Hoppa till innehållet

Falköpings stad

(Omdirigerad från Falköpings rådhusrätt)
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Falköpings stad. För orten se Falköping, för dagens kommun, se Falköpings kommun.
Falköpings stad
Före detta kommun
Falköpings rådhus
Kommunens vapen.
Falköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänSkaraborgs län
Kommun, nuFalköpings kommun
CentralortFalköping
Inrättad1600
Upphörd31 december 1970
Uppgått iFalköpings kommun
Befolkning, areal
Areal30 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°10′12″N 13°33′19″Ö / 58.170005°N 13.555145°Ö / 58.170005; 13.555145
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagVartofta och Frökinds domsagas tingslag (–)
DomkretsFalköpings rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod1686
Redigera Wikidata

Falköpings stad var en stad och kommun i Skaraborgs län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

De medeltida privilegiebreven förkom i en brand 1769. Det äldsta bevarade är utfärdat 5 april 1620 av Gustav II Adolf.

Staden blev en egen kommun enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.[1]

Stadens gränser ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1880 - Enligt beslut 14 mars 1879 överfördes kyrkoherdebostället Prästbolet om 2 mantal i alla hänseenden från Luttra landskommun, församling och socken till staden.[2]
  • 1892 - Enligt beslut 5 mars 1891 uteslöts ur jordeboken de till staden i allo hörande 1/2 mantal Ballersten nr 1 och 1/2 mantal Ranten nr 2, som trots att de tillhört staden också i jordeboken hört till Falköpings västra socken. Undantag till denna ändring var hemmanens utmarkslotter å Mösseberg, vilka istället i alla hänseenden överfördes till socknen.[3]
  • 1935 - Största delen av Falköpings västra landskommun med Falköpings förstäders municipalsamhälle, som båda upphört, inkorporerades i staden. Av landskommunens areal av 7,10 km², varav 7,09 km² land, inkorporerades 6,83 km², varav 6,82 km² land.[4] Det inkorporerade området hade 1 493 invånare.[5]
  • 1941 - Enligt beslut 8 december 1939 inkorporerades den obebodda lägenheten Bestorp Lunnagården 2:2 omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land, från Marka landskommun.[4][6]
  • 1952 - I samband med kommunreformen 1 januari 1952 inkorporerades Friggeråkers landskommun, omfattande en areal av 13,23 km², varav 13,21 km² land, och med 560 invånare (enligt folkräkningen 31 december 1950).[7]

1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Falköpings kommun.[1]

1 januari 2016 inrättades distriktet Falköping, med samma omfattning som Falköpings församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

Församlingar

[redigera | redigera wikitext]

I kyrkligt hänseende hörde staden till Falköpings stadsförsamling och från 1 januari 1952 också till Friggeråkers församling.[8]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1885[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950 med dess närmast omgivande socknar och omfattar då även Falköpings östra socken och Falköpings västra socken.

Blasonering: I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade.

Förebilden till vapnet är ett sigill från 1400-talet. Vapnet skapades av dåvarande Riksheraldikerämbetet och kunde fastställas av Kungl Maj:t år 1940. Det registrerades i PRV för den nya kommunen år 1978.

Falköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 30,17 km², varav 30,07 km² land.[7] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1966 omfattade staden vid dess ombildning till Falköpings kommun en areal av 30,0 km², varav 29,9 km² land.[10][11]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Falköpings stad fanns tätorten Falköping, som hade 13 976 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 97,0 procent.[12]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Falköpings stad 1805–1970[13][14][15][16]
ÅrFolkmängd
1805
  
443
1810
  
461
1820
  
477
1830
  
502
1840
  
586
1850
  
693
1860
  
1 191
1870
  
1 705
1880
  
2 575
1890
  
2 799
1900
  
3 134
1910
  
4 800
1920
  
6 236
1930
  
6 733
1935
  
8 594
1940
  
9 063
1945
  
9 851
1950
  
11 799
1955
  
12 824
1960
  
14 408
1965
  
15 834
1970
  
15 891
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960-1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den bildade Falköpings kommun 1 januari 1971.

Mandatfördelning i valen 1919–1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSÖVRCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
191928612
28612
2868,9
28
192018613
8613
2834,9
28
192282711
82711
2842,0
28
192611611
11611
2856,4
28
193012511
12511
2869,1
27
193413411
13411
2870,9
27
19381468
1468
2867,8
26
19421468
1468
2871,5
26
194621286
21286
2875,4
26
195019116
19116
3683,0
33
195418126
18126
3681,4
32
195817298
17298
3679,3
32
196219485
19485
3680,9
306
19662146716
214676
3683,5
306
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

[redigera | redigera wikitext]

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som ingick i domkretsen för Göta hovrätt. Rådhusrätten och magistraten upphörde 1 januari 1954 och staden överfördes till Vartofta och Frökinds domsaga och dess tingslag.[17]

Borgmästare

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid Namn
1871–1908 Otto Fredrik Brummer[18] (1836–1908)[19]
tillförordnad 1900, ordinarie 1908–1941 Sigurd Koch[20][21] (1871–1944)[22]
1942 Vakant[23]
  1. ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ ( PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 71 & 74. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://www.webcitation.org/6W9OZpsu9?url=http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ( PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 47 & 49. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T1dBOrTB?url=http://www.scb.se/H/BISOS. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 72 & 74. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1934. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 31 & 41. Arkiverad från originalet den 3 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180203064245/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1934.pdf. Läst 12 oktober 2018 
  6. ^ ( PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1940. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1941. sid. 29 & 40. Arkiverad från originalet den 3 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180203064245/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1934.pdf. Läst 12 oktober 2018 
  7. ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 83. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Falköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965, I. Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1966. sid. 8* & 48. Arkiverad från originalet den 24 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VpIdxjHN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ( PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 49. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ( PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 20. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://www.webcitation.org/6ZeEB9Ija?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 12 oktober 2018  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 12 oktober 2018. 
  14. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815205436/https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 12 oktober 2018 
  15. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 12 oktober 2018. 
  16. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 12 oktober 2018. 
  17. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  18. ^ Falköping i K.G. Odén, Svenskt porträttgalleri (1903), volym VI. Häradshöfdingar, städernas styrelser samt Sveriges advokatsamfund
  19. ^ Brummer, Otto Fredrik i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
  20. ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1940
  21. ^ Koch, Sigurd i Vem är det 1939
  22. ^ ”Koch; Koch, von, släkter”. Riksarkivet, Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/11680. Läst 12 oktober 2018. 
  23. ^ Städernas styrelser i Sveriges statskalender 1942