Explosionen vid Al Ahli-sjukhuset
Explosionen vid Al Ahli-sjukhuset | |
Nedslagskratern på parkeringsplatsen utanför sjukhuset | |
Plats | Al-Ahli-sjukhuset, Gaza |
---|---|
Dödsoffer | 100 - 300 (bedömning av USA:s underrättelsetjänst) Cirka 250 (enligt sjukhusets direktör) 471 (enligt Gazas Hamaskontrollerade hälsoministerium) |
Orsak | Havererad palestinsk raket |
Under kriget mellan Hamas och Israel inträffade den 17 oktober 2023 en explosion på parkeringsplatsen i anslutning till Al Ahli-sjukhuset, dit många palestinier sökt sig för att undkomma de israeliska flygräderna. Inledningsvis pekade flera nyhetsredaktioner ut Israel som ansvariga för explosionen, och dödssiffran rapporterades vara över 500 civila. Senare analyser har dock visat att det troligen rörde sig om en förlupen palestinsk raket, och att dödssiffran var överdriven. Ingen har tagit på sig ansvaret för händelsen, som var en av krigets dödligaste, men den palestinska milisen Islamiska jihad har pekats ut som ansvariga.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den 7 oktober utbröt kriget mellan Hamas och Israel, en våldsam eskalering av Israel-Palestina-konflikten, efter att Hamas lanserade sitt överraskningsanfall mot israeliska byar på gränsen mot Gazaremsan där över 1 100 israeler dödades. Israel inledde då en massiv bombningskampanj av Gaza för att försvaga Hamas inför den kommande invasionen.[1] Man utlyste omfattande evakueringsordrar, och uppmanade samtliga invånare i norra Gaza att fly söderut.[2] En del stannade dock kvar, och vissa sökte skydd på platser de trodde skulle förskonas från det intensiva israeliska bombardemanget, däribland sjukhus.[3]
Samtidigt sköts under kriget över 12 000 raketer från Gaza mot Israel.[4] Många var av typen Qassam, en Hamas-tillverkad raket med låg produktionskostnad men usel träffsäkerhet.[5][6] Raketen går inte att styra, anses vara för oprecis för att träffa militära mål, och har kritiserats för att användas för urskillningslös beskjutning av civila.[6] Den har även en hög benägenhet att haverera och därefter landa i Gaza.[7]
Explosionen
[redigera | redigera wikitext]Tisdagen den 17 oktober, klockan 19:00 lokal tid, inträffade explosionen på sjukhusets parkeringsplats vilket följdes av en stor brand.[8] Först uppgav flera medier att Israel bombat sjukhuset, men i efterhand framkom det att man inte kunde se några signifikanta skador på omgivande byggnader, utan att de materiella skadorna var begränsade till krossade fönster och ett antal sönderbrända parkerade bilar.[8] Nedslagskratern var ungefär 90 cm lång, och 30 cm djup.[9]
Det finns inga oberoende uppgifter om antalet dödsoffer eller personskador. Det Hamas-kontrollerade hälsoministeriet i Gaza skrev ned antalet döda till 471 från deras ursprungliga siffra på 500. Enligt sjukhusdirektören Mohammed Abu Selmia rörde det sig snarare om cirka 250 dödsoffer. [10] USA:s underrättelsetjänst menar att antalet döda rörde sig om någonstans "i det lägre spannet av" 100–300.[11]
Orsak
[redigera | redigera wikitext]Ingen har tagit på sig ansvaret för explosionen. Efter att Israel inledningsvis anklagades för attacken, pekade alltmer bevis mot att orsaken skulle ha varit en palestinsk raket. I en analys genomförd av The Washington Post var ammunitionsexperter eniga om att den begränsade skadan på sjukhuset, kombinerat med branden som utbröt, stämde överens med att händelsen skulle ha orsakats av en raket.[12] Hade det rört sig om en flygattack borde förödelsen ha varit större, och om artillerield legat bakom explosionen skulle ingen eldsvåda uppstå.[12] Enligt krigsbrottsutredaren Marc Galasco var brandskadorna förenliga med en palestinsk raket som havererat tidigt i sin flygning och därför hade mycket lättantändligt bränsle kvar i tanken.[13] The New York Times kom fram till liknande slutsatser som The Washington Post, och menade att nedslagskratern snarare liknade "en stor väggrop" och inte de massiva kratrar som Israels 1000-kilos bomber lämnar efter sig, och att explosionen således inte såg ut som ett typiskt israeliskt flyganfall.[14]
Klockan 7, det vill säga samma tid som för explosionen, gick Hamas och dess allierade Islamiska Jihad ut i Telegram med att man "bombarderat" Ashdod respektive Tel Aviv.[9] Videosekvenser från Al-Jazeera visade även hur en serie raketer avfyrades sydväst om sjukhuset, utanför Gaza city, och i CNN:s analys menade missilexperten Markus Schiller att det troligtvis var en av dessa raketer som inte nådde hela vägen fram till sitt tilltänkta mål utan istället föll ner på sjukhusområdet.[15]
Hamas anklagar officiellt Israel för attacken, men har inte presenterat några bevis för sin sak.[16] Enligt vittnesmål till människorättsorganisationen Human Rights Watch samlade Hamas in fragmenten vid nedslagsplatsen, vilka skulle vara värdefulla för att avgöra vad som orsakat explosionen.[17] Hamas sade att fragmenten "snart skulle visas upp för världen", men den seniora Hamasledaren Ghazi Hamad sade sedan att "missilen har lösts upp som salt i vatten", ett påstående vars rimlighet ifrågasätts av Human Rights Watch.[17]
Israel menar att explosionen orsakats av en havererad raket avfyrad av palestinska Islamiska Jihad, och hänvisar till att man inte utförde några militära operationer i området vid tiden för explosionen, och att dess natur inte stämmer överens med ett israeliskt flyganfall.[18] Israels version har fått stöd av flera internationella underrättelsetjänster, däribland i USA, Frankrike, Kanada, och Storbritannien.[19][20][21][22]
Efterspel
[redigera | redigera wikitext]Protester i arabvärlden
[redigera | redigera wikitext]När nyheten om den påstådda israeliska attacken nådde arabvärlden utbröt massiva protester i Mellanöstern.[23] Demonstranter försökte bland annat storma det israeliska konsulatet i Istanbul, israeliska ambassaden i Amman, samt den amerikanska ambassaden i Beirut.[24][25][26]
I media
[redigera | redigera wikitext]Etablerade medier har kritiserats hårt för att de snabbt efter attacken utan bevis gav Israel skulden för explosionen, och dessutom fick den att framstå som mer omfattande än den faktiskt var. I Sveriges Radio-programmet Medierna kallades hanteringen för ett "källkritiskt haveri".[27] I SVT:s första Rapport-sändning efter explosionen uppgav man att "...fler än 500 personer har dödats när Israel anfallit ett sjukhus i Gaza, det uppger hälsomyndigheter i Gaza enligt nyhetsbyrån AP".[27] Samma nyhet spreds av i princip samtliga svenska medier, liksom flera internationella redaktioner, inklusive BBC, New York Times, AP, och Reuters.[27] BBC:s utrikeskorrespondent Jon Donnison rapporterade från Jerusalem att det med tanke på "explosionens storlek" var svårt att tänka sig någon annan orsak än en eller flera israeliska flygattacker.[28] New York Times hade i flera timmar rubriken "minst 500 döda på tisdagen av israelisk flygattack mot ett sjukhus i Gaza, uppger palestinska myndigheter", trots att vissa medarbetare ifrågasatte ordvalet.[29]
I Israel, som snabbt förnekade all form av inblandning och istället anklagade Islamiska Jihad för att ha orsakat explosionen, väckte den internationella nyhetsrapporteringen stor upprördhet. Israeliska försvarsmakten anklagade mediehus runt om i världen för att "hastigt ha publicerat Hamas rubriker – utan faktagranskning".[30] Den israeliska regeringens officiella X-konto anklagade BBC för "modern blodsanklagelse".[31]
I takt med att explosionens natur blev mer känd började allt fler medier uttrycka ånger över sin rapportering,[27][32][33][34][35] och började övergå till att ange en palestinsk raket som troligaste orsaken till händelsen.[36][37] En del icke-västliga medier ifrågasatte dock denna förklaring, däribland Qatar-ägda Al Jazeera som anklagade Israel för att ha "kapat sanningen" om explosionen.[38]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Airstrikes, Commandos and a Siege: How the Israeli Military Is Preparing Gaza for an Invasion”. The Wall Street Journal. 19 oktober 2024. https://www.wsj.com/world/middle-east/airstrikes-commandos-and-a-siege-how-the-israeli-military-is-preparing-gaza-for-an-invasion-399a0a9c. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Palestinians flee northern Gaza after Israel orders 1 million to evacuate as ground attack looms” (på engelska). AP News. 13 oktober 2023. https://apnews.com/article/israel-palestinians-gaza-hamas-war-c8b4fc20e4fd2ef381d5edb7e9e8308c. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Gaza hospitals were thought to be a safe haven – then everything changed” (på engelska). France 24. 18 oktober 2023. https://www.france24.com/en/middle-east/20231018-gaza-hospitals-were-thought-to-be-a-safe-haven-then-everything-changed. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Hamas and Other Militant Groups Are Firing Rockets Into Israel Every Day”. New York Times. 27 december 2023. https://www.nytimes.com/2023/12/27/world/middleeast/israel-hamas-gaza-rockets.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ Isabelle Chapman,Audrey Ash,Daniel A. Medina,Allison Gordon,Ian Berry,Vanessa Leroy (13 oktober 2023). ”Homemade rockets and modified AK-47s: An annotated look at Hamas' deadly arsenal” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/10/13/middleeast/hamas-weapons-invs/index.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b] ”Hamas Must End Attacks Against Civilians | Human Rights Watch” (på engelska). 8 juni 2005. https://www.hrw.org/news/2005/06/08/hamas-must-end-attacks-against-civilians. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Palestinian Rockets in May Killed Civilians in Israel, Gaza | Human Rights Watch” (på engelska). 12 augusti 2021. https://www.hrw.org/news/2021/08/12/palestinian-rockets-may-killed-civilians-israel-gaza. