Filippo Carcani
| Filippo Carcani | |
 Taket i Lancellotti-kapellet i San Giovanni in Laterano. | |
| Född | 1644[1] |
|---|---|
| Död | 1688[1] |
| Konstnärskap | |
| Fält | Skulptur |
| Motiv | Kristna motiv, porträtt, mytologiska motiv |
| Utbildning | Fabio Cristofori Ercole Ferrata Giovanni Lorenzo Bernini |
| Rörelse | Barocken |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Filippo Carcani, kallad Il Filippone, född 1644, död 1688, var en italiensk barockskulptör som var verksam i Rom från 1657 till 1686. I unga år var han medhjälpare åt Ercole Ferrata och ägnade sig åt stuck- och marmorarbeten.[2] Senare kom han att bli en av Berninis lärjungar.[3]
För gravmonumentet över kardinal Carlo Bonelli i Santa Maria sopra Minerva utförde Carcani den allegoriska skulpturen Barmhärtigheten.[2] 1678 samarbetade Carcani med Bernini vid uppförandet av påve Alexander VII:s gravmonument i Peterskyrkan.[4]
I basilikan Santa Maria Maggiore har Carcani skulpterat de båda allegoriska figurerna Tron och Uthålligheten samt en putto för Agostino Favoritis gravmonument.[5] I San Marco har Carcani bidragit med gravmonumentet över kardinal Pietro Basadonna med de allegoriska figurerna Tron och Uthålligheten.[6]
I San Giovanni in Laterano – Lateranbasilikan – fick Carcani omkring år 1675 i uppdrag att förse taket i Cappella Lancellotti med en stuckutsmyckning. Denna består bland annat av fyra tondi med scener ur den helige Franciskus liv: Franciskus framför krucifixet i San Damiano, Franciskus i Lateranbasilikan, Påven godkänner Franciskus ordensregel och Den döende Franciskus.[7] I samma kyrka ligger även Carcani bakom gravmonumentet åt kardinal Cesare Rasponi.[8]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Putto — Agostino Favoritis gravmonument i Santa Maria Maggiore. -
Gravmonumentet över påve Alexander VIII av Bernini.
.jpg)
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp00571791, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Pampalone 1976.
- ^ Wittkower 1955, s. 40.
- ^ Wittkower 1955, s. 238–240.
- ^ Tylenda 1993, s. 52.
- ^ Tylenda 1993, s. 198.
- ^ Tylenda 1993, s. 33.
- ^ Blunt 1982, s. 86.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Pampalone, Antonella. ”CARCANI, Filippo, detto Filippone”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 19 (1976). http://www.treccani.it/enciclopedia/carcani-filippo-detto-filippone_%28Dizionario_Biografico%29/. Läst 2 juli 2015.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. ISBN 2-85025-265-4
- Tylenda, Joseph N. (1993) (på engelska). The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. ISBN 0-8146-5016-3
- Wittkower, Rudolf (1955) (på engelska). Gian Lorenzo Bernini: The Sculptor of the Roman Baroque. London: The Phaidon Press. OCLC 5778087
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Filippo Carcani.
