Fitznerkvartetten
| Fitznerkvartetten | |
| Bakgrund |  Österrike |
|---|---|
| Genre | Klassisk musik |
| Instrument | Stråkkvartett |
| År som aktiva | 1894-1929 |
| Medlemmar | |
| Rudolf Fitzner, Theodor Hess, Franz Konwitschny, Anton Walter | |
| Tidigare medlemmar | |
| Max Weissgärber, Jaroslav Czerny, Otto Zert, Heinrich Graesser, Friedrich Buxbaum, Hugo Kreisler, | |
Fitznerkvartetten var en stråkkvartett som grundades av den österrikiske violinisten Rudolf Fitzner 1894. De ursprungliga medlemmarna var, förutom Fitzner själv som primarie, Max Weissgärber (andraviolin), Otto Zert (viola) och Friedrich Buxbaum (cello).[1]
Fitznerkvartetten uruppförde en hel del ny musik[2], bl.a. Arnold Schönbergs Stråkkvartett i D-dur från 1897[3], Alexander von Zemlinskys Stråkkvartett nr 1 i A-dur[2] och Ernst von Dohnányis Stråkkvartett nr 1 i A-dur op. 7[4]. De gav även en hel Haydncykel vid tiden för första världskriget[5] och lär till och med ha spelat in alla Haydns kvartetter före 1920[6][7].
Fitznerkvartettens medlemmar var över tid:[1]
- Första violin: Rudolf Fitzner
- Andra violin: Max Weissgärber, Jaroslav Czerny, Theodor Hess
- Viola: Otto Zert, Heinrich Graesser, Franz Konwitschny
- Cello: Friedrich Buxbaum, Hugo Kreisler, Anton Walter
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”QuartetWeb”. http://quartetweb.com/groups/view/id/251. Läst 13 januari 2019.
- ^ [a b] MacColl, Sandra (1996). Music Criticism in Vienna, 1896-1897: Critically Moving Forms. sid. 55. Läst 13 januari 2019
- ^ Frisch, Walter (1993). The Early Works of Arnold Schoenberg, 1893-1908. sid. 33. Läst 13 januari 2019
- ^ von Dohnányi, Ilona (2002). James A. Grymes. red. Ernst von Dohnányi: A Song of Life. sid. 38. Läst 13 januari 2019
- ^ Cross, Jonathan (2003). Robin Stowell. red. The Cambridge Companion to the String Quartet. sid. 44. Läst 13 januari 2019
- ^ Ulrich, Allan. ”Staggering release of Haydn string quartets”. https://www.sfgate.com/news/article/Staggering-release-of-Haydn-string-quartets-3158049.php. Läst 13 januari 2019.
- ^ Barker, John W. (2017). The Pro Arte Quartet: A Century of Musical Adventure on Two Continents. sid. 38. Läst 13 januari 2019