Hoppa till innehållet

Ernst Lindley

Från Wikipedia
Ernst Lindley
Född18 februari 1878[1][2][3]
Karlskoga[4][3]
Död27 november 1949[1][2][5] (71 år)
Gävle Sjukhus[5]
BegravdSöderhamns kyrkogård[6]
Medborgare iSverige
SysselsättningKamrer[7], metallarbetare[8], tidningspojke[4], lasarettssyssloman[2][4], politiker[7][2][4], järnsvarvare[2][9][4], bokbindarlärling[4]
Befattning
Andrakammarledamot, Hälsinglands södra valkrets (1912–1920)[2][4]
Andrakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1922–1932)[2][4]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[7][2][4]
MakaCecilia Elvira Bernhardina Fagerström
(g. 1902–)[2][9][4]
Lisa Augusta Pettersson
(g. 1946–)[2][4]
FöräldrarAlfred Ohlsson[2][3][10]
Hanna Brodin[2][3][10]
SläktingarKarl Emil Ohlsson (syskon)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Ernst Isidor Lindley, ursprungligen Ohlsson, född 18 februari 1878 i Karlsdal, Örebro län, död 27 november 1949 i Söderhamn, var en svensk kamrer och politiker (socialdemokrat).

Ohlsson var en tid tidningsförsäljare och därefter bokbindarlärling, innan han 1893 blev metallarbetare. Han svarvade bland annat de metallspön, som användes då Andrées polarexpedition monterade upp ballongen "Örnen". År 1900 anställdes Ohlsson vid Nordiska Metallaktiebolaget i Västerås och tog då namnet Lindley efter den svenske fackföreningsmannen Charles Lindley. I november samma år bildades den första verkstadsklubben på företaget, i vilken Ernst Lindley efter en tid blev ordförande. Endast fyra månader efter verkstadsklubbens bildande avskedades med omedelbar verkan Ernst Lindley tillsammans sin bror och far på grund av den fackliga agitation som inletts på företaget.

Lindley flyttade därefter till Söderhamn, där han blev ledamot av stadsfullmäktige från 1905 och var dess ordförande från 1920 till sin död. På denna post var han bland annat, tillsammans med borgmästare Axel Bäckman och drätselkammarens ordförande Carl Gustav Johansson, drivande för tillkomsten av Hälsinge flygflottilj (F 15). Lindley var även ledamot av Gävleborgs läns landsting 1910–47 och dess ordförande 1919–47). Han tillhörde riksdagens andra kammare (1:a lagutskottet) 1912–20 och 1922–32. Vid sidan av politiken var han ordförande i Gävleborgs läns sångarförbund (GLSF) 1929–35.

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok, läst: 3 januari 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 151, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfPBg, läs online, läst: 3 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Karlsdals kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10512/C/2 (1861-1879), bildid: F0001821_00061, födelse- och dopbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/ULA/10512/C/2, läs onlineläs online, ”(Febr), 18, Febr. 24,1 , Ernst Isodor, ...Alfred Olsson, h. Johanna Albertina Brodin...Karlskoga”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Torsten Dahl (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok 4. I-Lindner, vol. 4, Albert Bonniers Förlag, 1948, s. 668, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Söderhamns kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010202/F I/8 (1945-1965), bildid: 00205622_00069, död- och begravningsbok, s. 65, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/8 SE/HLA/1010202/F I/8, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2024, ”110, nov, 27, 1,, Lindley Ernst Isidor f. Lasarettssyssloman Älgen 14. Lasarettsgatan 1B, (18) 78, 18/2... Cancer coli transversi... Centrallasarettet i Gävle”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gravar.se, läs online, läst: 2 januari 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 130, läs onlineläs online, läst: 15 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Lindberg, Ernst Isidor, f. 1878 i Karlsdal Örebro län, Metallarbetare, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2024, ”Lindley, Ernst Isidor, f. 1878 i Karlsdal Örebro län, Järnsvarvare”.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 17 oktober 2024.[källa från Wikidata]