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b] ”Gaza hospital: What video, pictures and other evidence tell us about Al-Ahli hospital blast” (på brittisk engelska). 18 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67144061. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b] Paul P. Murphy,Katie Polglase,Benjamin Brown,Gianluca Mezzofiore,Eliza Mackintosh (21 oktober 2023). ”CNN Investigates: Forensic analysis of images and videos suggests rocket caused Gaza hospital blast, not Israeli airstrike” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/10/21/middleeast/cnn-investigates-forensic-analysis-gaza-hospital-blast/index.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”What we know about the deadly blast at Gaza City’s al-Ahli hospital” (på engelska). France 24. 18 oktober 2023. https://www.france24.com/en/middle-east/20231018-what-we-know-about-the-deadly-blast-at-gaza-city-s-al-ahli-hospital. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”U.S. intel says Gaza hospital death toll likely between 100-300”. Reuters. 19 oktober 2024. https://www.reuters.com/world/middle-east/us-intel-says-gaza-hospital-death-toll-likely-between-100-300-2023-10-19/. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b] ”https://www.washingtonpost.com/investigations/2023/10/26/gaza-hospital-blast-evidence-israel-hamas/”. 26 oktober 2023. https://www.washingtonpost.com/investigations/2023/10/26/gaza-hospital-blast-evidence-israel-hamas/. Läst 6 februari 2024.
- ^ Sundén, Jesper (19 oktober 2023). ”Utredaren övertygad: Det var inget luftangrepp”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/dwe3QB/utredaren-bildbevis-talar-mot-luftangrepp-mot-sjukhuset-i-gaza. Läst 6 februari 2024.
- ^ Leonhardt, David (3 november 2023). ”Revisiting the Gaza Hospital Explosion” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2023/11/03/briefing/gaza-hospital-explosion.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ Yong Xiong (2 november 2023). ”Revisiting a key video used to assess the Gaza hospital blast” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/11/02/middleeast/al-jazeera-video-gaza-hospital-blast-intl/index.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Hamas Fails to Make Case That Israel Struck Hospital”. The New York Times. 22 oktober 2023. https://www.nytimes.com/2023/10/22/world/middleeast/israel-gaza-hospital-evidence.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b] ”Gaza: Findings on October 17 al-Ahli Hospital Explosion | Human Rights Watch” (på engelska). 26 november 2023. https://www.hrw.org/news/2023/11/26/gaza-findings-october-17-al-ahli-hospital-explosion. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”After blast kills hundreds at Gaza hospital, Hamas and Israel trade blame as rage spreads in region” (på engelska). AP News. 17 oktober 2023. https://apnews.com/article/israel-palestinians-gaza-hamas-war-biden-rafah-e062825a375d9eb62e95509cab95b80c. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Gaza hospital blast likely a Palestinian Islamic Jihad rocket misfire, U.S. officials say” (på engelska). NBC News. 19 oktober 2023. https://www.nbcnews.com/news/world/live-blog/israel-hamas-war-live-updates-rcna120978. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”French military intel says no indication Gaza hospital blast was ‘Israeli strike’”. Times of Israel. 20 oktober 2023. https://www.timesofisrael.com/liveblog_entry/french-military-intel-says-no-indication-gaza-hospital-blast-was-israeli-strike/. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Israel did not strike Gaza hospital, Canada says”. Reuters. 22 oktober 2023. https://www.reuters.com/world/middle-east/israel-did-not-strike-gaza-hospital-canada-says-2023-10-22/. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Rishi Sunak says Al-Ahli hospital blast likely caused by missile from Gaza” (på brittisk engelska). 23 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/uk-67198938. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Second day of protests across the Middle East after Gaza hospital strike” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2023/10/18/second-day-of-protests-across-the-middle-east-after-gaza-hospital-strike. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Istanbul Police Averts Attempt to Storm Israeli Consulate After Gaza Hospital Explosion” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/2023-10-18/ty-article/istanbul-police-averts-attempt-to-storm-israeli-consulate-after-gaza-hospital-explosion/0000018b-4231-d242-abef-523752720000. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Protesters attempt to storm Israeli embassy in Jordan”. The Independent. 17 oktober 2023. https://www.independent.co.uk/tv/news/israel-palestine-war-jordan-embassy-b2431428.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Demonstranter tände eld på USA:s ambassad i Beirut”. Svenska Yle. 7 oktober 2023. https://yle.fi/a/7-10043099/64-3-185464. Läst 6 februari 2024.
