Eva Maria Fenyő
| Eva Maria Fenyö | |
| Född | 18 mars 1940 Budapest, Ungern |
|---|---|
| Bosatt i | Stockholm, Sverige |
| Forskningsområde | Medicin, virologi |
| Alma mater | |
Eva Maria Fenyö, född 18 mars 1940 i Budapest, Ungern, är en svensk läkare och professor.
Fenyö påbörjade medicinstudierna vid Semmelweis universitetet i Budapest. Hon flyttade 1965 till Sverige, där hon började forska hos Georg och Eva Klein på Karolinska Institutets (KI) tumörbiologiska institution. Parallellt med sin forskning fortsatte hon medicinstudierna och blev 1974 medicine doktor i tumörbiologi[1] och avlade 1975 läkarexamen. 1981 blev hon universitetslektor i virologi och 1997 professor vid KI, och från 1999 professor i virologi vid Lunds universitet. 2001 blev hon invald till ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.
I sin forskning fokuserade Fenyö på virus-värdcellinteraktioner, först i studier av musleukemivirus[2], och från 1985 i studier av immunbristvirus hos människa (HIV) och apa (SIV), samtliga hörande till familjen retrovirus. Erfarenhet från musleukemi möjliggjorde formulering av två grundläggande koncept för HIV/AIDS. Först, att HIV biologisk variabilitet ligger till grund för virusförmåga att infektera olika celler[3],[4]. Det andra konceptet rör uppkomst av neutralisationsresistenta virusvarianter som den infekterade värdens antikroppar inte längre rår på[5],[6]. HIV vaccinforskning skedde inom ramen för stora internationella nätverk (WHO-arbetsgrupp 1989-, flertal EU-nätverk bland andra HIV Variability, koordinator 1994-1997) och omfattade bland annat introduktion av neutralisationstest för HIV med ny teknik[7], som senare kom att kallas bioimaging.
Hon var från 1964 gift med Egon Fenyö till dennes död 2006, med vilken hon har sonen David Fenyö.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Fenyö EM: Characteristics of mouse C-type viruses: Virus-host cell relations. Akademisk avhandling. Institutionen för tumörbiologi, Karolinska Institutet, Stockholm, 1974.
- ^ Eva Maria Fenyö, Birgitta Åsjö: Att tänka stort: Georg och Eva Klein i cancerforskningen. Carlsson Bokförlag, Stockholm, 2024, 62-72.
- ^ Fenyö EM et al.: Distinct replicative and cytopathic characteristics of human immunodeficiency virus isolates. J Virol 62:4414-4419, 1988.
- ^ Berger EA, Doms RW, Fenyö EM et al.: A new classification for HIV-1. Nature, 391:240, 1998.
- ^ Fenyö EM. Review: Antigenic variation of primate lentivirus in humans and experimentally infected macaques. Immunol Rev 140:131-46, 1994.
- ^ Albert J, Chiodi F, Fenyö EM. Introduction: HIV neutralizing antibodies: relevance to pathogenesis and vaccines. J Intern Med. 262:2-4, 2007.
- ^ Sheik-Khalil E et al.: Automated image-based assay for evaluation of HIV neutralization and cell-to-cell fusion inhibition. BMC Infect Dis. 14:472, 2014.