Hoppa till innehållet

Fågeltofta socken

Fågeltofta socken
Socken
LandSverige
LandskapSkåne
HäradAlbo härad
KommunTomelilla kommun
Bildadmedeltiden
Area32 kvadratkilometer
Upphov tillFågeltofta landskommun
Fågeltofta församling
MotsvararFågeltofta distrikt
TingslagGärds och Albo domsagas tingslag (–)
Albo tingslag (–)
Karta
Fågeltofta sockens läge i Skåne län.
Fågeltofta sockens läge i Skåne län.
Fågeltofta sockens läge i Skåne län.
Koordinater55°39′02″N 14°01′55″Ö / 55.65055556°N 14.03194444°Ö / 55.65055556; 14.03194444
Koder, länkar
Sockenkod1043
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Fågeltofta distrikt
Redigera Wikidata

Fågeltofta socken i Skåne ingick i Albo härad, uppgick 1969 i Tomelilla köping och området ingår sedan 1971 i Tomelilla kommun och motsvarar från 2016 Fågeltofta distrikt.

Socknens areal är 31,96 kvadratkilometer varav 31,80 land.[1] År 2000 fanns här 249 invånare.[2] Kronovalls slott samt kyrkbyn Fågeltofta med sockenkyrkan Fågeltofta kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Fågeltofta församling och för de borgerliga frågorna bildades Fågeltofta landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Brösarps landskommun som 1969 uppgick i Tomelilla köping som 1971 ombildades till Tomelilla kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Brösarp-Tranås församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Fågeltofta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Albo härad. De indelta soldaterna tillhörde Södra skånska infanteriregementet, Albo kompani och Skånska dragonregementet, Torna skvadron, Sallerups kompani.[4]

Fågeltofta socken ligger norr om TomelillaÖsterlen med Linderödsåsen i nordost. Socknen är en mjukt kuperad odlingsbygd med kuperad skogsbygd i nordost.[5][1][6]

I socknen finns byarna Bondrum, Frörum, Bontofta och Månslunda. I Bondrum ligger benediktinklostret Mariavall.

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Lösfynd från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravhögar och stensättningar.[5][7][8][6]

Den stora förändringen skedde i början av 1800-talet genom förordningen av enskiftet år 1803. Ett stort antal gårdar kom då att brytas ut ur bygemenskapen, dock med undantag för den välkända Bondrumsgården. Efter mitten av 1800-talet har efter hand skett stor omstrukturering av jordbruket till allt större brukningsenheter.[9]

Namnet skrevs 1344 Fulstoftä och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehållet toft, 'tomt, äga'. Förleden innehåller troligen mansnamnet Fughl, 'Fågel'.[10].

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Fågeltofta socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Fågeltofta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Fågeltofta socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Fågeltofta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Fågeltofta socken - en tillbakablick, Gösta Rignell med flera
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]