Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Malmö
| Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Malmö | |
| Bildad | 1903 |
|---|---|
| Nedlagd | 1921 |
| Plats | Malmö |
.jpg)
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Malmö, även kallad Malmöföreningen för kvinnans politiska rösträtt, var Malmös lokalförening inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Föreningen var verksam lokalt i Malmö 21 april 1903 – 1921 och arbetade för införandet av kvinnors rösträtt i Sverige.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Föreningen grundades 21 april 1903.
Bland aktiviteterna fanns föredrag, samkväm, insamling av medel, förhandlingar om samarbete med andra organisationer, och uppmuntrade kvinnor att delta i lokalvalen.
År 1908 var föreningen den sjätte största lokalföreningen av LKPR, med ett medlemsantal på 243 personer: Stockholm hade 2.073, Göteborg 607, Gävle 265 Norrköping 260 och Falun 250.[2]
1908 rapporterades följande:
- "På förslag av styrelsen beslöt föreningen att ingå till Fredrika-Bremerförbundskretsen Malmö—Lund med omnejd med förfrågan, om kretsen vore villig att i förening med F. K- P. Runder hösten anordna kurser i samhällslära. Ungefär samtidigt inkom F. K- P- R. i Lund med samma erbjud-ande till FredrikaBremerförbundskretsen. Sedan förbundskretsen antagit anbudet om samarbete, tillsattes ett gemensamt arbetsutskott, bestående av 2 medlemmar från vardera rösträttsföreningen samt 4 från Fredrika-Bremerförbundskretsen, vilket uppgjorde program och anskaffade föreläs-are. Kurserna ha omfattats med livligt intresse av såväl föreningsmedlemmar som utomstående. Antalet deltagare har i Malmö uppgått till 352. Säkert ha dessa kurser mycket bidragit till att kvinnorna mera än hittills deltagit i höstens stadsfullmäktigeval.".[3]
1916 deltog föreningens medlemmar i Kvinnornas uppbåd, och en lokalavdelning av Männens förening för kvinnans politiska rösträtt bildades, något som i övrigt bara skedde i Kristianstad.[4]
Kvinnlig rösträtt accepterades av riksdagen 1919 och genomfördes 1921, vilket medförde att både landsföreningen och alla dess lokalföreningar upphörde mellan 1919 och 1921.
Ordförande
[redigera | redigera wikitext]- Stina Hellgren, 1904–1908 (första gången)
- Malin Wester-Hallberg, 1908–1910
- Stina Hellgren, 1910–1913 (andra gången)
- Naemi Uddenberg, 1913–1917
- Elisabeth Nilsson, 1917–1921
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Hedvall, Barbro (2011). Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier fakta. Libris 12141988. ISBN 978-91-7424-119-8
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Arvidsson, Malin. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.ORCID-id: 0000-0002-9231-9283
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, 1908
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt., 1908
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt., 1916