103020/http://index.scandinavianstudy.org/article/2727/Norwegian_Crusaders_and_the_Balearic_Islands. Läst 10 maj 2024. 
  31. ^ Holmblad, Lars. G (1995). Nordisk Vikingaguide 
  32. ^ ”vender - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vender. Läst 9 maj 2024. 
  33. ^ Larsson, Mats G. (2005). Minnet av vikingatiden: De isländska kungasagorna och deras värld 
  34. ^ [https://eprints.gla.ac.uk/2889/1/changingstyle.hall.pdf ”Changing Style and Changing Meaning: Icelandic Historiography and the Medieval Redactions of Heiðreks saga”]. https://eprints.gla.ac.uk/2889/1/changingstyle.hall.pdf. Läst 9 maj 2024. 
  35. ^ Harrison, Dick (13 augusti 2016). ”Grundade svenskarna Kiev?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/J7LjR/grundade-svenskarna-kiev. Läst 9 maj 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fornnordiska_exonymer&oldid=54810908”