Hoppa till innehållet

Expressens nedgång och förfall

Från Wikipedia
Expressens nedgång och förfall
FörfattareUlf Nilson
OriginalspråkSvenska
Förlag för förstautgåvanTimbro
Utgivningsår1995

Expressens nedgång och förfall är en bok av journalisten Ulf Nilson (1933–2018). Den kom ut 1995.

Boken är skriven i anslutning till att Nilson 1995 efter 32 år på Expressen inte längre fick fortsätta som krönikör.[1] Han fick vara kvar 6 månader som korrespondent i Paris,[2] och erbjöds sedan ett frilansavtal med starka sekretessbestämmelser med skadeståndsklausuler för att hindra Nilson från att avslöja konfidentiell information om tidningen.[3] Försöken att köpa Nilsons tystnad, samt att Bonnier Alba tackade nej till att ge ut boken, beskrevs i november 1995 av Arne Ruth som uttryck för en bristande yttrandefrihet och urholkad journalistisk trovärdighet i Mariebergskoncernen.[4]

Petningen av Nilson genomfördes av Expressens då nytillträdda chefredaktör Christina Jutterström. Hon avskedade vid ungefär samma tid även kolumnisten Per Ahlmark som även han medverkat på tidningen i 32 år.[5]

I Svenska Dagbladet beskrevs boken av Gustaf von Platen som "skriven i hast och hat", där Nilson "haft för bråttom vid datorn. Han har inte gett sig tid att sovra och ordna materialet, han slarvar kopiöst och har inte hunnit få nödvändig distans till händelserna".[6]

De intressantaste kapitlen i boken angavs av von Platen vara de där Nilson beskriver den ändrade inriktning mot mer sensation och mindre kvalitativt högtstående material som utlandsnyheter och kulturartiklar. Denna förändring anges ha skett efter att Bo Strömstedt 1991 slutade som chefredaktör, och vara ett utslag av panikslagna försök att höja en sjunkande upplaga. Förändringen anges som förklaring till några famösa publiceringar 1993[7][8] som knappast höjde upplagan men senare tvingade bort delar av tidningsledningen.[9][6]

Gustaf von Platen beklagade att Nilson överhuvudtaget hade varit tvungen att skriva boken istället för att fortsätta som Expressens "mest läste krönikör och en världsreporter utan motstycke".[6]

Senare återkom Nilson till Expressen och medverkade där fram till 2015.[10]

  1. ^ Thomas Mattsson (11 mars 2018). ”Världsreportern Ulf Nilson är död”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/varldsreportern-ulf-nilson-ar-dod/. 
  2. ^ Julia Nilsson (13 november 2001). ”Ulf Nilson: ”Se till att det blir ett jävla liv””. Journalisten. https://www.journalisten.se/profilen/ulf-nilson-se-till-att-det-blir-ett-javla-liv/. 
  3. ^ Jesus Alcalá (17 november 1995). ”Yttrandefrihetens pris: 250 000 kronor. Jesus Alcala har studerat VD Bengt Brauns förhandlingsteknik”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/yttrandefrihetens-pris-250-000-kronor-jesus-alcala-har-studerat-vd-bengt-brauns-forhandlingsteknik/. 
  4. ^ Arne Ruth (18 november 1995). ”Mariebergs samlade tystnad - Bonniermakten måste granskas även i koncernens egna tidningar, skriver Arne Ruth”. Dagens Nyheter. https://arkivet.dn.se/sok?q=nycop+%22expressens+nedg%C3%A5ng+och+f%C3%B6rfall%22&from=1864-12-23&to=2025-01-01. 
  5. ^ Gustaf von Platen (5 januari 1996). ”Varma hälsningar. Per”. 1996-01-05. https://www.svd.se/arkiv/1996-01-05/32/SVD. 
  6. ^ [a b c] Gustaf von Platen (26 oktober 1995). ”"Vi måste sälja den jävla tidningen" - Ulf Nilson blottlägger brutalt konflikter och inkompetens som lett fram till Expressens kris”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-10-26/54/SVD. 
  7. ^ ”Expressen ber Schein om ursäkt”. Dagens Nyheter: s. A 5. 30 mars 1993. https://arkivet.dn.se/sok?q=expressen%20%22Erik%20m%C3%A5nsson%22&from=1992-01-01&sort=oldest&to=1995-01-01. 
  8. ^ Anders Hellberg (10 september 1993). ”"Svenskar vill inte köra ut flyktingar" - Expressen backar”. Dagens Nyheter: s. A 5. https://arkivet.dn.se/sok?q=expressen%20%22Erik%20m%C3%A5nsson%22&from=1992-01-01&sort=oldest&to=1995-01-01. 
  9. ^ ”Expressens chefredaktör avgår - Kritiserad artikelserie om invandrare blev hans fall”. Dagens Nyheter: s. B 1. 16 september 1993. https://arkivet.dn.se/sok?q=expressen%20%22Erik%20m%C3%A5nsson%22&from=1992-01-01&sort=oldest&to=1995-01-01. 
  10. ^ ”Journalisten Ulf Nilson är död”. Svenska Dagbladet. 11 mars 2018. https://www.svd.se/a/EoLnrj/journalisten-ulf-nilson-ar-dod.