Hoppa till innehållet

Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR

Från Wikipedia
Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR
Bildad1997; för 27 år sedan (1997)
GrundareSvenska staten
SäteÅsögatan 149, Stockholm
Medlemmar
Webbplatsforvaltningsstiftelsen.se Redigera detta på Wikidata

Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR (formellt Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB[1]) är den svenska stiftelse som äger programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Programföretagen ingår alltså i en koncern där stiftelsen är moderföretag och där även programföretagens dotterbolag ingår.[1] Till dotterbolagen hör Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF).[1]

Stiftelsen bildades av Svenska staten år 1997 och dess uppgift är att utgöra en buffert mellan staten och bolagen för att uppnå det som kallas armlängds avstånd. Detta sker genom att stiftelsen äger och förvaltar aktierna i programbolagen och utser bolagens styrelser.[2] Den sistnämnda uppgiften är stiftelsens viktigaste.[3] Staten har dock fortfarande indirekt kontroll över programföretagen:[4] Riksdagspartierna nominerar ledamöter till stiftelsens styrelse, regeringen beviljar sändningstillstånden, riksdagen beslutar om fördelningen av medel från rundradiokontot till programföretagen[5].

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Perioden från mitten av 1980-talet var en period av turbulens inom den svenska massmedievärlden. Flera faktorer, såsom satellit-TV och utbyggnaden av kabel-TV, utmanade de allmännyttiga TV- och radiobolagens monopolställning.[6]:57-59

Våren 1993 beslutade riksdagen, efter en enmansutredning, att förändra ägandet av public service-bolagen. [6]:59 Innan ändringen var radio och television i allmänhetens tjänst organiserad i en koncern med ett moderbolag[förtydliga]. Aktierna i detta moderbolag hade sedan 1970-talet fördelats mellan folkrörelser[förtydliga] (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent).[6]:38 Ägargrupperna ville nu inte fortsätta som ägare, delvis för att vissa av dem hade engagerat sig i konkurrerande verksamheter.[6]:58-59

De tre programbolagen SVT, SR och UR kom genom ändringen att ägas av varsin förvaltningsstiftelse från och med 1 januari 1994.[6]:59 Dock hade dessa tre förvaltningsstiftelser en identisk styrelsesammansättning och samma övergripande mål.[6]:59 Som alternativ till stiftelseformen diskuterades inför beslutet bland annat ett helstatligt ägande, men detta alternativ ansågs olämpligt då en sådan lösning skulle ställa organisationen direkt under den verkställande makten (regeringen).[6]:38

År 1997 ändrades åter ägarorganisationen och de tre förvaltningsstiftelserna kom att slås samman till en enda stiftelse, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, med ansvar för samtliga tre public service-bolagen.[6]:38-39 Regeringen och riksdagen ansåg att denna organisationsförändring var motiverad eftersom de tre förvaltningsstiftelserna hade samma övergripande mål.[6]:39

Förvaltningsstiftelsens styrelse

[redigera | redigera wikitext]

Styrelsen för Förvaltningsstiftelsen består (2015) av en ordförande som utses av regeringen och tolv ledamöter som nomineras av riksdagspartierna[3][6]:39 och utses av regeringen.[6]:39

Samtliga riksdagspartier ska vara representerade i styrelsen.[3] Ledamöterna utses för en period av åtta år och ordföranden för fyra år.[3] Ordföranden och hälften av ledamöterna utses året efter ordinarie riksdagsval.[3][7] Därmed utses ordföranden av den regering som tillträtt efter ordinarie val, och det finns en viss fördröjning i styrelsens sammansättning.[8] Trots det kan alltså en regering efter ett val byta ut majoriteten av ledamöterna i styrelsen och därefter kalla till bolagsstämma i programföretagen som tillsätter helt nya ledningar.[9] Ledamöter i stiftelsens styrelse avsätts av regeringen.[10]

Fördelning av ledamöter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den statliga utredningen SOU 2005:1 är platserna i Förvaltningsstiftelsens styrelse kopplade till riksdagspartierna och fördelade utifrån partiernas storlek. Avgår en ledamot så är det det berörda partiet som får nominera en ny kandidat. De elva platserna var enligt utredningen vid denna tidpunkt fördelade på följande sätt: sex ledamöter från Socialdemokratiska arbetarepartiet, två från Kristdemokraterna (varav en av dessa ordförande) och en vardera från Vänsterpartiet, Folkpartiet och Moderaterna.[6]:40

