Erik Beckman
| Erik Beckman | |
 | |
| Född | Knut Erik Vilhelm Montan Beckman 23 april 1935 Vänersborg, Älvsborgs län |
|---|---|
| Död | 8 juni 1995 (60 år) Sigtuna, Stockholms län |
| Yrke | Författare, litteraturkritiker |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1963–1995 |
| Priser | Aftonbladets litteraturpris (1966) Doblougska priset (1972) Aniarapriset (1980) Sveriges Radios lyrikpris (1984) De Nios Stora Pris (1991) |
| Maka | Lena Jacobsson (g. 1961–1990; hennes död) |
| Barn | Åsa Beckman (f. 1961) Eva Beckman (f. 1964) Jonas Beckman (f. 1968) |
Knut Erik Vilhelm Montan Beckman, född 23 april 1935 i Vänersborgs församling, Älvsborgs län, död 8 juni 1995 i Sigtuna församling, Stockholms län,[1] var en svensk författare och litteraturkritiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Beckman blev fil. kand. 1958 och fil. mag. 1961. Han var lärare vid Hola folkhögskola i Prästmon 1961–77 och litteraturkritiker i Dagens Nyheter 1977–84.[2]
Beckman debuterade 1963 med diktsamlingen Farstu. Utöver lyrik kom han att skriva romaner och ett antal radiopjäser. Han kunde göra realistiska porträtt av människor och landskap, men föredrog ofta att leka med språk och form, bryta sönder språket och möblera om i syntaxen. Det hindrade inte att han behöll kontakten med omvärlden, och i sina senare böcker tog han även upp sociala och politiska problem till behandling.[3]
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Erik Beckman var son till Teodor Beckman, kontraktsprost i Rämmen i Värmland, och gymnastikdirektören Vera Beckman, född Gawell.[4] Från 1961 till hennes död 1990 var han gift med Lena Jacobsson. Han var far till litteraturkritikern Åsa Beckman, kulturjournalisten Eva Beckman och konstnären Jonas Beckman.[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Farstu, dikter (Stockholm: Bonnier, 1963)
- Någon, något, roman (Stockholm: Bonnier, 1964)
- Hertigens kartonger, roman (Stockholm: Bonnier, 1965)
- Varifrån dom observeras, dikter (Stockholm: Bonnier, 1966)
- Inlandsbanan, roman (Stockholm: Bonnier, 1967)
- Kyss er!, dikter (Stockholm: Bonnier, 1969)
- Kameler dricker vatten, roman (Stockholm: Bonnier, 1971)
- Sakernas tillstånd, dikter (Göteborg: Författarförlaget, 1973)
- Tumme, dikter (Stockholm: Bonnier, 1974)
- Gipshanden eller Arvet efter herr Moeck i Europa, radiopjäs (Stockholm: Sveriges Radio, 1975)
- Jag känner igen mej, roman (Stockholm: Bonnier, 1977)
- Den kommunala kroppen, dikter (Stockholm: Bonnier, 1979)
- Kärleksgubbar! Herdedikter (Stockholm: Bonnier, 1981)
- Teater för gudar, radiopjäs (Stockholm: Sveriges Radio, 1981)
- Kommunalrådet cyklar förbi: uddiga och runda prosabitar (Stockholm: Bonnier, 1982)
- Katt och sten: en mosebok (Stockholm: Bonnier, 1984)
- Fågeln som pianist (Stockholm: Bonnier, 1986)
- Två dikter (Stockholm: Bonnier, 1987)
- Pyjamasöverdelarna med utvecklingen i Östeuropa (Stockholm: Bonnier, 1990)
- Nykomlingarna med en början och ett slut (Stockholm: Bonnier, 1992)
- Sigges gäng (Stockholm: Bonnier, 1993)
- Kvalstervägen, pjäs (Borås: Erik Beckman-sällskapet, 1999)
- Samlade dikter (Stockholm: Norstedt, 2007)
- Alla är vi stora romaner: Erik Beckman som litteratur-, musik- & kulturkritiker, red. Malte Persson (Stockholm: Modernista, 2009)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1966 – Aftonbladets litteraturpris
- 1966 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1967 – Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare
- 1970 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1972 – Doblougska priset
- 1980 – Aniarapriset
- 1982 – Stig Carlson-priset
- 1983 – Sveriges Radios lyrikpris
- 1984 – Gun och Olof Engqvists stipendium
- 1985 – Läkerols kulturpris
- 1991 – De Nios Stora Pris
- 1993 – Gun och Olof Engqvists stipendium
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund
- ^ [a b] Hans Uddling och Katrin Paabo (red.), Vem är det: svensk biografisk handbok 1993 (Stockholm: Norstedt, 1992), s. 86. Läst 17 september 2023.
- ^ Bra Böckers lexikon, 1973
- ^ Erik Lundblad (red.), Svenskt författarlexikon 5. 1961–1965 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1968), s. 37. Läst 17 september 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|