- ^ [a b c d] ”Medierna: Källkritiskt haveri om sjukhusattack, pressetik kring krimfluencers och terrorvinkel i Fokus”. Sveriges Radio. 21 oktober 2023. https://sverigesradio.se/avsnitt/kallkritiskt-haveri-om-sjukhusattack-pressetik-kring-krimfluencers-och-terrorvinkel-i-fokus. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”BBC reporter assumes Israel behind Gaza hospital air strike live on air”. The Telegraph (via Youtube). 18 oktober 2023. https://www.youtube.com/watch?v=C7T9ZnT-gC4. Läst 6 februari 2024.
- ^ Condé Nast (24 oktober 2023). ”Inside the ‘New York Times’ Debate Over Its Gaza Hospital Bombing Coverage” (på amerikansk engelska). Vanity Fair. https://www.vanityfair.com/news/2023/10/new-york-times-gaza-hospital-story. Läst 6 februari 2024.
- ^ Oliver Darcy (18 oktober 2023). ”News outlets in fog of war amid dueling claims on Gaza hospital blast | CNN Business” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/10/18/media/gaza-hospital-bombing-dueling-claims/index.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ Boffey, Daniel; reporter, Daniel Boffey Chief (19 oktober 2023). ”Israel accuses BBC of ‘modern blood libel’ over reporting of hospital strike” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2023/oct/19/israel-accuses-bbc-of-modern-blood-libel-over-reporting-of-hospital-strike. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Editors’ Note: Gaza Hospital Coverage”. The New York Times. 23 oktober 2023. https://www.nytimes.com/2023/10/23/pageoneplus/editors-note-gaza-hospital-coverage.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Gaza hospital blast: What does new analysis tell us?” (på brittisk engelska). 26 oktober 2023. https://www.bbc.com/news/world-middle-east-67216929. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”To our readers: On Le Monde's coverage of the explosion at the Al Ahli Arab Hospital in Gaza” (på engelska). Le Monde.fr. 25 oktober 2023. https://www.lemonde.fr/en/international/article/2023/10/25/to-our-readers-on-le-monde-s-coverage-of-the-explosion-at-the-al-ahli-arab-hospital-in-gaza_6202085_4.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”BBC News deputy CEO admits ‘mistake’ in live coverage of Gaza hospital bombing” (på engelska). The Independent. 19 oktober 2023. https://www.independent.co.uk/news/uk/bbc-news-bbc-gaza-grant-shapps-palestinian-b2432797.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Revisiting the Gaza Hospital Explosion”. The New York Times. 3 november 2023. https://www.nytimes.com/2023/11/03/briefing/gaza-hospital-explosion.html. Läst 6 februari 2024.
- ^ ”Human Rights Watch says rocket misfire likely cause of deadly Gaza hospital blast”. Reuters. 26 november 2023. https://www.reuters.com/world/middle-east/human-rights-watch-says-rocket-misfire-likely-cause-deadly-gaza-hospital-blast-2023-11-26/. Läst 6 februari 2024.
- ^ Lorraine Mallinder. ”Hijacking truth: How open source intel in Gaza fell prey to groupthink” (på engelska). Al Jazeera. https://www.aljazeera.com/features/2024/1/20/hijacking-truth-how-osint-in-gaza-fell-prey-to-groupthink. Läst 6 februari 2024.