Familjeåterföreningsdirektivet
Europeisk unionsrätt | |||||||||||||
Familjeåterföreningsdirektivet | |||||||||||||
Direktiv om rätt till familjeåterförening | |||||||||||||
Aktnummer | Direktiv 2003/86/EG | ||||||||||||
Celexnummer | 32003L0086 | ||||||||||||
Offentliggjort i | EUT L 251, 3.10.2003 | ||||||||||||
Rättslig form | Direktiv | ||||||||||||
Rättsligt bindande | Ja | ||||||||||||
Direkt tillämpligt | Nej, transponering krävs | ||||||||||||
Tillämpas av | Europeiska unionen, utom Danmark, Irland | ||||||||||||
Utfärdat av | Europeiska unionens råd | ||||||||||||
Rättslig grund | Art. 63.3[1] | ||||||||||||
Relaterad lagstiftning Nuvarande och tidigare gällande lagstiftning
|
Familjeåterföreningsdirektivet är ett europeiskt direktiv som reglerar familjeåterförening för tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen. Direktivet antogs av Europeiska unionens råd den 22 september 2003 och trädde i kraft den 3 oktober 2003. Direktivet skulle vara införlivat i medlemsstaternas lagar senast den 3 oktober 2005.[2]
Bestämmelserna om familjeåterförening är en del av den gemensamma invandringspolitiken och omfattar inte Danmark och Irland på grund av deras undantagsklausuler på området med frihet, säkerhet och rättvisa.
I en dom den 30 januari 2024 slog EU-domstolen fast att direktivets bestämmelser innebär att ett ensamkommande flyktingbarn har rätt till familjeåterförening med sina föräldrar, även om barnet hinner bli myndigt under handläggningstiden. Även ett syskon kan i det fallet omfattas av familjeåterförening om det till exempel på grund av en allvarlig sjukdom är helt beroende av föräldrarnas omsorg.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen”. EGT C 325, 24.12.2002, s. 33-154. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2002/325/01.
- ^ [1]
- ^ [2]
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |