Eric Virgin (diplomat)

Eric Virgin
	Eric Virgin
Född	31 maj 1920; Svea artilleriregementes församling, Sverige
Död	9 september 2004 (84 år); Hedvig Eleonora församling, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Diplomat
Utmärkelser
	Riddare av Nordstjärneorden
	Redigera Wikidata

Eric Otto Gunnarsson Virgin,^[3] född 31 maj 1920 i Stockholm, död där 9 september 2004^[4], var en svensk diplomat och jurist.

Biografi

Virgin blev reservofficer 1941, avlade en juris kandidatexamen 1942 och fick samma år anställning på Utrikesdepartementet (UD). Han tjänstgjorde i New York 1943, Washington, D.C. 1945, på Finansdepartementet 1947-1949, blev förste kanslisekreterare 1949, förste sekreterare vid UD 1950, byråchef där 1955, ambassadråd i Rom 1957-1962, Sveriges ständige representant på svenska FN-representationen i New York 1962-1963, chef för UD:s rapportsekretariat 1963-1965 och fick 1965-1966 tjänst som utrikesråd på UD:s förhandlingsgrupp i Stockholm. Han var därefter envoyé i Pretoria, Gaborone, Maseru 1966-1970, Bangkok, Kuala Lumpur, Singapore, Rangoon och Vientiane 1970-1976, Östberlin 1976-1982, finanpolitisk förhandlare vid UD 1982-1983 samt ambassadör i Rom och Malta 1983-1986. Han var konsult för FFV International 1986, ordförande i Svenska museivänföreningen, Föreningen Östasiatiska Museets Vänner och Svenska kommittén Pro Venezia.^[5]

Eric Virgin var son till överste Gunnar Virgin och Elsie Ramel (faster till Povel Ramel^[6]). Han gifte sig den 19 maj 1951^[4] med Gitt Cassel (född 1927), dotter till bruksdisponent Fredrik Cassel och Margareta Cassel, född Lindforss.^[5]

Utmärkelser

Kommendör av första klass av Nordstjärneorden, 1 december 1973.^[7]

Se även

Virgin (släkt)

Referenser

^ [a b] Svea artilleriregementes församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005J/C/8 (1895-1927), bildid: 00025513_00059, sida 55, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 3 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 3 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Szabad, Carl, red (2003). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.04). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 1200-1201. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/1200.html
^ ref pos 26.15 på: Intervju med Povel Ramel
^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 195, digital avbildning.

Företrädare: Axel Lewenhaupt	Sveriges ambassadör i Bangkok 1970-1976	Efterträdare: Jean-Christophe Öberg
Företrädare: Carl Johan Rappe	Sveriges ambassadör i Östberlin 1976-1982	Efterträdare: Rune Nyström
Företrädare: Axel Lewenhaupt	Sveriges ambassadör i Rom 1983-1986	Efterträdare: Sven Fredrik Hedin

[49967404e09e76c3edd88294747a00bd505fab75-1] [a b] Svea artilleriregementes församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005J/C/8 (1895-1927), bildid: 00025513_00059, sida 55, födelse- och dopbok, läs online läs online, läst: 3 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[0043ba314da64415d4f43b8302fe84de7e84840b-2] [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 3 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}

[3] Szabad, Carl, red (2003). Sveriges befolkning 1970 (Version 1.04). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1

[Sveriges_dödbok_1901-2009-4] [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8

[Uddling_&_Paabo_(1992),_ss._1200-1201-5] [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 1200-1201. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/1200.html

[6] ref pos 26.15 på: Intervju med Povel Ramel

[7] Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 195, digital avbildning.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]