Zetternam, som var yrkesmålare, idkade vid sidan av sitt arbete skriftställeri med sådan framgång, att han vid sin tidiga bortgång efterlämnade 38 arbeten på prosaberättelsens, dramats (Margareta van Constantinopel, 1846, Modezucht, 1854) och konstkritikens områden samt hade vunnit anseende som en verkligt genialisk berättare för folket. Som hans främsta arbeten betraktas de prisbelönta romanernaRowna (1845) och Mynheer Luchtervelde (1848) samt det konstkritiska Verhandeling over de nederlandsche schilderschool (1855), vilket belönades med pris av Lukasgillet i Antwerpen.
