Hoppa till innehållet

Finlands lantdagar

Från Wikipedia
Finlands lantdagar
Suomen maapäivät
Typ
UtformningStåndsparlament
Kammare4

Finlands lantdagar (finska Suomen maapäivät, senare valtiopäivät; svenska Finlands lantdagar), var Finlands parlament åren 18091906, och ersättare till Sveriges ståndsriksdag.[1] Lantdagarna ersattes 1907 med Finlands riksdag (som dock fortsatt benämndes lantdagen tills Finland blev självständigt).

De första lantdagarna

[redigera | redigera wikitext]
Minne av mötet 1616.

Finlands första lantdag hölls av Gustav II Adolf som riksdagen 1616 i Helsingfors för hela riket.[2] Andra möten (Åbo lantdag) hölls i Åbo exempelvis 1676. Mötena sammankallades av Axel Julius De la Gardie. Bondeståndet leddes av Henrik Henriksson Vanberg.

Borgå lantdag

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Borgå lantdag
Borgå lantdag.

Borgå lantdag hölls 1809. Lantdagen sammankallades av kejsar Alexander I av Ryssland medan 1808–1809 års krig ännu pågick. De enligt svensk riksdagsordning i Borgå samlade finska ständerna svor kejsaren trohet och denne avgav sin regentsförsäkran den 29 mars 1809.

1863
Huvudartikel: Lantdagen 1863

Efter Borgå lantdag följde en period på mer än ett halvsekel då inga lantdagar sammankallades, och som därför brukar kallas för statsnatten. Finländsk lagstiftining gick i stå. Emellertid beslöt kejsar Alexander II att påbörja förberedelserna för en lantdag 1859.[3] En rad lagstiftningsärenden kunde inte lösas på administrativ väg i senaten och påkallade ständernas samtycke. Till lantdagsförberedelserna hörde januariutskottet, ett organ sammansatt av 12 representanter för varje stånd som skulle överlägga om ärendelistan. Utskottet var samlat i Helsingfors på Riddarhuset från 20 januari till 6 mars 1862. Själva lantdagen sammankallades i juni 1863[4] och utblåstes 15 september samma år. Till öppningsfestligheterna hörde kejsarens besök, en stor bal och en jaktTräskända gård, som ägdes av filantropen Aurora Karamzin. I sitt öppningstal lovade kejsaren sammankalla lantdagen regelbundet, vilket särskilt utomlands tolkades som ett uttryck för Alexander II:s engagemang i reformarbetet han påbörjat, trots svårigheterna i Polen där ett uppror mot ryska överheten pågick.[5] På själva ärendelistan fanns bland annat förslag om ogifta kvinnors myndighet, kommunalt självstyre, privatbankers upprättande och styrelse.[6] Ständerna var samlade ända fram till 15 april 1864.

Här sammanträdde de lägre stånden

Lista över sessioner.[7]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Diet of Finland, 5 september 2012.
  1. ^ ”lantdagen”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
  2. ^ Aatos.
  3. ^ Schauman, August (1922). Från sex årtionden i Finland. "II". sid. 202–202 
  4. ^ ”Finlands Allmänna Tidning 26.6.1863”. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/400058. Läst 2 februari 2016. 
  5. ^ Klinge, Matti (1996). Finlands historia. "3". sid. 218–219. ISBN 951-50-0730-5 
  6. ^ ”Finlands Allmänna Tidning 19.9.1863”. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/400090. Läst 2 februari 2016. 
  7. ^ Eduskunta Arkiverad 14 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]