Flexur
Flexur (latin: flexura, 'böjning', av flecto, 'böja') är en böjning (veckning) av ett bergartslager, alternativt en packe av bergartslager. Vinkeln mellan skänklarna i flexuren är mellan 120 och 180 grader.[1] Den vanligaste varianten av flexur är en monoklinal,[2] medan andra varianter är synklinal och antiklinal.
Om flexuren brister[3] och bergartslagren förskjuts i förhållande till varandra uppstår en skolla.
Ordet flexur finns i svensk skrift sedan 1871.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”flexur”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flexur. Läst 12 maj 2018.
- ^ Liten Geologisk Encyklopedi. geonord.org. http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf. Läst 12 maj 2018 Arkiverad 2 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] ”flexur (ordbok)”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/flexur. Läst 12 maj 2018.