Farmakognosi
Utseende
Farmakognosi, läran om naturprodukter vilka används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel.
Exempel på läkemedel som har sitt ursprung i naturen.
- Atropin - belladonna; Atropa belladonna, Solanaceae
- Digoxin, digitoxin - fingerborgsblomma, Digitalis sp., Plantaginaceae
- Cyklosporin - mikrosvamp, Tolypocladium sp.
- Kinin - kinaträdets bark, Cinchona sp., Rubiaceae
- Morfin, kodein - opievallmo; Papaver somniferum, Papveraceae
- Penicillin - mögelsvamp; Penicillium chrysogenes
- Salicylsyra - älgört; Filipendula ulmaria, Rosaceae
- Paklitaxel - idegran; Taxus sp., Taxaceae
- Vinkristin - rosensköna; Vinca (Catharanthus) rosea, Apocynaceae
Avdelningen för farmakognosi, Uppsala universitet
[redigera | redigera wikitext]Sveriges enda universitetsavdelning för farmakognosi finns på institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala Universitet. Här bedrivs idag forskning på bland annat cyklotider, substanser med marint ursprung, COX-2 hämmare samt utvecklandet av ett kemiskt navigeringssystem för upptäckter av nya läkemedel från naturen.
Professorslängd vid Uppsala universitet
[redigera | redigera wikitext]- Ulf Göransson (2014- )
- Ulf Göransson befordrades till professor i farmakognosi 2014. Han disputerade i samma ämne 2002 på en avhandling om cykliska peptider (cyklotider).
- Anders Backlund (2011- )
- Anders Backlund blev befordrad från lektor till professor i farmakognosi 2011. Han disputerade i systematisk botanik vid Uppsala Universitet på forskning kring växtordningen Dipsacales.
- Lars Bohlin (1991-2015)
- Han disputerade på en avhandling om pilgifter, och under hans ledning inleddes forskning kring inflammationshämning och läkemedelspotential hos marina organismer. Han är inspektor emeritus i Farmacevtiska Studentkåren.
- Gunnar Samuelsson (1986-1991)
- Han disputerade i farmakognosi på en avhandling om innehållet i misteln Viscum album L., och har skrivit en vida spridd lärobok i ämnet (Drugs of Natural Origin) som föreligger i sin sjunde upplaga (nu med Lars Bohlin som medförfattare). Han är inspektor emeritus och hedersmedlem i Farmacevtiska Studentkåren.
- Finn Sandberg (1968-1986)
- Professuren flyttade med när Kungliga Farmaceutiska Institutet blev Farmaceutiska Fakulteten vid Uppsala Universitet.
Professorer vid Kungliga Farmaceutiska Institutet
[redigera | redigera wikitext]- Finn Sandberg (1954–1968)
- Professuren flyttades till Uppsala Universitet
- Gösta Edman (1934-1954)
- Richard Westling (1918-1934)
- Beskrev och typifierade den mögelart från vilken penicillin upptäcktes - Penicillum notatum Westling.
- Henrik Victor Rosendahl (1901-1918)
- Var ursprungligen e.o. professor i allmän och experimentell farmakodynamik och farmakognosi vid Uppsala universitet. Efter att han disputerat vid Karolinska Institutet på en avhandling om stormhatt, var han lärare i botanik och farmakognosi vid Kungliga Farmaceutiska Institutet 1895-1901. Han skrev den första läroboken i farmakognosi på svenska 1897.
Adjungerade professorer i farmakognosi
[redigera | redigera wikitext]- Wenche Rolfsen – adjungerad professor vid Uppsala universitet
- Jan G. Bruhn – adjungerad professor vid Högskolan i Kalmar / Linnéuniversitetet