Första vertikalen
Med den första vertikalen avses inom astronomi och geodesi den storcirkel på himmelssfären som går genom zenit, nadir, ostpunkten och västpunkten. Den bildar rät vinkel mot meridianen[1] i zenit och nadir, samt rät vinkel mot horisonten i ost- och västpunkterna.
I ett horisontellt ortogonalt koordinatsystem i vilket xy-planet motsvaras av horisontalplanet och xz-planet av meridianplanet motsvarar alltså den första vertikalens plan yz-planet.
Inom navigation har första vertikalen främst använts vid bestämning av longitud, eftersom ett fel i observatörens latitudbestämning (erhållet genom exempelvis död räkning) spelar ganska liten roll för skillnaden i altitud för en himlakropp vid första vertikalen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Första vertikalen i Nationalencyklopedin
- "Vertikal" i Gustaf Stenfelt, 1920, Svenskt nautiskt lexikon, spalt 611, Wahlström & Widstrand, Stockholm (som dock felaktigt skriver "ekvatorn" i stället för "horisonten"[2])
- "Vertical" och "vertical circle" (sid. 142) samt "prime vertical" (sid. 121-122) i Howard Patterson, 1917, The Navigator's Pocket-book, C. Scribner's sons, New York.
- ^ Vertikal i SAOB (ur Bonniers lexikon 1967).
- ^ Om man inte befinner sig vid polerna (där zenit och nadir ligger i himmelspolerna) finns det bara en storcirkel som går genom zenit och nadir som är vinkelrät mot ekvatorn och det är meridianen.