FH Serpentis
| FH Serpentis | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Ormen |
| Rektascension | 18t 30m 47,04s |
| Deklination | +02° 36′ 52,3″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,5 (maximum), 16,8 (minimum) [1] |
| Stjärntyp | |
| Variabeltyp | Nova (NA) |
| Andra beteckningar | |
| Nova Serpentis 1970, AAVSO 1825+02,[1] 2MASS J18304704+0236520[2] | |
FH Serpentis eller Nova Serpentis 1970 var en snabb nova i stjärnbilden Ormen.
Novan upptäcktes den 13 februari 1970 av den japanske astronomen Minoru Honda.[1][3] Den nådde magnitud +4,4 i maximum den 18 februari och avklingade sedan snabbt.[4] Den är nu en stjärna av 17:e magnituden. [5]
FH Serpentis har kallats ”novornas Rosetta-sten” (Gallagher 1977) eftersom observationer av denna nova över en stor elektromagnetisk bandbredd har avslöjat att klassiska novautbrott är betydligt mer komplicerade än man tidigare förstått. FH Ser var en av de första novorna som observerades i såväl synligt ljus, ultravioletta våglängder, infraröda våglängder och på radiobandet. Observationerna ledde till upptäckter av ett antal nya fenomen kring novorna, bland annat att det ofta sker ett utbrott på infraröda våglängder ungefär 100 dygn efter det synliga utbrottet (Bode and Evans, 1981).[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”FH Ser”. The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=34763. Läst 9 november 2013.
- ^ ”Basic data: NOVA Ser 1970 -- Nova”. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=FH+Serl&submit=SIMBAD+search. Läst 12 november 2013.
- ^ [a b] ”FH Ser (Nova Serpentis 1970)”. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://www.aavso.org/fh-ser-nova-serpentis-1970. Läst 12 november 2013.
- ^ Downes, Ronald A.; Webbink, Ronald F.; Shara, Michael M.; Ritter, Hans; Kolb, Ulrich; Duerbeck, Hilmar W. (2001). A Catalog and Atlas of Cataclysmic Variables: The Living Edition. "113(784)". http://arxiv.org/PS_cache/arxiv/pdf/0804/0804.4129v1.pdf. Läst 12 november 2013.
- ^ Strope, Richard J.; Schaefer, Bradley E.; Henden, Arne A. (2010). ”Catalog of 93 Nova Light Curves: Classification and Properties”. The Astronomical Journal (1): sid. 34-62. doi:. http://adsabs.harvard.edu/full/1947MNSSA...6....2V. Läst 10 november 2013.