Endast ordförande tillsätts självständigt av regeringen. Ordförande ska enligt stiftelseförordnandet utses efter ”kompetens, integritet och lämplighet”. Övriga ledamöter nomineras av riksdagspartierna och utses av regeringen. Varje riksdagsparti representeras av minst en ledamot i styrelsens stiftelse. Varken aktiva riksdagsledamöter eller anställda vid Regeringskansliet får utses till ledamöter i stiftelsens styrelse. Det har fått till följd att det främst är personer med långt partiengagemang i respektive riksdagsparti som sitter i stiftelsens styrelse.[11]

Nuvarande styrelse

[redigera | redigera wikitext]

Helena Stålnert är ordförande januari 2016 - december 2023[12][13][14]

Ledamöter (parentes betecknar nominerande parti):[15][16][17][13]

Maria Diskay är kanslichef och styrelsesekreterare.

Tidigare ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Utnämning av ledamöterna i programföretagens styrelse

[redigera | redigera wikitext]

Fram till hösten 2009 hade Förvaltningsstiftelsen befogenhet att utse merparten av ledamöterna i programföretagens styrelse[6]:39 och sedan dess utser Förvaltningsstiftelsen samtliga ledamöter i de respektive styrelserna.[19] Tidigare (2005) utsåg regeringen (efter samråd med riksdagspartierna) ordföranden i respektive programbolags styrelse,[6]:41 men denna uppgift ligger numera alltså helt på Förvaltningsstiftelsen.

Stiftelsen utövar inte något direkt inflytande över programmen eller deras innehåll. Inte heller programbolagens styrelse har sådan direkt makt utan besluten om program och programinnehåll fattas av respektive bolags företagsledning.[19]

Sedan ett beslut från början av 1990-talet har ordförandeskapet i programbolagens styrelser roterat mellan riksdagspartierna. Tidigare socialdemokratiska politiker (Anna-Greta Leijon, Allan Larsson och Lars Engqvist) har sedan dess innehaft ordförandeposten i SVT:s styrelse, medan posten som SR:s styrelseordförande innehafts av en folkpartist (Olle Wästberg) och en moderat (Marika Ehrenkrona) och UR:s styrelseordförande kommit från Vänsterpartiet (Per Sundgren), Folkpartiet liberalerna (Birgit Friggebo) och Centerpartiet (Christina Linderholm).[19] Hösten 2009 infördes en ny beslutsordning som skulle bryta denna tradition av politiker på ordförandeposterna, men Förvaltningsstiftelsens utnämningar efter detta beslut kritiserades ändå efter att det visat sig att de nya ordförandena för SR (Agneta Dreber) och UR (Lars Leijonborg) hade partipolitisk bakgrund i Folkpartiet.[19]

Ifrågasatt oberoende

[redigera | redigera wikitext]

Näringslivets Medieinstitut menade i en rapport publicerad 2020 att svensk public service inte garanteras frihet och oberoende genom stiftelsemodellen. I själva verket bygger stiftelsestrukturen på staten som garant. Dessutom kunde de visa att regeringens representanter och programbolagens chefer har direkt och nära kontakt i en rad avgörande frågor som berör public services politiska villkor och strategiska utveckling. På så sätt kringgås ägarstrukturen.[11]

I en rapport från Institutet för mediestudier fastslås också att regeringen utser en av revisorerna i respektive programbolag och att bolagsordningen i programbolagen inte får ändras utan tillstånd från regeringen. Skulle ett programbolag träda i likvidation tillfaller tillgångarna i bolaget inte stiftelsen utan staten. Rapportförfattaren menar att även om staten inte formellt är ägare i programbolagen så är det staten som ytterst kontrollerar programbolagen.[10]

Thomas Gür sade 2024 att "hela systemet med förvaltningsstiftelsen som äger dom här tre aktiebolagen [...], det är ju som gjort för politisk manipulation."[20]

Programföretagens kostnader

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en rapport av KPMG på uppdrag av Sveriges Radio skulle kostnaden för de tre programföretagen minska med 330 miljoner kronor genom en sammanslagning. SR beslutade att rapporten inte skulle offentliggöras.[21]:9m2s

