Hoppa till innehållet

Folke T. Olofsson

Från Wikipedia
Kyrkoherde emeritus Folke T. Olofsson
Född26 september 1943
Präst i Svenska kyrkan

StiftUppsala
KontraktUppsala kontrakt
Förs/PastoratRasbo

Prästvigd1969 av Sven Danell
Akademiska titlarTeologie.doktor Docent

Folke Teodor Olofsson, född 26 september 1943, är en svensk präst, författare och teolog.

Olofsson prästvigdes 1969 för Skara stift av biskop Sven Danell. Han disputerade 1979 för teologie doktorsexamen på en avhandling[1] om B.F. Westcotts teologi.

Han har tidigare varit kyrkoherde i Rasbo församling, Uppsala stift.[2] 1982 blev han docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Uppsala universitet.[3]

Olofsson har varit dekan i Svenska kyrkans fria synod och medverkade i boken Liv i kyrkan som gavs ut i samband med synodens möte 1985.[4] Han har också medverkat i En ny bok om Kyrkan, publicerad 1989. Olofsson har även skrivit åtskilliga artiklar i bland annat Kyrklig Förnyelses årsböcker, Svensk Pastoraltidskrift (SPT), Keryx - en tidskrift för teologi och andligt liv, Laere og liv, samt Touchstone(en) - A Journal of Mere Christianity.

2015 gav han ut trilogin CREDO, där han ville "formulera för mig själv vad kristen tro är enligt kyrkan", med förhoppningen att den som lägger ifrån sig böckerna ska säga: ”Gud är ännu mycket större för mig nu, och jag ser hans närvaro i världen”.[5] Olofsson har också publicerat lyrik bland annat i Bonniers Litterära Magasin (BLM), Vår Lösen och Horisont samt utgivit fem diktsamlingar.

Olofsson har även undervisat vid Livets Ords Teologiska Seminarium.[6] och vid Lutherakademin i Riga.

Sedan mars 2021 medverkar Olofsson i podcasten En podd om Credo. [7]

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • 1985 – Liv i kyrkan: en bok av dekanerna i Svenska kyrkans fria synod: [en synodbok]. Linköping: Svenska kyrkans fria synod. Libris 513791 
  • 1989 - En ny bok om Kyrkan, Norma
  • 1995 – Vart är Svenska kyrkan på väg?, Verbum
  • 1999 - "Högkyrklighetens teologi" ur Modern svensk teologi - strömningar och perspektivskiften under 1900-talet, Verbum
  • 2002 - Förspel - tjugofyra dikter, Hägglunds förlag
  • 2005 - "Ett studium av spiritualiteten i Bo Giertz´ teologiska produktion 1930-1949", ur Talet om korset - Guds kraft, Till hundraårsminnet av bo Giertz födelse, red Rune Imberg, Församlingsförlaget
  • 2011 – Fullkornstro - fast föda för församlingen, GAudete
  • 2015 – Credo del I - Sonen, Artos
  • 2015 – Credo del II - Fadern, Artos
  • 2015 – Credo del III - Den helige ande och kyrkan, Artos
  • 2019 - Mellanrum - fyrtioåtta dikter, Fri Press
  • 2021 - Syner - femtiotvå dikter, Fri Press
  • 2022 - Slutstycken - fyrtiofem dikter, Fri Press
  • 2024 - Förspel - tjugofyra dikter, Fri Press (andra reviderade upplagan)
  • 2024 - Livsutsikter - femtiofem dikter, Fri Press
  1. ^ Olofsson, Folke T. (1979) (på engelska). Christus redemptor et consummator: a study in the theology of B. F. Westcott. Studia doctrinae Christianae Upsaliensia, 0585-508X ; 19. Uppsala: Univ. Libris 7423599. ISBN 91-554-0848-6 
  2. ^ Anna Sophia Bonde (29 mars 2018). ”Olofsson väcker lusten att utforska”. Tidningen Dagen. https://www.dagen.se/kultur/olofsson-vacker-lusten-att-utforska-1.1122436. 
  3. ^ ”Prästen Folke T Olofsson föreläser”. Kristianstadsbladet. 27 april 2002. http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/prasten-folke-t-olofsson-forelaser/. 
  4. ^ Curt Jonasson (20 mars 1985). ”Besinning i kyrkan krav från synoden”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1985-03-20/8. 
  5. ^ Arash Asadi (10 april 2016). ”Hallå där Folke T Olofsson …”. Världen idag. https://www.varldenidag.se/nyheter/halla-dar-folke-t-olofsson/Bbbpdd!DZaFX89uxLPoi@mSUFEAwQ/. 
  6. ^ ”Start för Livets Ords nya pastorsutbildning”. Dagen: en tidning på kristen grund – nyheter, debatt, kultur. https://www.dagen.se/nyheter/2002/10/01/start-for-livets-ords-nya-pastorsutbildning/. Läst 30 januari 2021. 
  7. ^ ”En podd om Credo”. Om Folke T. Olofssons teologi & lyrik. https://faderfolke.se/podcast/. Läst 24 april 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]