Hoppa till innehållet

Fogdö kyrka

Fogdö kyrka
Kyrka
Fogdö kyrka
Fogdö kyrka
Land Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs stift
Församling Vårfruberga-Härads församling
Koordinater 59°25′24.49″N 16°53′51.26″Ö / 59.4234694°N 16.8975722°Ö / 59.4234694; 16.8975722
Invigd 1100-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000003394
Fogdö kyrka

Fogdö kyrka är en kyrkobyggnad i Vårfruberga-Härads församling (gamla Fogdö socken) i Södermanland, belägen ca 9 km nordväst om Strängnäs och som tillhör Strängnäs stift.

Under 1100-talet uppfördes en kyrka med måtten 12 x 7,5 meter och med ett torn i väster. Under denna period kom även nunnor dit, för att i anslutning till kyrkan leva ett klosterliknande liv. Kyrkan fungerade både som sockenkyrka och klosterkyrka under denna tid. Om detta vittnar en låg igensatt port i sydfasaden - "nunneporten".

Under 1200-talet utvidgades koret för att bättre kunna tjäna nunnekonventets korgudstjänst. Vid denna tid tycks en cistercienserskolad byggherre ha varit anlitad, vilket murarna vittnar om. Ganska snart kom dock nunnorna att lämna kyrkan för ett nybyggt kloster vid Mälarens strand: Vårfruberga kloster. Den renovering som påbörjades vid Fogdö kyrka kom bara att omfatta koret, innan man alltså övergav kyrkan och intilliggande klosterbyggnader i söder och flyttade till Kungsberg.

Kyrkan användes sedan enbart som sockenkyrka. Under 1300- och 1400-talen kom Bergshammars och Hesselbyholms sätesgårdar att få betydelse för kyrkans vidare vård och försköning. Kyrkan försågs med målningar, östfasad, valv och ett högre torn.

Under 1500-talet byggdes en tornspira. Färgade glasrutor sattes upp i östfönstret med "det brutala" riksrådet Bengt Nilssons (Färla) vapen.

1600-talet byggdes ett gravkor i söder åt familjen Posse på Bergshammar. Under denna tid tillkom även en sakristia. Det var änkan Catharina Elisabeth Kurck som låg bakom denna utvidgning.

Under 1800-talet förändrades utseendet på gravkorets tak. Den nuvarande ingången tillkom i tornet (1889).

År 2000 blev kyrkans fasad helt renoverad. Fönstren målades och ett nytt tak lades på. Det Sackska gravkoret återfick sin röda färg och tidigare hörn- och fönsterkedjor. Invändigt har koret rengjorts, liksom vapenhuset och torntrappan. Kyrkan har även återfått blinderingarna på den övre östgaveln. Det lilla Thörnflychtska gravkoret renoverades också utvändigt.

Manual
Gedackt 8'
Principal 4'
Flöjt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Trumpet 8'
Scharf III

Ursprunglig disposition:

Manual C-f³ Pedal C-g°
Borduna 16', B/D bihängd
Principal 8', B/D
Dubbelfleut 8', B/D
Fleut d'Amour 8' (fr. c°)
Fugara 8' (fr. c°)
Octava 4'
Fleut 4'
Qvinta 3' (eg. 2 2/3')
Octava 2'
Trompet 8', B/D
  • 1859: Reparation av Per Larsson Åkerman, Strängnäs.
  • 1936: Ombyggnad av firma Nils Hammarberg, Göteborg: Fasaden flyttades 1 meter bakåt och spelbordet flyttades till orgelhusets södra gavel. Sänkning av tonhöjden genom uppflyttning av vissa stämmor ett halvt tonsteg. (Arbetet utfördes efter riktlinjer av Kyrkosångens vänners (KSV:s) orgelråd, kontaktman fil. dr. Bertil Wester, Stockholm.)
  • 1950: Bakom Gustaf Anderssons fasad gjorde firma Åkerman & Lund, Sundbyberg, en om- och tillbyggnad, varvid det gamla verket bibehölls på sin väderlåda som manualverk. Öververk och pedal tillbyggdes och det hela pneumatiserades. Fristående spelbord med utökat manual- och pedalomfång. (Enligt förslag av musikdirektör Gösta Westblad, Botkyrka.)
  • Okänd tidpunkt: Nasard 2 2/3' flyttades upp en oktav till Kvinta 1 1/3' och Ters 1 3/5' på samma sätt till Ters 4/5'.

Nuvarande disposition:

Manual C-g³ Öververk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Borduna 16', B (C-H) /D c°-g³) Fugara 8' Subbas 16' (1950) Öververk/manual
Principal 8' Flûte d'amour 8' Gedackt 8' (1950) Manual/Pedal
Dubbelflöjt 8' Principal 4' (1950) Koralbas 4' (1950) Öververk 16' /öververk
Oktava 4' Gemshorn 4' (1950) Öververk 4' /manual
Flöjt 4' Blockflöjt 2' (1950)
Kvinta 2 2/3' Kvinta 1 1/3' (1950) Tremulant
Oktava 2' Ters 4/5' (1950)
Mixtur III ch. (1950) 2 fria kombinationer
Trumpet 8' Crescendosvällare Registersvällare

Externa länkar och källor

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 276. Libris 2413220 
  2. ^ Fogdö (D, U) C:1 (1681-1750) Sida: 121-124