Erik Hjalmar Linder

	Erik Hjalmar Linder
Född	Gustaf Erik Hjalmar Linder; 17 maj 1906; Fellingsbro församling, Örebro län
Död	25 januari 1994 (87 år); Vallentuna församling, Stockholms län
Yrke	Författare, litteraturvetare
Nationalitet	Svensk
Språk	Svenska
Verksam	1931–1986
Maka	Sigbrit Gerdner ; (g. 1932–1963; skild) ; Ulla Isaksson ; (g. 1963–1994; hans död)
Barn	Hans Linder; Anders Linder; Lotten Linder; Lars Linder

Gustaf Erik Hjalmar Linder, född 17 maj 1906 i Fellingsbro församling, Örebro län, död 25 januari 1994 i Vallentuna församling, Stockholms län,^[1] var en svensk tidningsman, författare och litteraturvetare.

Biografi

Erik Hjalmar tog studentexamen vid Karolinska läroverket i Örebro år 1924. Han inledde sedan en utdragen akademisk karriär, sammanvävd med yrkesverksamhet inom tidningsvärlden och radio. Han blev filosofie kandidat år 1928, filosofie licentiat år 1938 och filosofie doktor 1942 på en avhandling om Hjalmar Bergmans ungdom. Han erhöll emellertid inte ”docentbetyg” på avhandlingen, utan utnämndes till docent vid Stockholms högskola först år 1956. Sedermera tillades han professors namn år 1973.

Tidningsmannen

Linder var medarbetare vid Svenska Morgonbladet, Sveriges första kristna dagstidning, från 1931 fram till 1945. Därefter var han chef för föredragsavdelningen vid Radiotjänst 1947–1949, och medarbetare vid Stockholmstidningen 1950–1956. Han var sedan åter verksam vid Svenska Morgonbladet 1957–1958, denna gång som chefredaktör. Linder var vidare ordförande för Svenska PEN-klubben 1954–1957.

Han förenade litteraturkritisk precision, intresse för olika idéströmningar och journalistisk iakttagelse, och hade en omvittnad aptit på verklighet, vetenskap och andliga frågor. Denna mångfasetterade, odogmatiska hållning präglar både Fem decennier av 1900-talet och mycket annat i hans publicistik.

Litteraturvetaren

Erik Hjalmar Linders litteraturvetenskapliga gärning kretsade i stor utsträckning kring Hjalmar Bergmans författarskap. Avhandlingen Hjalmar Bergmans ungdom (1942) blev inledningen till detta livslånga intresse. Hans biografi i tre delar över Bergman, omfattande Sju världars herre (1962), Kärlek och fadershus farväl (1973) och Se fantasten (1983), har blivit ett standardverk. Verken om Bergman rundades av med Fem decennier med Hjalmar Bergman (1984). Tillsammans med sin andra hustru Ulla Isaksson skrev han också en biografi i två volymer om författarinnan Elin Wägner (1977 och 1980). Han författade även delen om 1900-talet i E.N. Tigerstedts Ny Illustrerad svensk litteraturhistoria; Fyra decennier av 1900-talet 1949 (2 rev. uppl. 1958, utvidgad till Fem decennier av 1900-talet 1965).

Familj och privatliv

Linder var mellan 1932 och 1963 gift med tandläkaren Sig-Britt, född Gerdner (1906–1998), dotter till Gustaf Gerdner, med vilken han fick barnen Hans Linder (född 1938), Anders Linder (född 1941), Lotten Linder (född 1943) och Lars Linder (född 1946). Från 1963 var han sedan gift med Ulla Isaksson (1916–2000).^[2]

Sina memoarer skrev Erik Hjalmar Linder i två volymer under titeln Mitt levande förflutna (1975 respektive 1979). Sannolikt var fler volymer planerade, men mot slutet av sitt liv drabbades Linder av Alzheimers sjukdom. Sjukdomstiden har beskrivits av hustrun Ulla Isaksson i Boken om E (1994). Han är gravsatt i minneslunden på Vallentuna kyrkogård.^[3]

Bibliografi

1931 – Jeremias i Tröstlösa
1934 – Hjalmar Bergmans barndom
1935 – Vad bör vi läsa
1938 – Kristen motivering för kulturarbetet
1938 – Kristendom och dikt
1940 – Mänskligt och kristet
1940 – Hjalmar Bergman
1941 – Kristendomen i krisen
1942 – Hjalmar Bergmans ungdom
1942 – Stenarna där barn jag lekt
1942 – England hösten 1942
1943 – Sveriges neutralitetspolitik
1944 – Om jag skulle hålla en predikan
1945 – Religiöst minimum
1946 – Livsåskådning och kultur
1948 – Kristligt och liberalt i svenskt kulturliv
1950 – Litteraturhistoria och kristendom
1950 – Kristet kulturarbete i vår tid
1954 – En ny giv i alkoholfrågan
1954 – Möte med Indien
1955 – Guds pennfäktare
1955 – Sommarresa till diktens städer
1956 – Resor i rum och tid
1957 – Med Lars Ahlin i Sundsvall
1958 – Rödskinn och madonnor
1958 – Den återuppväckta alkoholfrågan
1958 – Alkoholkunskap, ett välbehövligt begrepp
1959 – Föräldrar, barn och alkoholtraditioner
1962 – Sju världars herre
1962 – Bildning i tjugonde seklet
1965 – Fem decennier av 1900-talet (2 band)
1966 – Wadköpingsvandring
1969 – Varför och därför studerar studenten
1969 – Levande liberalism
1970 – Gudsbilder i svensk lyrik
1970 – Se ansiktet
1970 – Liberal i vänstervirvlar
1973 – Kärlek och fadershus farväl
1975 – Hjalmar Bergman
1975 – Tal på Övralid 1968
1975 – Mitt levande förflutna del 1
1977 – Elin Wägner del 1 (Amazon med två bröst 1882–1922), tillsammans med Ulla Isaksson
1979 – Mitt levande förflutna del 2
1980 – Elin Wägner del 2 (Dotter av Moder Jord 1922–1949), tillsammans med Ulla Isaksson
1983 – Se fantasten
1984 – Fem decennier med Hjalmar Bergman
1986 – På jakt efter verkligheten

Priser och utmärkelser

Referenser

^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
^ LINDER, G ERIK HJALMAR, fil dr, Danderyd i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 803.
^ FinnGraven

Externa länkar

Erik Hjalmar Linder på Libris

[1] Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund

[2] LINDER, G ERIK HJALMAR, fil dr, Danderyd i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 803.

[3] FinnGraven

[1]

[2]

[3]