Eudokia Makrembolitissa

Eudokia Makrembolitissa
	Eudokia Makrembolitissa
Född	1021
Död	1096 eller 1096
Medborgare i	Bysantinska riket
Sysselsättning	Författare, suverän härskare, nunna
Befattning
	Kejsarinna av Bysans (1059–1071)
Make	Konstantin X; Romanos IV Diogenes
Barn	Mikael VII Ducas (f. 1050 och 1059); Anna Doukaina (f. 1057); Andronicus Ducas (f. 1058); Theodora Anna Doukaina Selvo (f. 1059); Konstantios Doukas (f. 1060); Zoe Doukaina (f. 1062); Leo Diogenes (f. 1069); Nikephoros Diogenes (f. 1070)
Släktingar	Michael Cerularius; Maria av Alanien
	Redigera Wikidata

Eudokia Makrembolitissa (grekiska: Εὐδοκία Μακρεμβολίτισσα) , född 1021, död 1096, var en bysantinsk kejsarinna, gift med kejsarna Konstantin X och Romanos IV.^[8] Hon var regent i Bysans som förmyndare för Mikael VII, Konstantinos och Andronikos Doukas 1067-68 och 1071-72.

Biografi

Eudokia gifte sig med Konstantin X före år 1050, då äktenskapet är bekräftat. Hon fick sju barn under sitt första äktenskap. Konstantin blev kejsare år 1059, och hon kröntes till augusta, kejsarinna.

Regent

Vid Konstantins död 1067 bekräftades hon som krönt kejsarinna som förmyndare för sina söner Mikael VII och Konstantinos och därmed som regent i det bysantinska riket så länge de var omyndiga. Mikael VII hade i själva verket uppnått myndig ålder, men förklarades ändå som medkejsare till sin omyndige bror Konstantinos, och Eudokia som deras gemensamma regent så länge de båda två var myndiga; hon delade regentskapet med sin före detta svåger, Caesar Johannes Doukas. Eudokia svor vid Konstantins dödsbädd att aldrig gifta om sig och fängslade Romanos Diogenes, som misstänktes för att vilja erövra tronen.

Den 1 januari 1068, mot Mikael VII:s, Caesar Johannes Doukas' och patriarken Johannes Xiphilinos' vilja, gifte hon sig med Romanos Diogenes och utropade honom till sina söners medkejsare under namnet Romanos IV. Hon fick ytterligare två barn under sitt andra äktenskap. Med Romanos' kunskaper som militär lyckades hon avvärja en invasion av seldjukerna, och han utnämnde även ytterligare en av hennes söner, Andronikos Doukas, till medkejsare. Romanos var dock självtillräcklig och utestängde henne från makten och fråntog henne makten som regent, och när han tillfångatogs av seldjukerna 1071 återtog Eudokia makten tillsammans med Mikael.

Senare liv

1072 återvände dock Romanos till Konstantinopel. Han blev då tillfångatagen och avsatt, och Johannes Doukas tvingade då med stöd från Väringagardet Eudokia att avgå från regentskapet och dra sig tillbaka till ett kloster. När hennes son hade blivit avsatt 1078 och Nikephoros III tagit makten erbjöd han henne äktenskap, men på grund av Johannes Doukas' motstånd fullföljdes inte planerna. Eudokia var fortfarande vid liv vid Alexios Komnenos' maktövertagande 1081.

Eudokia var bildad och sammanställde ett uppslagsverk över historia och grekisk mytologi som dedicerades till hennes andre make Romanos Diogenes.

Triptyk av elfenben föreställande Kristus' kröning av Romanos IV Eudokia.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

^ [a b] Eudocia Macrembolitissa, Encyclopædia Britannica (på engelska), Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Eudocia-Macrembolitissa topic/Britannica-Online, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 90494, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.gettyimages.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] The Peerage person-ID: p15023.htm#i150223, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Eudoxia, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ Garland, Linda (1999). Byzantine Empresses: Women and Power in Byzantium AD 527–1204. Routledge. ISBN 978-0-415-14688-3.

Företrädare: Katarina av Bulgarien	Bysantinsk kejsarinna (ej regent) 1059-1071	Efterträdare: Maria av Alanien

[73d3fdb7041a7bcb3960337859588beefbd75298-1] [a b] Eudocia Macrembolitissa, Encyclopædia Britannica (på engelska), Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Eudocia-Macrembolitissa topic/Britannica-Online, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[cee647222d147b3b0a3b8b254d5b960a18640095-2] British Museum person-institution thesaurus, British Museum-ID: 90494, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4382a018bf2fb3e64a66f11211966725389cad15-3] äs online, www.gettyimages.com .^{[källa från Wikidata]}

[105aadd3ff71c7258cf0c51c6110997e17450901-4] äs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}

[f4a02fce7c4bfad2299ea8bd705915442cbcfcca-5] [a b] The Peerage person-ID: p15023.htm#i150223, läst: 7 augusti 2020.^{[källa från Wikidata]}

[1ffa23d1e3010f35cff0b4b2ee23f56506939dcc-6] [a b] Eudoxia, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru.^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-7] [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[8] Garland, Linda (1999). Byzantine Empresses: Women and Power in Byzantium AD 527–1204. Routledge. ISBN 978-0-415-14688-3.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]