Hoppa till innehållet

Eric Hultén

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Erik Hulthén.
Eric Hultén
FöddOscar Eric Gunnar Hultén
18 mars 1894[1]
Halla socken, Sverige
Död1 februari 1981[1] (86 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
Lunds universitet
SysselsättningBotaniker[2], självbiograf, geograf[3]
ArbetsgivareNaturhistoriska riksmuseet
BarnPontus Hultén (1924–2006)
Redigera Wikidata

Oskar Eric Gunnar Hultén, född 18 mars 1894 i Halla socken i Södermanland, död 1 februari 1981, var en svensk botaniker och växtgeograf.

Eric Hultén företog resor till Kamtjatka (1920–23), Kolahalvön (1927), samt Mexiko och Aleuterna (1931–32), och utgav förutom ett antal avhandlingar i floristik och växtgeografi en omfattande monografi över Kamtjatkas flora (4 band, 1927–30).[4]

Eric Hultén blev Svenska naturskyddsföreningens sekreterare 1929 och tog licentiatexamen vid Stockholms universitet 1931, varefter han tjänstgjorde som konservator vid Botaniska museet i Lund från 1932.[4] Han disputerade i Lund 1937. Från 1945 var Hultén professor och chef för den botaniska avdelningen vid Naturhistoriska riksmuseet till sin pensionering 1961. 1953 invaldes han som ledamot nummer 977 av Kungliga Vetenskapsakademien. Hultén tilldelades Björkénska priset 1956. Han fortsatte sin forskning som emeritus.

Eric Hultén författade flera botaniska monografier från Norden och från sina resor i Sibirien och Aleuterna. Han gav 1973 även ut memoarerna Men roligt har det varit. Välkänd är också hans Atlas över kärlväxternas utbredning i Norden (1950).[5]

Han intresserade sig främst för bladmossor, (bryophyta), ormbunksväxter (pteridophyta) och fröväxter (spermatophyta).[6]

Eric Hultén var gift med Elsie, född Vougt, och far till Pontus Hultén.

[7]

Auktorsnamnet Hultén kan användas för Eric Hultén i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

  • En sommar på Hamrafjället (Stockholm 1919)
  • Eruption of a Kamchatka Volcano in 1907 and Its Atmospheric Consequences (Stockholm 1924)
  • Flora of Kamchatka and the Adjacent Islands, 4 vol. (Stockholm 1927–30)
  • Flora of the Aleutian Islands and Westernmost Alaska Peninsula: With Notes on the Flora of Commander Islands (Stockholm 1937)
  • Outline of the History of Arctic and Boreal Biota During the Quarternary Period (diss., Stockholm 1937)
  • Flora of Alaska and Yukon, 10 vol. (Lund 1941–50)
  • Atlas över kärlväxternas utbredning i Norden / Atlas of the Distribution of Vascular Plants in Northwestern Europe (Stockholm 1950)
  • Sektion av 2400-årigt Sequoiaträd: Ett märkligt nyförvärv till Riksmuseets samlingar (Stockholm 1954)
  • The Amphi-Atlantic Plants and their Phytogeographical Connections (Stockholm 1958)
  • Vår svenska flora i färg jämte ett urval växter från de nordiska grannländerna, 2 vol., red. (Stockholm 1958–60)
  • The Circumpolar Plants, 2 vol. (Stockholm 1962–71)
  • Men roligt har det varit: En forskares memoarer (Stockholm 1974)
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6j99fd2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20191032406, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 429. [1]
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1976
  6. ^ International Plant Names Index (IPNI) [2]
  7. ^ International Plant Names Index (IPNI) [3]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]