Fabian Jakob Wrede
Fabian Jakob Wrede | ||
---|---|---|
Titlar
| ||
Generallöjtnant
| ||
Tidsperiod | -1867 | |
Yrke | Militär | |
Övrigt arbete | Generalfälttygmästare lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Sverige Sverige Sverige | |
Tjänstetid | 1817-1867 | |
Utmärkelser | Se Utmärkelser | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 9 oktober 1802 | |
Död | 22 maj 1893 | |
Begravd | Norra begravningsplatsen i Solna kommun | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | Wrede | |
Far | Fabian Wrede (1760-1824) | |
Mor | Agata Bremer | |
Familj
| ||
Gift | 1846 | |
Make/maka | Aurora Elisabet De Geer | |
Fabian Wredes gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun. |
Fabian Jakob Wrede, född 9 oktober 1802 på Kungsbro, död 22 maj 1893 i Stockholm, var en svensk friherre, kammarherre och generallöjtnant.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Fabian Wrede var son till Fabian Wrede (1760–1824) och Agata Bremer. Han gifte sig 1846 med friherrinnan Aurora Elisabet De Geer af Finspång, syster till Louis De Geer. Wrede var artillerist och fysiker. Sin militära karriär började han 1817, vilken ledde till posten som generalfälttygmästare och chef för artilleriet 1857, senare generallöjtnant. Han tog avsked 1867.
Åren 1832–1834 och 1835–1839 var han lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg, och var 1835–1857 läroverkets befälhavare, samtidigt som han innehade andra poster.[1]
På 1860-talet införde han räfflade fältkanoner. Han var en framstående expert på måttsystem och var Sveriges representant vid internationella konferensen om mått och vikt i Paris samt delegat i den permanenta kommissionen där.[2]
Wrede var ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (1829), Kungliga Vetenskapsakademien (1835), Kungliga Musikaliska akademien (1837) och Fysiografiska sällskapet i Lund (1837), hedersledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1843), Vetenskapssocieteten i Uppsala (1861) och Kungliga Örlogsmannasällskapet (1865). Han blev 1856 hedersdoktor vid Greifswalds universitet och 1874 hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Bland hans skiftande verksamheter, uppfinningar med mera kan nämnas
[redigera | redigera wikitext]- konstruktionen av 1860 års gevär
- arbetet om krutets verkan i kanoner (1871)
- grundandet av den första livränte- och kapitalförsäkringsanstalten i Sverige
- uppförandet av ett nytt torn för Riddarholmskyrkan
- ledamot av den internationella meterkommissionen i Paris
- avhandlingen "Försök att härleda ljusets absorption från undulationsteorin", som 1863 belönades med Letterstedtska priset av Vetenskapsakademien
- uppfinningen av en ny typ av spektroskop
- hans instrument för bestämning av jordmagnetismens deklination och inklination
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 1 december 1872.[4]
- Kommendör med stora korset av Svärdsorden, 5 maj 1860.[4]
- Kommendör av Svärdsorden, 28 april 1856.[4]
- Riddare av Svärdsorden, 4 juli 1838.[4]
Utländska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Storkorset av Danska Dannebrogorden, 20 september 1859.[4]
- Kommendör av 1.graden Danska Dannebrogorden, juni 1848.[4]
- Riddare av Danska Dannebrogorden, 1 juli 1847.[4]
- Storofficer av Franska Hederslegionen, 1867.[4]
- Kommendör av Franska Hederslegionen, 24 december 1855.[4]
- Officer av Franska Hederslegionen, 1845.[4]
- Storkorset av Nassauska Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden, juli 1858.[4]
- Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 4 juli 1858.[4]
- Första klassen av Osmanska rikets Meschidie-orden, senast 1870.[4]
- Riddare av första klassen av Preussiska Kronorden, 1861.[4]
- Riddare av Preussiska Johanniterorden, 1843.[4]
- Riddare av första klass av Österrikiska Järnkroneorden. 1856.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Wrede af Elimä, släkt
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svenskt biografiskt handlexikon : alfabetiskt ordnade lefnadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och kvinnor från reformationen till nuvarande tid, [Senare delen : L - Ö], Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubensson, Bonnier förlag, Stockholm 1906, s. 752f
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wrede, Fabian Jakob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ Karl Grandin (2021). ”En decimeter historia: om Fabian Wrede”. Fysikaktuellt (3): sid. 26-27. http://www.fysikersamfundet.se/wp-content/uploads/FA-3-2021_webb_2.pdf.
- ^ Hvar 8 Dag - illustreradt magasin, Bonniers tryckeri, Göteborg 1903 s.35
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Wrede af Elimä nr 44 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Wrede_af_Elim%C3%A4_nr_44#TAB_21. Läst 13 juni 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
- Svenska militärer under 1800-talet
- Svenska generaler
- Svenska fysiker under 1800-talet
- Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet
- Hedersdoktorer vid Greifswalds universitet
- Hedersdoktorer vid Uppsala universitet
- Födda 1802
- Avlidna 1893
- Män
- Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien
- Ledamöter av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Kommendörer med stora korset av Svärdsorden
- Svenska friherrar
- Svenska kammarherrar
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Storkorset av Dannebrogorden
- Mottagare av Serafimerorden
- Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm
- Militärer från Linköping
- Ätten Wrede
- Officerare av Hederslegionen
- Kommendörer av Hederslegionen
- Storofficerare av Hederslegionen
- Kommendörer av första graden av Dannebrogorden
- Riddare av Dannebrogorden