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] "Välkommen till Förvaltningsstiftelsen!, forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 16 oktober 2016"
  2. ^ Organisation och styrning Arkiverad 2 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine., Sveriges Radio Förvaltnings AB (hämtad 2010-04-09)
  3. ^ [a b c d e] "Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01 - 2015-12-31", forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 16 oktober 2016.
  4. ^ "Budfest och slagsmål om tv-bolag" (vid 11m40s), Ekonomiekot Extra, Sveriges Radio, 16 juni 2018. Åtkomst den 17 juni 2018.
  5. ^ "Finansiering Arkiverad 17 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine.", radiotjanst.se. Åtkomst den 17 juni 2018.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] "SOU 2005:1", riksdagen.se. Åtkomst den 7 augusti 2018.
  7. ^ Stiftelsens styrelse Arkiverad 25 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Förvaltningsstiftelsen (hämtad 2010-04-09)
  8. ^ Organisation Arkiverad 19 december 2009 hämtat från the Wayback Machine., Utbildningsradion (hämtad 2010-04-09)
  9. ^ "Okritiskt nazimys och ifrågasatt bondesex" (vid 21 min), Medierna, Sveriges Radio, 15 oktober 2016. Åtkomst den 16 oktober 2016.
  10. ^ [a b] Malmberg, Niclas; Thomas Gür (2021). ”Inte public service – kalla det statstelevision och statsradio”. Snigeln & haren : Så kan mediepolitiken komma ikapp medieutvecklingen.. sid. 163-177. ISBN 978-91-984982-9-5. OCLC 1255162674. https://www.worldcat.org/oclc/1255162674. Läst 15 januari 2023 
  11. ^ [a b] Reimers, Carl-Vincent (2020). ”Armlängds avstånd eller i armkrok med staten?” (pdf). Näringslivets Medieinstitut. Mats Olin. https://naringslivets-medieinstitut.se/wp-content/uploads/2020/09/Rapport_Armlangds-avstand-eller-i-armkrok-med-staten_NMI_20200903.pdf. Läst 16 januari 2023. 
  12. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 december 2015). ”Helena Stålnert ny ordförande i Förvaltningsstiftelsen för public service-bolagen”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/helena-stalnert-ny-ordforande-i-forvaltningsstiftelsen-for-public-service-bolagen/. Läst 3 mars 2016. 
  13. ^ [a b] ”Förvaltningsstiftelsen”. forvaltningsstiftelsen.se. https://forvaltningsstiftelsen.se/. Läst 9 november 2022. 
  14. ^ Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildnings-radio AB (2 december 2019). [https://forvaltningsstiftelsen.se/wordpress/wp-content/uploads/2019/12/Pressmeddelande-2019-f%25C3%25B6rordnanden-2020.pdf ”Förordnande i styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildnings-radio AB”]. https://forvaltningsstiftelsen.se/wordpress/wp-content/uploads/2019/12/Pressmeddelande-2019-f%25C3%25B6rordnanden-2020.pdf. Läst 9 november 2022. 
  15. ^ "Stiftelsens styrelse Arkiverad 25 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.", forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 16 oktober 2016.
  16. ^ Stiftelsens styrelse Arkiverad 25 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., Förvaltningsstiftelsen. Läst 11 september 2017.
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180125213630/http://www.forvaltningsstiftelsen.se/stiftelsestyrelsen.html#. Läst 9 april 2010.  forvaltningsstiftelsen.se. Åtkomst den 7 augusti 2018.
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180125213630/http://www.forvaltningsstiftelsen.se/stiftelsestyrelsen.html. Läst 9 april 2010. 
  19. ^ [a b c d e] Barkman, Clas: Politiker behåller makten inom public service, Dagens Nyheter, 2010-03-26 (hämtad 2010-04-09)
  20. ^ Teodorescu & Suhonen, "Lägg ner SVT?" (vid 9m1s), SVT, 7 februari 2024.
  21. ^ "Kontextlöst om kritiserad legendars scoop, artikel om sextrend på skola på lös grund och polisen jonglerar hattar i media", Medierna, Sveriges Radio, 11 februari 2023.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Förvaltningsstiftelsen_för_SR,_SVT_och_UR&oldid=56368530”