Erik Turesson den äldre (Bielke)

Erik Turesson den äldre
	Erik Turesson den äldre
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Politiker
Befattning
	Riksråd, Sveriges riksråd (1315–); Lagman, Tiohärads lagsaga (1328–)
Barn	Ingeborg Eriksdotter
Föräldrar	Ture Kettilsson; Sigrid (Sparre)
Släktingar	Bengt Turesson (syskon); Nils Turesson (syskon); Sten Turesson (syskon)
Heraldiskt vapen
	Redigera Wikidata

Erik Turesson av ätten Bielke, död omkring 1328, var en svensk riddare och diplomat. Han kallas Erik Turesson den äldre för att skilja honom från sin brorsons sonsons son Erik Turesson den yngre (Bielke).

Biografi

Turesson var son till riksrådet och lagmannen Ture Kettilsson (Bielke) och Sigrid (Sparre).^[3]

Erik Turesson deltog på hertig Erik Magnussons sida som väpnare 1310 och var 1315 riddare då han deltog i framförhandlandet av fördraget mellan Erik och Valdemar Magnusson. Senare var Erik Turesson en av de svenska legater som slöt unionstraktaten mellan Sverige och Norge i Oslo 1319. Samma år var han riksråd och medlem av Magnus Erikssons förmyndarstyresle. Under framförhandlandet av Nöteborgstraktaten med Republiken Novgorod 1323 var han den främste svenske delegaten. Hans sista kända uppträdande i dokumenten var deltagandet i Södermannalagens redigering 1327.

Familj

Turesson gifte sig före 1315 med Margareta Bengtsdotter (Folkunge). De fick tillsammans dottern Ingeborg Eriksdotter som var gift med riddaren och riksrådet Kettil (Puke) Glysing).^[3]

Referenser

Erik Turesson den äldre (Bielke) i Svenskt biografiskt lexikon

Noter

^ [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 355, läst: 13 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 355. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0377.html

[abbb463072459a16b90a005d4a8325c97c4a7a95-1] [a b c d e f g h] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 355, läst: 13 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}

[56296c22fda8ff0509f71ed7cc067bcbe11856ac-2] [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Elgenstierna_1-3] [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 355. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0377.html

[1]

[2]

[3]